Jag skrev ju igår att jag lagt "bruna" bönor i blöt, idag har de kokats och tillretts enligt en massa recept. Det är så jag gör när jag lagar mat: jag kollar igenom ett helt gäng recept och så gör jag som jag tycker verkar vettigast och låter godast.
I alla fall så blev det ljusbruna bönor men smaken är helt OK, tycker jag. Blev gott! Så det var dags att låta familjen avsmaka.
Har ni sett den underbara filmen "Meet me in St Louis" med Judy Garland? En av mina favoriter, har sett den hur många gånger som helst. I alla fall, i inledningen av filmen så håller husan på att koka ketchup (vilket jag egentligen tror är tomatsoppa) och alla ska smaka av. Den ena tycker att det ska i mer socker, en annan att det är för sött, det ska vara surare...
- Smakar för mycket ättika! tycker mannen min.
- Jag tror att det lugnar ned sig till imorgon, det brukar dunsta bort lite, säger jag.
- Lite för salt, säger sonen.
- Va? säger mannen min. Nä, det är inte för salt.
Jag suckade och gick därifrån med de två avsmakningsskedarna. Jag har inte gjort något mer med de bruna bönorna, det är bra som det är.
Så det så!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar