måndag 28 december 2015

Långt borta

Ibland är det verkligen så att man är långt borta från vänner och familj. Det är tråkigt att missa födelsedagar men främst märks - och känns - det när det är större och traditionsfullt så som julhelgen, men ännu mer vid stora händelser som bröllop. Två bröllop har vi valt att avstå att närvara vid. Så himla tråkigt och trist! Men det måste ju vara praktiskt genomförbart också, hur mycket det än svider i såren hos alla...

Men sedan kan det ju tyvärr bli ännu tyngre. Som när någon går bort, någon nära och allför tidigt. Det är inte lätt med alla dessa mil emellan då. Att kunna få trösta dem som behöver det och själv kunna få bli lite tröstad av de nära när saknaden känns av.

Och att visa andra att det är en saknad person, en människa värd att älska.


Vila i frid, Brian.

Skyltsöndag nr 1 - Information

Udda och konstiga skyltar är kul! Och mig roar det ju oerhört. Vill ni ser fler kan ni kolla in Ama de Casas hemsida eller här på BPs Skyltsöndag.


Vi var i Nerja i tisdags och då gick vi förbi denna:



Loca = galen
~ ~

Vill du se fler skyltar och annonser kan du klicka på etikett Underhållande här i bloggen.
Och glöm inte bort att kika in på BP's Skyltsöndag! Eller alla de andra som är med.

fredag 25 december 2015

Juldagens lilla plan

Den här vackra bönan ska jag så!
Bilden har jag lånat från rocalba.es
Just bara för att... bara för att det är juldagen och jag bor där det är lite varmare än "6 grader och växlande molnighet". Här är det idag i alla fall 12 grader varmare än i Stockholm och får solen för sig att titta fram bakom täcket däruppe (när som hest gör den det!) så blir det nog ännu lite härligare.

Idag ska jag gå ut och så! Jag ska så några bönor, judías, och lite mangold, acelga, jag ska så en tuva gräslök, cebollino, och en radda spenat, espinca. Bara för att!

Och så ska jag så pimiento padrón, de små gröna paprikafrukterna som är så goda att steka i olja och strö flingsalt över. Fast dessa ska jag nog så inomhus och sedan plantera ut för paprika och chili är lite känsliga av sig och kan stanna tvärt upp i tillväxten om det blir för svalt, det kan trots allt krypa nedåt 10-12 grader på natten här.

Fröpåsarna köpte jag i tisdags när vi var i Nerja med Fru Torreblanca med familj. Jag var egentligen ute efter purpurbönor (odlade dem mycket i Sverige) men det hade de inte. Jag försökte hitta orden på spanska, det är inte så lätt alla gånger.- In English? frågade han lite road.
- Jomen, jag behöver öva min spanska, tyckte jag.
- Och jag behöver öva min engelska! kontrade han.

Så det bidde lite spanglish från oss båda. Han rekommenderade i alla fall denna böna, den ska vara mycket god. Han har säkert rätt. Det mesta brukar vara helt sagolikt bara för att man har odlat det själv.

torsdag 24 december 2015

Tider för lögner och magi!

Det här med att tro på Tomten!

Det finns de som anser att det är nästan som barnaga att låta barnen tro att det finns en Jultomte.

Själv är jag av den totalt motsatta åsikten. För vad har jag för rätt att ta bort magin ur mitt barns värld? Den viktigaste frågan är egentligen: skadar det om man låter sitt barn få leva sig in i denna tid? Låta ljusen få glittra i ögonen, att för en stund få tro på det omöjliga?

Lånat bilden från julbilder.nu
Sonen som om en dryg vecka fyller hela elva år väljer att med hjärtat fortsätta tro på Tomten även om hjärnan har börjat tänka och tycka annorlunda. Lite som jag själv. Hjärnan säger att det finns inte Jultomtar, vättar, alver, älvor, feer... Men hjärtat vill och kämpar för att det banne mig ska finnas. Så jag väljer att tro och jag hoppas att sonen följer med mig i den tron. Och så länge det vankas presenter och överraskningar så är det ju inte så svårt att låta sig övertalas! :)

Vid öppna spisen står nu ett "urdrucket" mjölkglas, några kaksmulor ligger på fatet och en liten sotig lapp (han har ju i alla fall tagit sig genom den osotade skorstenen!) som säger ¡Muchas Gracias!

Jag önskar jag kunde videofilma sonen när han ser det imorgon bitti. Tidigt. Arla. För vilket barn kan sova länge på Julaftons morgon?

God jul allihop! Hoppas att er jul blir precis så som ni själva vill att den ska bli!

¡Feliz Navidad!

onsdag 23 december 2015

Julens bruna bönor klara!

Jag skrev ju igår att jag lagt "bruna" bönor i blöt, idag har de kokats och tillretts enligt en massa recept. Det är så jag gör när jag lagar mat: jag kollar igenom ett helt gäng recept och så gör jag som jag tycker verkar vettigast och låter godast.

I alla fall så blev det ljusbruna bönor men smaken är helt OK, tycker jag. Blev gott! Så det var dags att låta familjen avsmaka.

Har ni sett den underbara filmen "Meet me in St Louis" med Judy Garland? En av mina favoriter, har sett den hur många gånger som helst. I alla fall, i inledningen av filmen så håller husan på att koka ketchup (vilket jag egentligen tror är tomatsoppa) och alla ska smaka av. Den ena tycker att det ska i mer socker, en annan att det är för sött, det ska vara surare... 

- Smakar för mycket ättika! tycker mannen min.
- Jag tror att det lugnar ned sig till imorgon, det brukar dunsta bort lite, säger jag.
- Lite för salt, säger sonen.
- Va? säger mannen min. Nä, det är inte för salt.

Jag suckade och gick därifrån med de två avsmakningsskedarna. Jag har inte gjort något mer med de bruna bönorna, det är bra som det är.

Så det så!

tisdag 22 december 2015

Bruna bönor på gång. Eller...?

(Först en parentes - som ni ser! Jag hade börjat skriva detta inlägget på min platta via Bloggers app, skulle leta upp en länk och så var hela förbannade j-a inlägget borta när jag gick tillbaka till appen! Skitapp! Hör ni det Blogger! Om ni inte förstår svenska: Crap app!  App mala! Så det så! Och jag som var på så bra humör...)

I år tänkte jag mig inte ett dignade julbord till vår lilla trepersonsfamilj på julafton men i alla fall de mest basala rätterna; skinka, köttbullar, inlagd sill, prinskorv, julmust, rödkål, Janssons, bruna bönor...

Ja, det är där det ställer till det: bruna bönor. Den produkten finns inte i det normala sortimentet i de normala butikerna. Inte i det onormala sotimentet på de normala butikerna heller. Huruvida de finns i de onormala butikerna glömde jag kolla när jag var där och köpte det andra normalt ospanska som rimmad skinka, prinskorv och julmust.

Men Google och min trognaste kokbok säger att det är lätt att göra egna bruna bönor, bara man har produkterna. Sirap, ättika, potatismjöl... och bruna bönor. Är det samma som alubia pinta, tro? Google säger att det är samma: Phaseolus vulgaris men däremot så säger sällskaper Bruna bönor på Öland att de är en egen sort med Bonita, Katja, Karin och Stella I, namnskyddade.

Nu ligger i alla fall de - onamnande men oerhört vackra - ljust bruna och spräckliga alubia pinta i sitt vattenbad, imorgon ska de kokas enligt den svenska kokkonstens alla regler och då ska de banne mig bli bruna bönor. Men kanske de blir de lite spräckligt spanska? Fast en och annan böna är helt brun!

fredag 18 december 2015

Med julafton i sikte

Idag har jag faktiskt gjort mitt besök nummer 2 i svenskbutiken, Supermercado Casa Nordica. som ligger alldeles intill feriaplatsen i Fuengirola. Målet med besöket var nämligen att hitta några småsaker till det annalkande julbordet. Eller små och små, det huvudsakliga! Julskinkan, den rimmad skinkan, det finns ju inte normalt i Spanien så då är det specialbutikerna man får vända sig till.

Jag vet att det i de svenska tidningarna här nere brukar stå att man ska beställa sin julskinka men det har jag inte gjort. Men lite tur hade jag, det fanns två julskinkor kvar så jag norpade åt mig en. Och för första gången i mitt liv har jag köpt en färdigkokt.
- Va? Har hon köpt något färdigt? Inte göra själv?
Nä. För vad ska man göra då när valet står mellan att köpa på en gång eller vänta på sändningen på tisdag nästa vecka? Det innebär ju att man måste ta sig en sväng till butiken igen och dessutom riskerar man att stå helt utan även om man förbokar. För tänk om det inte kommer någon sändning?

Bild lånad från citygross.se
Så nu har jag Allers testfavoritjulskinka i kylen, 3,5 kg à 10,95 €/kg (i Sverige 49,95 kr/kg). Jag hittade även en flaska Apotekarnes julmust för 2,95 € för 1,4 liter (i Sverige brukar det väl ligga mellan 10 och 15 kr), Ingemar Johanssons prinskorv, 600 g, 7,95 € (hittade inte något pris för den i Sverige men jag såg något om att 300 g kostar ca 30 kr), Abbas inläggningssill för 4,75 € (ca 30 kr i Sverige) samt en liten burk med ansjovisfiléer till en liten Janssons för 2,65 € (ungefär samma pris som i Sverige!).

Nu måste jag köpa köttfärs till köttbullarna, jag kom på att jag saknar bruna bönor också. Kanske ett litet rödkålshuvud borde köpas in... Och grötris! Och senap!

Nu måste jag nog göra en till lista.

Igår bakades i alla fall julens fruktkaka för det 17:e året och gången! Och som vanligt en liten ändring i receptet. Trodde jag hade någon typ av kakfyllning hemma men näpp. Så den ersattes med lite finskuren apelsinzest i stället. Blir nog jättegott. Det smakade i alla fall lovande, det som satte sig fast i kakformen. :)

Idag har jag gjort den godaste kolan men precis som förra året så blev det inte kola man kan slå in i papper eller cellofan utan mer åt kolasås till glassen - trots att det kokat dubbelt så länge. Jag förstår inte problemet! Jag har precis samma saker som i Sverige, t o m sirapen som storebror hade med sig förra året! Kan det vara den spanska grädden? Använde nata de montar, ska ju vara vispgrädde det.
Men god är den ändå1 Och det går att äta med sked om man är tillräckligt sötsugen

Så i år blir det en liten svensk jul här hemma i vårt lilla hus!

torsdag 17 december 2015

Prosit, Jesus!

Vi var på Worten (ungefär som Elgiganten) idag och där lämnade vi in det tredje paret hörlurar som sonen lyckats glappa till. Nästa par blir definitivt trådlösa!!!

Men det var inte det jag skulle berätta om. Precis när det var vår tur så vände sig killen bakom disken om och nös i armvecket (Duktig kille!).
- Prosit! sa jag, en ren reflex från min sida.
- Varför säger du det? sa mannen min.
- För jag vet inte vad det heter på spanska.
- Excuse me? sa damen efter oss i kön. Did you say something?
- No, we just said "God Bless you" to him for sneezing. Don't know what you say in Spanish so I said what we say in Sweden.
- Jesús, she said.
- What?
- You say 'Jesús' in Spanish. In Dutch we say 'Prost'.

Intressant!

På svenska säger vi 'Prosit' och det är latin, det betyder "Må det gagna dig" och det är väl det förhoppningsvis en nysning gör, får det att bli lite bättre. På holländska säger man tydligen något liknande med 'Prost'. Engelsmännen - eller i alla fall amerikanarna - säger sitt "God bless you" och vad han där uppe har med en nysning förstår jag inte riktigt. Men jag förstår än mindre vad Jesus har med att göra att jag har ett virus eller damm i näsan. Även om det är juletider...

Men roligt är det! Undrar vad man säger i andra länder? Jo, det kan Wikipedia berätta:
  • afrikaans - gesondheid (Hälsa!)
  • burmesiska - phe ya (Gud välsigne dig)
  • catalanska - Salut! - (Hälsa!)
  • engelska - God bless you!, Bless you! ([Gud] välsigne Dig!)
  • farsi (persiska) - " Afiat bashe"
  • finska - Terveydeksi!- (Hälsa!)
  • franska - à tes souhaits! (må dina önskningar förverkligas!)
  • grekiska - Γιτσες - "Jitses" - (Välsigne dig)
  • isländska - Guð hjálpi þér- (Må gud hjälpa dig)
  • polska - Na zdrowie! (För hälsan!)
  • portugisiska - Santinho (Litet helgon)
  • portugisiska (sydamerika) - Saúde (Hälsa)
  • ryska- будь здоров![bud' zdorov] (Var frisk)
  • rätoromanska - Viva! - (Lev!)
  • spanska - Jesús! - (Jesus)
  • spanska (i Latinamerika) - Salud! (Hälsa!)[5]
  • turkiska - çok yaşa! (Lev länge!)
  • tyska - Gesundheit! (Hälsa!)
  • ungerska - Egészségedre (För hälsan, som man även säger när man skålar)

onsdag 16 december 2015

Strilad sådd

När vi flyttade in i huset Casa Feliz så var det tomt. Ja, något så när, i alla fall. Det stod några bokhyllor och byråer (de står nu i garaget) och ett och annat redskap till trädgården. T ex fanns där en vattenkanna. Himlans bra, så man slipper dra fram den där vattenslangen hela tiden. Och så är det lättare att dosera vatten med en kanna. Och träffa rätt. Det var ju det där med att spara på vatten.

Men när trådgårdslandet ska vattnas vill man inte ha en tjock stråle, man vill ha en dusch. Alltså behöver man en stril. Jag har tänkt att köpa en till kannan men glömmer bort det varenda gång jag är i en butik som skulle kunna tänkas ha en stril. Dessutom så gäller det att köpa rätt storlek, annars har man både stril och stråle på de små ömtåliga nygrodda fröerna.

Idag tänkte jag i alla fall ta och mäta diametern på röret med något så att jag kan lägga det i handväskan. Jag tittade på röret och konstaterade att det borde vara ungefär som en PET-kapsyl. Så jag skruvar av en och trycker fast den på vattenkannan. Sitter perfekt!

Det är nu folk brukar tröttna på mig. Mannen min vet inte alltid om han ska jubla, skratta, sucka eller falla ihop och gråta - oftast blir det en suck... Jag tar nämligen fram borrmaskinen och det tunna borret jag köpte till mina små ljuslyktor och borrar PET-kapsylen full med små hål. Jag gör mig en egen stril, helt enkelt!

Och funkar det? Visst gör det det! Kanske inte perfekt, det behövs en större yta för vattnet att komma ut genom så det tar lite lång tid att vattna. Men nu har jag en stril tills vidare i alla fall och den nysådda broccolin, salladslöken, rädisorna och småsallaten är strilad (var en sväng hos trädgårdsmästaren igår men utbudet var magert).

Måste bara komma ihåg att lägga en ny PET-kapsyl i handväskan. Utifall att jag skulle köpa en stril...


söndag 13 december 2015

En första brasa!

Detta hus som vi hyr, Casa Feliz, har begåvats med en öppen spis. Eller egentligen är den stängd, det är väl mer som en kamin eller kassett. Eller något...

Den där har jag i alla fall under alla varma månader sett fram emot att få elda i. Jag älskar ljudet av en sprakande brasa. Tror inte att det finns så mycket mer som är ro- och trygghetsgivande, det är väl den där urinstinkten.

Men i alla fall. Först och främst behövde den ju städas ur för det var ju något de förra hyresgästerna negligerat att göra. Det gick fort, fick t o m insidan av glaset på luckan skinande rent med hjälp av ett fuktigt ihopkramat tidningspapper (Bra tips, där!). Sedan köpte jag en påse ved, leña, på en bensinstation. Det kommer vi inte att göra igen. 5,90 € för en säck på ca 11,5 kg. Dyyyrt! Men OK, det här var nu i försöksstadiet (vet att det finns bättre priser men då måste man köpa mycket mer). Skulle det ens gå att elda i eländet? Naira, hon som vi hyr av, hade ju sagt att det går utmärkt men...

Så igår tändes den första brasan. Eller den första tändstickan, i alla fall. Eller de tio första tändstickorna. Vaffan!?! Skit samma!

Men idag skulle det banne mig bli julstämning! Granen är ju klädd! Lussebullar från frysen ligger på tining! Glögg är bara att fixa! Nötter finns att knäcka! Och jag fryyyyser!

Så in med lite ihopknycklat papper och en vedpinne. Och inte ens tidningspapperet vill ta fjutt! Sonen kommer förbi och säger att han vet hur man gör. Jo, just det! Jag är scout, jag är uppvuxen med öppen spis, har haft det i huset vi bodde i under 16 år. Jag ska väl för fasen kunna få fjutt på några j-a vedträn!
- Du kanske ska öppna de där hålen under? säger sonen.

Jo, det kanske jag ska... Så att det kommer in nytt syre för luckan måste stängas annars kommer all rök ut i huset i stället för att gå upp i skorstenen. Suck...

Lite bättre går det med ny syretillförsel men ändå inte riktigt. Det vill sig liksom inte. Det känns som att jag skulle vilja öppna ett spjäll som inte finns.

Är det konstigt att jag ställt stora ljus för?
Det är då jag kommer på den där udda knappen i hörnet till höger om hela fadderullan, den som Naira, hon som vi hyr av, inte kunde svara på vad den skulle vara bra för. Så jag pillrar på den och en fläkt under braskassetten drar igång. Fläkten suger in luft och ut ur rören ovanpå kassetten strömmar det ut varmluft!
- Se på fan!

Sedan börjar tjatet!
- Kan jag får grilla marschmallows nu!
- Nu då?
- Mamma...! Får jag?!
- Det händer inget med den, det är inte tillräckligt varmt längre. Får jag peta i elden?

Och det luktar lägereld i hela huset. Inte bullar, pepparkakor, glögg och en mysig brasa i juletid. Nä, det luktar mer Valborgsmässoafton här inne just nu.

Omvänd odling

Det är för mig helt otroligt konstigt att så här i december gå och rycka ogräs och sköta om mitt lilla trädgårdsland, att fundera på att jag måste åka till trädgårdsmästaren för att hitta fler grönsaksfröer att så!

Det är ju DECEMBER! I min värld är det då man sitter vid brasan uppkurad i en fåtölj och drägglar över Impectas frökatalog och inser att det kommer bli väldigt fullt under extrabelysningen i källaren i år med!

Eller det var ju min tidigare värld.

Nu går jag och gottar mig över det som jag kan skörda! Titta på bilderna bara!

Om ni ser att det står en massa torra pinnar överallt så är det med flit. Vildkatterna blev nämligen helt vilda av glädje! Nyuppgrävd och lucker jord! Hääääärligt!

Jag älskar katter men tycker det är mindre härligt med små högar bland sallaten. Och eftersom bourganvillean alltid behöver klippas ned så får de läbbiga taggarna på dess långa rankor hjälpa mig att hålla pälsisarna borta. Funkar rätt bra, har hittat några ställen jag behöver peta ned dem lite tätare, bara. Det estetiska får tyvärr ibland ge vika.

Rucola från frön jag samlat in själv från sådder i Sverige.
Detta såddes i mitten av oktober och jag har redan skördat massor
- både till mig själv och vänner.





Gula vaxbönor! Och snart är de redo för skörd!
Jag trodde inte att det skulle gå när jag petade ned bönorna i jord i mitten av oktober,
jag gjorde det mest på skoj.
Jätteskoj!

Sallat. Den är lite halvseg men den såddes också i oktober.

Jag sådde då i oktober även två olika sorters tomater från fröer jag samlat in från egen skörd i Sverige.
Det på bild är (eller ska bli) en gigantisk bifftomat som heter "Cherokee Purple",
i växthuset i Sverige fick jag en på 1,2 kg! Jag har foto på det!

Jag har även satt frö av en liten körsbärstomat utan namn.



Det här! Det är sallat!
Och inte vilken som helst utan det är från frön jag plockade hos mamma och pappa i somras.
De har precis börjat utveckla sina karaktärsdrag nu efter att ha stoppats i jorden för en dryg vecka sedan.

Ren glädje! Odlarglädje!

Bloggar om svenskar som reser och/eller bor utomlands

Som boende i annat land är det kul att läsa om hur andra upplever det i sina nya länder, vad de "brottas" med eller njuter av. Många skriver ju bloggar och nu finns det en blogg där många av dessa samlas och nu har jag samlat mig dit jag med!

Så ta gärna en titt på Svenska resebloggar! Som namnet antyder är det flest reseskildringar men det är även en avdelning där med en hel del om utlandsboende svenskar runt hela världen.

torsdag 10 december 2015

Rimfrost på julgranen?

Nej, det lär det inte bli på granen i år heller! Så då får man göra sina egna små iskristaller och precis som i naturen kommer ingen att bli den andra lik även om man gör på samma sätt. Det är väl det som ska vara charmen med att det är handarbetat!

Granen då? Jodå, det är samma som vi hade förra julen. Den har klarat ett år till i kruka (fast den börjar nog ha synpunkter på det) och den har klarat en flytt. Den har till och med blivit lite större och ståtar med friska gröna små skott.

Vad duktiga vi har varit, granen och jag!

Om ett tag är det väl dags att ta fram ljusslingan och glittret för att åter skruda den inför julens ankomst. När den ska kläs har vi en liten oenighet om här hemma: jag är uppvuxen med att julgranen kläs på julafton och mannen min tycker att den ska kläs så snart som möjligt. Hade han fått bestämma hade den glittrat redan vid Första advent. Vi får se när jag ger med mig...

tisdag 8 december 2015

Va larvigt! Eller?

Var ute och hängde upp tvätt och tittade upp mot grannens vackra tall som hänger ut över vår tomt. Den har så långa vackra barr, säkert 20 cm långa och jag önskar att fler av kottarna kunde mogna och torka. Och falla ned på denna sidan om stängslet, jag vill ju ha dem nu till jul!

Men vad är det där?

Usch! Det är sådana där nät som larver bor i. I Sverige bodde det sådana i häggmispelträdet samt äppelträden. Det förstnämda trädet klarade inte av en sådan invasion år efter år, äppelträden var lägre så där knipsade jag bort bona och slängde i soporna.

Genomvidrigt!

Men nu är vi i Spanien och där finns den fruktade pinjelarven eller processionslarven, Thaumetopoea pityocampa. Den har fått sitt namn för att larverna under våren grabbar tag i varandra och bildar långa processioner. Om någon kommer för nära kan de försvara sig genom att skjuta iväg borst från sina kroppar. Dessa borst är som små giftpilar och kan bilda en nekros där de träffar, dvs huden börjar dö. Så att krypa nära för att se den lustiga lilla paraden är inget som rekommenderas. Problemet är störst bland hundar och katter då de nyfiket går fram och nosar på dem varpå de blir skjutna på nos och tunga. Och om tungan dör...

Nu vet jag inte om det är denna larv eller bara någon annan som larvar runt på plattorna under trädet. Det måste undersökas närmare - på avstånd.

"Smulor" under trädet




Det sparade vattnet

Som barn så tänkte man inte så mycket på att allt kostar och särskilt inte då vatten (även om mamma och pappa påpekade det emellanåt). Sedan flyttade jag hemifrån, bodde i lägenheter i andrahand och såg aldrig till någon vattenräkning, vi köpte lägenhet men kan inte minnas att jag såg någon då heller så det ingick väl i avgiften. Vi köpte hus med egen brunn så där var det bara att tänka på att inte tömma den.

Vi flyttade sedan till Spanien. I radhuset betalade vi 40 €/månad för vatten och sopor vilket jag tyckte var mycket men det var inget vi diskuterade vidare om.

Och så flyttade vi då till villan Casa Feliz med en liten pool och en liten trädgård där ca 40 kvm är gräsmatta. Den senare var som en öken och jag satte igång med att vattna den varje kväll och snart fick jag en fin (o)gräsmatta som jag slet med i många timmar. Sonen lekte med vattenslangen på uteplatsen, poolen fylldes på varannan dag., vi duschade av oss i uteduschen efter varje pooldopp.

I augusti sedan drogs det plötsligt pengar från mitt konto: 162 € till Emabesa, vattenföretaget. VA!?!?!

Usch, vad jag avskyr autogiro!

Bild lånad från reporte5.com
Efter lite kommunikation med Emabesa och Naira, hon som vi hyr av, så konstaterade vi att det var kostnaden för tre månader (varav vi endast stod för två av dem) och 81 kubikmeter vatten.

Jeeeze... Det är ca tre pooler med vatten, det.

Där drogs det i handbromsen!

Vi började hålla koll på hur mycket vi egentligen fyllde i poolen, vi tänkte att den kanske läckte men det visade sig att det avdunstar ca 1 cm per dag, det är för vår pool ca 250 liter vatten det. Och är helt normalt, tydligen. Däremot så är det fortfarande filtertrassel så poolen behöver backspolas mer än nödvändigt och då rinner det ut någon kubik rakt ut på gatan...

När vi använder duschen så tar det ett tag innan varmvattnet kommer. Av nyfikenhet ställde jag en balja för att se hur mycket som bara rinner rakt ut till ingen nytta: 5-10 liter per gång. Nu gör jag så att jag häller alltid det första kalla vattnet i baljan och det vattnet använder jag till att vattna med eller spola i toaletten (som är felkonstruerad för "allt" ligger kvar trots att man spolar). Till min glädje gör mannen min oombedd likadant, måste ställa in en hink i sonens dusch också.

Vi har ju ingen diskmaskin utan det handdiskas och disken sköljs av i balja - aldrig rinnande vatten!
Jag har även börjat samla upp vattnet som jag använder när jag tvättar eller sköljer av händerna eller någon grönsak i köket. Det är bara några steg ut så det är inga problem att tömma baljan i blomkrukorna, gräsmattan (som inte har vattnats med slang sedan slutet av augusti), rabatterna eller kökslandet (där det nu växer sallat, persilja, tomater och bönor!). Det är faktiskt jobbigare att dra ut vattenslangen och sedan rulla in den igen. Jag räknade ut för någon dag sedan att jag var ute sju gånger. Det är ca 70 liter som jag slapp tappa upp på nytt, dvs kring 2000 liter i månaden

Och jag känner mig snål. Riktigt snål! Känns som att jag har passerat gränsen för ekonomiskt medveten. Samtidigt känner jag mig duktig för det är ju bara idioti att hälla ut fint och rent vatten! Så jag känner mig miljömedveten också.

Jag har funderat ett tag på om jag verkligen skulle våga skriva om detta, just för att folk sitter nog bara och skakar på huvudet och tycker man är jobbig och snål (vilket i o f s stämmer). Men sedan läste jag ett inlägg på bloggen Casa Annnika och känslan av att veta att man inte är knäpp eller ensam är alltid härlig!

Förbrukningen då? Har det minskat? Jo, den senaste fakturan som var för augusti-oktober var på 55 kubikmeter och 102 €. OK, det går åt mindre vatten under de svalare månaderna men lite har det nog hjälpt i alla fall. Vi måste ta tag i det där förbenade poolfiltret också (för det är ju poolen som är vattenslukaren). Och den där problemtoaletten som står och rinner...

Pengar kan man göra roligare saker för än bokstavligen spola ut dem i avloppet.

måndag 7 december 2015

I perfekt skick

När vi skulle skriva på hyresavtalet för radhuset så kommenterade han som läste igenom åt oss att det står att allt är i perfecto estado, dvs att allt är i perfekt skick, och det kan det ju knappast vara. Perfekt är ju perfekt, dvs helt utan fel på något sätt, den är "fullständig, fulländad, fullkomlig, i detalj riktig, felfri"*. Och hur många bostäder är det? Eller vad som helst för den delen...

När vi sedan skulle skriva under hyreskontraktet för villan så var det med igen, perfecto estado. Men mäklaren skrattade och sa att här betyder det inte perfekt utan att det inte är trasigt, i helt och fungerande skick.

Jaha... Skriv det då i stället!

Huset vi flyttade in i var i stort sett tomt på möbler, det stod några bokhyllor och någon byrå. Så jag satte mig och kollade på Milannuncios och Segundamano (som för övrigt nyligen bytt namn till Vibbo) för att se om det fanns något begagnat av intresse.

Och där dök orden upp igen, perfecto estado. Men inte riktigt så som jag hade tänkt mig, så som Svenska Akademiens Ordbok definierar det... För jag kan inte ens med enorma potioner god vilja säga att följande är i perfekt skick.

Inte ens i bra skick, buen estado.

För kolla här!

Den här ska då vara i perfekt kondition.

I perfekt skick men lite nött. För 99 €, som hittat!

I den här annonsen borde ordet perfekt inte ens få finnas med på något sätt!
Visst, de erkänner att överdraget är skadat. Men ändå...
Och någon har faktiskt markerat den som Favorit kan man se i statistiken!

I perfekt skick. Nåja... Och för bara 150 €!

Mekanismen är i perfekt skick. Tyget är något defekt.
Ja, om man räknar med hålen på armstöden och sits,
att det börjar släppa här och där och är genomskitigt.

De kan ta bort ordet något i annonsen.

Den här sägs praktiskt taget vara ny...


Det kryyyyper i mig när jag ser dessa! Aldrig att jag skulle sätta mig i dem! De här objekten får mig att tänka på den ökända fåtöljen i Big Bang Theory som jag länkade till mitt i detta inlägget.

Och appropå det inlägget så kan jag informera om att det är i Fuengirola kommun förbjudet att ställa ut möbler på det sättet, man kan åka på 1000 € i böter (såg det i  en annons i en informationstidning). Så då är det så klart bättre att försöka sälja dem via nätet. Om det går...

*) från SAOB

söndag 6 december 2015

En andra andra advent!

Det senaste i min pysselmani:
en skir bukett gjord av ståltråd och nagellack!
"Vasen" är en mattsprayad Dijon-senapsburk.
Idag har jag förberett för att tända det andra ljuset som står på spiselkransen.

Vaddå, det är väl bara att tända?!

Jovisst. Men nu är jag som jag är och då ska det vara på rätt sätt! Så idag har jag haft lite röj här hemma, städat och fejat. Jag fick till och med mannen min och sonen till att ta en hel familj med soppåsar till sopstationen! Och sonen fick jag till att skaka alla mattor och damma i sitt rum.

Hur fick jag dem nu att göra det?!?!

Jo, jag hade även planerat att baka lussebullar och pepparkakor och de insåg att ska det bli något bak så måste de också göra något.

Bakverken har det självklart ätits av men efter middagen så blir det nog ännu en omgång men då med glögg till! Sonen dricker njutningsfullt av den som jag gjort på tranbärsjuice medan mannen min och jag tar den med vin.

Jag köpte förresten mandlar och russin på marknaden i tisdags. Jag hade inte en aning om att det kunde vara så stor smakskillnad på mandlar! De här är ju fräscha och "fluffiga"! Vet inte hur jag ska beskriva dem på annat sätt. De som man köper i en påse på ICA i Sverige, de är verkligen hur trista, torra och träiiga som helst i jämförelse.

torsdag 3 december 2015

Elprissättning

Som de flesta nog vet - eller i alla fall har hört - är priset på el en inte särskilt trevlig historia. Varken Sverige eller Spanien kan skryta med bra priser på den produkten.

I Sverige behöver man verkligen ha el eller annan uppvärmingskälla de mörkare månaderna. Samma sak gäller här på Solkusten där det kan bli riktigt ruggigt månaderna kring jul. Däremot skiner oftast solen mer och värmer så man kan alltid försöka få fatt i de strålar - och därmed värmen - som letar sig in i rummen.

Men hur som helst, el behöver man.

I Sverige klagar alla på att det är så svårt att förstå fakturorna från elbolagen. Samma sak gör man här, man förstår dem inte. Och vad gör man som elbolag då i vissa delar av landet? Jo, man inför en prissättning som gäller per timme! Varje timme på dygnet har alltså olika priser.

Herrejisses!

Detta har nu trätt ikraft hos oss från och med novemeber och man ska kunna gå in på en webbsida och där se var dagens timmar har att erbjuda.

Har jag varit inne och tittat efter det lägsta priset? När ska jag sätta på tvättmaskinen? Och diskmaskinen (om jag hade haft någon!)?

Nej.

Inte en endaste gång. Men å andra sidan är jag inte säker på att jag förstår den där informationen i alla fall. Inte den heller...

Fakturalayouten ser ut ungefär som tidigare, lika (o)begriplig. Men är summan lägre?

Jo. Men det kan ju bero på att vi under hösten haft varken svalkande fläktar eller värmande element på.

Bild lånad från.http://www.laleñaencasa.com
Men jag har börjat snegla mer och mer på den öppna spisen för idag har jag frusit! Jag måste dock tömma på aska från de föregående hyresgästerna (!), skrubba glasrutan ren (jag vill ju se elden så mycket som jag kan!) och dessutom köpa lite ved. Såg att det vid Benalmádena Pueblo finns ett ställe med Venta de leña, dvs Ved till försäljning. Dessutom har vi fått något erbjudande i brevlådan och tittar man på annonser finns det många aktörer som säljer ved från olivträd och ek, många har även hemleverans. Ska nog ta och kolla det lite närmare de närmaste dagarna.

Kanske borde ta en sväng idag, måndag-tisdag är helgdagar här i Spanien. Borde nog handla lite mat osv också, man vet aldrig hur stängt allt är dessa dagar.

Priserna på el då?
Jo. först och främst så betalar man för hur mycket "kraft" man har i ledningen. Till vårt lilla hus har vi potencia på 6,6 kWh. Sedan betalar man för förbrukad kWh, ledningen, skatter och moms (21%) osv precis som i Sverige. Så för de 195 kWh vi förbrukade under november betalade vi knappt 58 €, dvs 0,29 €/kWh. Ungefär dubbelt upp mot de svenska priserna, tror jag.

Det innebär i praktiken att sonen tänder lampan och jag släcker den, han tänder en annan och jag släcker den med. Är man inte i det rummet behöver lampan inte lysa så länge det inte är LED-lampor. Fryser du? Sätt på dig på fötter och du har en varm tröja! Vi har filtar! Och varma tofflor!

Nu ska jag gå och ta ett tag med den där eldstaden!

God morgon!

En fördel med den så kallade vintern här är att man går upp med solen de dagar sonen ska till skolan. Det innebär att man får se de mest underbara soluppgångar! Vad sägs om dessa? Alla är de tagna när jag står vid poolen.





Denna togs i morse

Och till sist två makalösa solnedgångar så klart!


 Denna togs ikväll


onsdag 2 december 2015

Dra inte i snöret!

Titta på den här bilden:



Ser ni det vertikala "strecket" till vänster om lyktstolpen?

Hur tänker man när man låter ett tjockt snöre/rep hänga och dingla i perfekt "ta tag i och ryck allt vad du kan"-höjd just där alla barn går förbi på morgonen på sin väg till skolan?

- Nej du, sa jag till sonen. Du rör inte det där repet!
- Varför inte då?
- För att du inte får! Jag vet att du vill, jag vill också!

Jisses vad det kliade i fingrarna på mig!

Detta appropå ett inlägg hos Ama de Casa


EDIT 2015-12-03: Kan bara konstatera att jag fortfarande har problem med höger och vänster. Snöret hänger faktiskt på höger sida. Och jag upptäckte felet själv!

24 små paket

Igår, strax innan det var dags att hoppa in i bilen och bege sig till skolan så kom sonen med ihopknycklat ansikte och tårarna började välla över.
- Vad har hänt? Vad är det nu då?
- Jag vet vad det är i adventskalendern...!

Sonen har i alla år fått en adventskalender med presenter. De första åren köpte jag småsaker och packade in, satte upp de små paketen på den egenhändigt gjorda väggbonaden* avsedd för detta. Sedan kom ju de där LEGO-kalendrarna. Förra året köpte vi en stor LEGO-byggsats som jag delade upp i 24 små paket, jag följde brukningsanvisningen (sonens eget ord) så det blev i rätt ordning. Sedan fick han varje morgon ett e-mail med just de sidorna ur brukningsanvisningen tillsammans med paketet. En hel del pyssel och många timmars förberedande. Och så måste jag ju varje kväll komma ihåg att skicka mailet!

Hur som helst, sonen uppskattade det enormt och en del av det var också att få se något byggas fram utan att egentligen veta vad det skulle bli. Förra året började han ana när han framåt dag 12-13.

Men i år såg han det redan på första paketet. Han såg nämligen att det var tryckt "Jurassic World" i bakgrunden av brukningsanvisningen, det hade jag inte tänkt på...

Så en del av överraskningsmomentet var borta och det var han så ledsen för!

Lite senare i bilen, på väg till skolan, torkade tårarna och han var lite mer positiv.
- Jag är jätteglad för alla paketen, mamma. Tro inte annat. Och jag vet ju inte exakt vilken Jurassic World-förpackning det är! Så det är ju spännande.

Det är inte lätt att vara liten heller.

*) Jag har gjort sex stycken av dessa med samma mall men utsmyckade på olika sätt, en till varje brorsbarn (Förutom de sista två, kom jag just på. Hoppsan!) och till min son. Undrar om de andra finns kvar...? Barnen är stora nu.

söndag 29 november 2015

En andra första Advent!

Ja, det är ju faktiskt den andra julen i Spanien som är i antågande!  Och precis som förra året så är bestyren i full gång.

Idag har jag:
* Skjutsat sonen till ett kalas
* Överlämnat två beställda flaskomtag som ska ges bort i julklapp
* Köpt en massa julpysselgrejor i en kinabutik
* Bakat säsongens första lussebullar. De bidde väldigt goda så det blir nog fler omgångar.
* Gjort fina - men kanske lite för eldfängda - små ljusfat av bottnarna till PET-flaskor! Får helt enkelt hålla koll på dem.
* Satt upp fyra blockljus i mina små PET-fat på spiselkransen
* Gjort glöggessence enligt helt eget huvud och det måste vara ettt rätt bra huvud emellanåt för oj så gott det blev! (Jag ska lägga in receptet senare, inte just idag dock.)
* Börjat med 24 små fina paket till sonens Adventskalender.
* Tänt det första ljuset, ätit lussebullar och druckit glögg

Så lite duktig känner jag mig allt... Nu ska jag fortsätta med paketen!

Edit 20115-11-30: har lagt in länk till receptet nu!

lördag 28 november 2015

Dubbat eller ej?

Även om det är november och vintern väl är här så nej, jag menar inte dubbar på däcken. Jag menar dubbade filmer. Den mycket vanliga företeelsen här i Spanien. Tyvärr.

Men om man nu i alla fall vill gå på bio och helst inte vill ha den dubbad, då måste man leta efter originalspråken. Filmerna i biosalongens tablå är därför kodade:
Snart kommer den!

Doblado
Dubbat, dvs man pratar spanska över originalspråket. Är det dubbat står det inget av varianterna nedan. Så står det ingenting kan man förutsätta att det är dubbat.

VO eller V.O. - Versión Original
Ursprungliga språket, ej textat

VOS eller V.O.S. - Versión Original Subtitulado
Ursprungliga språket, textat (textat språk kan bero på region i Spanien)

VOSE  eller V.O.S.E.  - Versión Original Subtitulado Español
Ursprungliga språket, textat på spanska (alltså i kastilianska)

Det är lite lustigt det där med dubbning... Eller personligen tycker jag inte att det är ett dugg lustigt, jag tycker det är hemskt! Men spanjorer är som de är och ibland är de rätt lata och bekväma. Jag läste i en tråd i ett spanskt forum där det var en som skriver Si quiero leer, me leo un libro, no veo la tele. (Om jag vill läsa, läser jag en bok, jag tittar inte på tv).

Nä... just det... Vet inte ens hur jag ska kommentera det...!

Men OK, dubbat eller ej, om man nu vill gå på bio - var finns biograferna och vad visar de?
Den var lite svårare, tycker jag. I Sverige har vi SF, där ser man exakt när, var och hur över hela Sverige. Sedan finns det så klart små privata biosalonger men i stort sett hittar man allt den vägen och kan boka eller köpa biljetter till vald föreställning.

Så lätt var det inte här när jag nu tittar runt. Det finns kedjor med biografer och på dessa kan man sedan välja stad och biograf men någon övergripande sida har jag tyvärr inte lyckats finna. Därmed inte sagt att det inte finns. Någon som vet?

Och förresten, vad skönt det är att slippa byta däck på bilen två gånger om året!

fredag 20 november 2015

Det gror!

Kanske är detta inlägget något som passar mer i min växt-blogg Blad som blad men den är lite mer "klinisk" och här skriver jag ju om saker jag gör i Spanien. Så därför!

Något som för mig är väldigt tillfredsställande är att se när det växer, allra helst precis när det liksom börjar växa, när man ser att det händer något!

Tänker i första hand på fröer, nu.

Jag har haft mina ögon på ett oerhört vackert träd med skira blad och de än mer skira blommorna i rosa-aprikosa toner. Vad jag kan hitta så har detta trädet inget svenskt namn men det vetenskapliga namnet* är Albizia julibrissin. På engelska har denna skönhet flera namn, vad sägs t ex om Persian Silk Tree och Pink Silk Tree? Spanskan kan också stoltsera med flera namn: Acacia de Constantinople, Arbol de seda och Parasol de China, dvs Akacia från Konstantinopel, Silkesträd och Parasoll från Kina. Men namnet till trots så är det ingen akacia, båda tillhör dock ärtfamiljen.

I alla fall så har vårens blommor blivit till fröbaljor och dessa hänger torra och rasslande i klasar på träden, det ser lite skräpigt ut. Men vilka rikedomar där är för en fröfantast! Plock-plock-plock!

Jag vet att denna typen av fröer med hårda skal kan vara lite svåra att väcka till liv och det finns olika metoder. Och det där är ju kul, det där med olika metoder. Det måste jag så klart undersöka.

Jag tog sex små plastlock jag hade hemma och la ett blött hushållspapper i vardera. Därefter la jag i respektive lock ut tio fröer behandlade på olika sätt. Och visst var det skillnad på reaktionen!

Klicka för större bild. Siffrorna är för övrigt sådana där påsförslutare...

Nr 1, Obehandlade, endast lagt dem på papperet för 7 dagar sedan
Nr 2, Sköljda i kokande vatten för 7 dagar sedan
Nr 3, Legat i kokhett vatten i 2 minuter för 7 dagar sedan
Nr 4, Legat i kokhett vatten i 5 minuter för 5 dagar sedan
Nr 5, Filat lite med nagelfil, annars obehandlade (som nr 1) för tre dagar sedan
Nr 6, Filat lite med nagelfil, legat i kokhett vatten i 2 minuter (som nr 3) för tre dagar sedan

Jag önskar jag gjort allt på en gång men det gjorde jag tyvärr inte, det hade varit ännu enklare att jämföra resultatet då.

Klart är att nr 6 är det säkraste kortet med 100% grobarhet. Samtliga svällde upp på en gång. Nr 1, 2 och 4 verkar vara de sämsta metorderna men därmed inte sagt att det är hopplöst för något är på gång i ett frö i nr 1. Det kanske bara tar längre tid....Men varför vänta i flera veckor om man kan få det att gro på en dag eller två.

Dags att leta upp påsen med jord!

*) Det heter vetenskapligt namn, inte latinskt namn, då namnen ofta är en blandning av främst latin och grekiska men inlag kan förekomma från andra språk. Detta gäller faktiskt inte bara växter utan inom de flesta områden där det finns behov av en internationell vetenskaplig nomenklatur, t ex paleontologi. (Detta är en pik til mannen min.)

måndag 16 november 2015

Oönskade brev

I fredags fick jag ett meddelande via den suveräna - och i Spanien mycket använda - mobilfunktionen WhatsApp från Fru Sydafrika, vår förra granne, om att vi fått brev till den gamla adressen. Idag åkte jag dit och hämtade det.

Önskar nästan att jag inte gjort det.

Böter. Trafikböter från DGT, det spanska Trafikverket.

Med min begränsade spanska informerades jag om att jag har kört över en helstreckad linje den 21 september 2015. Brevet är daterat den 13 oktober. Böterna skulle alltså ha betalats för senast tre dagar sedan. Alla de 200 €!

Vad i h-e!

Det är bara att på något sätt ta tag i det och nafsa i det sura äpplet. Jo, det kanske är heldraget där helikoptern har fotat oss, jag skulle ju köra över i motsatt fil och köra åt vänster*. Men var det verkligen heldraget? Många har gjort det före oss och linjerna är knappast tydliga när man sitter i bilen och saknar helikoptervy. Men antagligen har de rätt, poliserna i helikoptern. Därmed har väl jag då gjort fel - omedvetet, måste jag ju tillägga. För är det något jag inte gillar är när det bli fel i trafiken, jag avskyr ju att veta att bilen står parkerad lite halvdant, jag blir helstressad!

Men nu har jag tydligen gjort fel.

Problemet är bara att vad gör jag nu då? Jag förstår ju inte allt som står där.  Hade jag betalat 20 dagar efter mottagandet (och hur vet de när jag får informationen?) så hade jag "bara" behövt betala 100 €. Men nu var det alltså 200 €. Hur ska det betalas då? Det är ju inte som att bankgiro och postgiro finns här. Inte ens ett IBAN står det någonstans.

Så jag ringde Fru Higueron och frågade om jag kunde få maila över den till henne för lite hjälp med spanskan. Och jamenvisst! Självklart! Några minuter senare ringde hon tillbaka och berättade att jag kunde betala in via internet, gå till Bank Santander, Posten eller det lokala trafikkontoret.

Det förstnämnda. Och jag använde mitt Norwegian-kort så kanske jag får lite poäng på det som jag sedan kan använda till att flyga för. :) Och av någon orsak jag inte förstår så sänktes det till 100 €!

Är det så att de är så "glada" för att någon betalar utan att tjafsa så att de gladeligen sänker ändå? Jag måste erkänna, jag förstår inte. Men just nu är jag glad i min okunskap. Ja, så gott man kan vara det. Jag har ju ändå fått betala en ansenlig summa för absolut ingenting! Inte ett skit!

Och så plötsligt blir jag förbannad! Va f-n ska jag behöva betala för!? Jag har gjort något fel men jag har inte utsatt någon för något farligt för då hade jag aldrig svängt ut bilen. För samtidigt ser man alla nötter som hastigt och lustigt skuttar runt i filerna, ligger 3 cm bakom framförvarnde bil med sina tunga SUV:ar...

Får de några böter? Skulle inte tro det!

Nu är jag så irriterad att jag inte ens orkar lägga in bilden jag tog på böteslappen jag fotade för ändamålet!

*) Eftersom jag skriver några små rader i en dagbok varje dag sedan jag var 15 år så vet jag vad jag gjorde den dagen och vet därmed också var jag var. Detta har hjälpt mig såååå många gånger på så många olika sätt!

tisdag 10 november 2015

Är du sysslolös, eller...?

Nej, inte ett dugg! Och det är något som jag nog aldrig har varit i hela mitt liv. Frånsett det som måste eller borde göras i ett hem (som laga mat, städa, diska...) så finns det liksom alltid 20.000 projekt på gång i skallen eller fysiskt påbörjade.

Och så gillar jag ju att handarbeta och pyssla, dvs sy, snickra, virka, knyppla, måla, brodera... Och dessutom älskar jag att läsa och skriva så tiden räcker sällan till för allt jag vill göra. Så att jag skulle vara sysslolös - inte en chans!

När vi flyttade lämnade jag kvar min gamla symaskin i huset till de nya ägarna. Den symaskinen ärvde jag efter farmor och den var rätt sliten redan då och jag har emellanåt trilskats lite med den. Nu är det ett tag sedan jag sydde och saknaden börjar bli lite tung. Men en bra symaskin kostar och tar plats... Då är det enklare att köpa ett garnnystan och en virknål!

Måste komma på ett bättre ord än strumpa.
Fodral? Skydd? Hållare?
Trista ord...
Så det är det jag har pysslat med emellanåt den senaste tiden. Perfekt att sitta en stund ute i solen, medan man väntar på att datorn ska bete sig eller medan sonen gör sig i ordning (för själv är man det redan sedan 15 minuter tillbaka).

Vad har jag virkat då? Jo, det började med ett kallt glas med vatten i värmen och pölen den lämnade på bordet. Kondens... Och det fortsatte med vattenflaskan i handväskan som var kall att hålla i och blötte ned allt i väskan. Kondens...

Så då löser man så klart situationen! Och får handarbeta lite. Et voilá! En egenpåhittad "strumpa" till flaskan som suger upp kondensen, gör det bekvämare att hålla, ser lite roligare ut. Och det bidde några fler: en vit, en röd, en svart...

De blev så fina så Fru Torreblanca ville genast ha en! Hon ska få den där poolblåa flaskstrumpan. Den lilla korta ankelsockan som sitter på IKEA-glaset används redan av sonen.

Den där kommentaren i rubriken då? Jo, den kom från en fantasilös pappa när de andra stod och tittade på min flaskstrumpa.

Guuuu vilka trista människor det finns!

måndag 9 november 2015

Helgens födelsedagsfirande

För några dagar sedan fyllde mannen min år och det ska man ju fira! Jag älskar födelsedagar. Sonen älskar födelsedagar. Mannen min gör det inte - i alla fall inte sin egen. Men vi andra bryr ju oss inte om vad han tycker så vi firar i alla fall.

Men det var ju det där med present. I den här familjen gillar vi att titta på filmer och TV-serier. När vi flyttade till Spanien köpte vi genast en ny och fin TV som man kan se 3D-filmer på. Självklart även 3 par 3D-glasögon! Eftersom mannen min älskar Jurassic Park-filmerna så tänkte jag att han skulle få den senaste i 3D-format. Men det var ju det där med textningen. Inte för att det måste vara textat men det är behagligare med ett stöd. Så snälla och hjälpsamma mamma gick till affären i Sverige och köpte filmen samt la den på brevlådan. Och den kom fram i tid!

Vidare så gjorde sonen och jag det första besöket i svensk-butiken (ska berätta mer om det sedan) och där plockade vi åt oss mannen mins svenska favoriter som t ex jordnötsringar och Ballerina-kakor.

På Carrefour köpte vi popcorn och annat mumsigt. Det enda som saknades nu för en fullständig bioupplevese var ljudet och det var det som var den "riktiga" presenten: en ljudanläggning som han själv fick se ut (blir liksom bäst så för alla inblandade parter).

Han var först lite kallt skeptisk till min strålande presentidé men värmdes snart upp och internet rådfrågades om passande modell. Den utsedda Samsung-anläggningen (så att det ska fungera med TV:n på bästa tänkbara sätt) inhandlades dagen efter samtidigt som min nya dator, eftermiddagen spenderade vi med att installera och greja med anläggningen (och min dator), baka sockerkakor och allt. Vi satte oss i vår stora soffa, stoppade i den nya filmen, satte på oss 3D-glasögonen och beredde oss på en riktigt mysig familje-stund.
- Ser ni i 3D? frågade mannen min.
- Nä, det ser bara dubbelt ut, svarade jag.
- Här med, sa sonen.

Bild lånad från Euronics
En efter en försökte vi ansluta glasögonen till TV:n - utan framgång. Det blinkade bara rött. Vi hade förberett allt utom att kolla batterierna i glasögonen. De var slut i alla tre. Jippi... Och knappbatterier har man ju aldrig liggande hemma på samma sätt som AA- och AAA-batterier.

Snopet.

Men det gick så klart bra att se filmen ändå (det kommer med en "vanlig" film också), ljudet var underhållande, kakorna goda, popcornen glömde vi bort att poppa. Det får vi ta när nya batterier har köpts.

Vi, jag och mannen min

- Det var väldigt mycket vi i det här inlägget! Vad gjorde du för något? undrade mannen min efter att ha läst inlägget om min nya dator.
- Vaddå?! Jag satt ju vid datorn hela dagen. Jag satt ju där och virkade och höll koll på den.

Liksom, vad skulle jag göra? Tre gånger laddade vi ned och installerade Windows 10 (nåja, vi försökte två gånger och lyckades en) och hur roligt är det att sitta och kolla på procenten som sakta stegar sig upp mot 100. Jag hade ju fått order om att säga till när den är uppe på 99%... Inte bara en gång utan tre gånger tre omgångar för det ska laddas med, det ska förberedas och det ska installeras. Och lite till...

Alltså satt jag och virkade. Mycket roligare! Jag ska snart berätta om vad jag virkade.

söndag 8 november 2015

Fars Dag!

Har egentligen inte glömt det, har bara varit så fokuserad på att få igång den häringa datorn idag. Men det är ju Fars Dag idag!

Sonen hade glömt teckningen han gjort i skolan så han tyckte inte att han behövde gratta sin pappa idag. Det var ju också ett sätt att resonera.

Själv har jag inga blommor att ge min pappa just nu (inte ens en bild på nya datorn!), men jag har idag i alla fall - dagen och pappa till ära - planterat ut tomater, persilja och sallat som jag sådde inne för två veckor sedan. De ska nu växa till sig i mitt färdiggrävda lilla trädgårdsland. Hoppas jag. Helfel tid på året enligt mina svenska tankar men här är det ju fortfarande varmt! Någorlunda, i alla fall.

Så grattis på Fars Dag, pappa! Hoppas mamma kan ge dig en kram från mig.

Ny dator!

Igår var vi på Worten, ungefär som svenska Elgiganten, och köpte present till mannen min som fyllde år för några dagar sedan. Då passade vi på att "plocka upp" en sprillans ny dator till mig!

Jag har ju skrivit om det tidigare, att det är inte alldeles lätt. Det är ju inte bara att den ska ha rätt tekniskt innehåll - det där jag inte förstår mig på - utan den ska ju även vara så som jag vill ha den!

Det bidde en Lenovo med lite större skärm än de vanliga 15,6", den här har i alla fall 17,3". Och den har numerisk tangentbord som jag nu hoppas jag har ställt in rätt så att det är låst i på-läge varje gång datorn sätts igång.

Och som ni märker kan jag skriva Å, Ä och till och med Ö! Fast på mitt tangentbord står det `, ñ och ´. Men det är superlätt att hoppa mellan, man trycker bara in Windows-tangenten (den som jag tidigare aldrig har förstått vitsen med) och sedan Space-tangenten för då ploppar det upp en ruta i höger hörn som visar vilka språk man har att välja mellan. Smidigt! Supersmidigt!

Gäller bara att veta vilken tangent som är vilken för på knappen ändras det ju inte.

Men det var faktiskt en lång väg innan jag kunde sätta mig och skriva det här inlägget. Och en mycket nervös sådan.

Vi hade nämligen bestämt att det första vi skulle göra - innan jag började anpassade den efter mina behov och önskemål - var att installera Windows 10.

Det tyckte inte det redan installerade Windows 8.1 som tvärvägrade helt och totalt. Fullständigt!

Eftermycket internetsökande efter svar på problemet - vi var inte ensamma - så fick vi installera om hela fadderullan, tömma den på det som fanns innan. Ungefär. Mannen min  - som är den stora datorkonstnären i familjen - säger något om att ladda ned Windows 10 som USB Media och när man sedan installerar det så kan man välja vad man vill ha kvar. Ungefär.

Haha! Jag fick precis en pling! på datorn där de undrar om vad jag tyckte om uppgraderingen till Windows 10. Jag tyckte inte!

Men nu fungerar det i alla fall. Nu börjar det stora arbetet med att anpassa, flytta över från den gamla och lära sig nya saker. Lite jobbigt är det ju men samtidigt roligt med en helt ren dator. Som förövrigt är svart och något färgburk ingick inte... Och skyddsplasten runt skärmen sitter visst kvar, ser jag! :)

torsdag 5 november 2015

Halloween-pyssel och -fest

Vaknade vid åttatiden i lördags morse - det var bara att sätta fart! Det skulle bakas lite till, kläder fixas, hår klippas, det skulle sminkas och kläs ut tre personer... Dessutom borde jag kanske vila lite också så man var pigg och glad hemma hos Familjen Torreblanca och Halloween-festen de anordnade.

Först tog jag tag i kakan. Det bidde en kyrkogård (kladdkaka) med gravstenar (kakorna), några benknotor (kristyr) som stack upp och några lik (några granatäppelkärnor från trädgården) som syntes. Blev rätt bra. Inte perfekt, men OK i alla fall. Och jag hade fått leka lite!

Dessutom hade jag några dagar innan roat mig med några gamla majskonservburkar som blev rätt fina dekorationer precis som vinflaskan med det svarta ljuset. Tänk vad roligt man kan ha det med en flaska svart sprayfärg!

Jag har gått in i något slags pyssel-läge! Tur att julen är i annalkande! Vi måste äta mer konservmat! Och köpa röd och grön spray.

De sista spindlarna syddes fast på mina kläder och min häxhatt, sonens gamla kläder revs sönder och "blodades" ned, mannen min inledde det stora arbetet med att få fast en blinkande dioder på ett par solglasögon och sedan satt han vid min sminkspegel hur länge som helst. Liiite hjälpte jag honom men det mesta gjorde han själv när han förvandlade sig till en Terminator. Blev jättebra!

Festen var så klart trevlig med mycket plock att äta, mycket gott att dricka, trevligt och glatt, ungarna gick runt i området och tiggde godis. Vi var tre häxor, det var några vampyrer, pirater, en Terminator, en blodig nunna, många "sårade"... Av 16 vuxna och ungefär lika många barn var det endast en tristobert som vägrade klä ut sig. Vi hade träffat hans fru dagen innan i kinabutiken bland vampyrtänder och blod i tuber och hon stod där och suckade och visste inte vad hon skulle göra med honom, hon tyckte det var väldigt tråkigt. Undrar om han tyckte att han gick vinnande ur den striden när han satt där i soffan i jeanskläder bland alla oss andra som lagt ned tid, energi och planering på det hela?

Men vi har i alla fall så snälla vänner! Herr Torreblanca skjutsade oss hem mitt i natten! Alltså, det var inte så att de tyckte att "nu får det räcka, hem med er!" - tror jag i alla fall - utan de tyckte inte att vi skulle behöva betala för taxin hem också.

Det var lika skoj det här året!

fredag 30 oktober 2015

Halloween-bak

Gravstenar
Imorgon är vi bjudna på Halloweenfest hos Fru Torreblanca med familj. Det ska bli jättekul trots att det är obligatorisk utklädnad. Hemsk ska den vara också! Okej för mig men mannen min har våndats lite, sonen mycket. Vi är inte så mycket för att spöka ut oss i den här lilla familjen.

Dessutom är det knytkalasvariant och det är skoj, alltid spännande att se vad alla tar med sig. Jag har blivit ombedd att baka något och det ska väl då gärna vara något hemskt, helst hemskt gott också.

Idag har jag bakat småkakor i form av gravstenar, tänkte trycka ned dem i en kladdkaka. Diskuterar just nu med mig själv om det blir en stor kyrkogård (stor kaka att skära ifrån) eller en massa gravplatser (portionsbitar eller i muffinsformar).

Hur som helst, jag hittade ett recept på smörkakor som inte ska flyta ut så fasligt. Det blir bra, tänkte jag. Men för att få lite gråare ton så hade jag i blåbärsmarmelad i halva mängden deg och så formade jag en gravstensmall av en noga urdiskad tonfiskkonservburk (gick att klippa i den med sax). De kakorna blev bra då de höll formen och blev krispiga med den extra sockerhalten från marmeladen, de blev dock inte supergoda om än ätliga. Och inte så gråa som jag fått för mig att de skulle bli (skulle haft lägre värme i ugnen, kanske).

Zoombiefingrar med
utdragna naglar
Jag passade även på att göra Zoombiefingrar med utdragna naglar. Egentligen brukar man ha skållad mandel som nagel men jag har ingen hemma och så måste man ju tänka på eventuella nötallergiker! Bra ursäkt, om inte annat.
Manglade fingrar

Av den andra halvan skulle jag göra Utdragna naglar, dvs hallongrottor i fingerform (men med jordgubbssylt). Jag har döpt om dem till Manglade fingrar för det hela flöt ut. Hade jag vetat om att de skulle göra så hade jag satt sylten i mitten och kallat dem för Plåster istället.

Men de blev å andra sidan goda...

Jag tröttnade totalt och satte mig här för att gnälla lite i stället!