fredag 30 oktober 2015

Halloween-bak

Gravstenar
Imorgon är vi bjudna på Halloweenfest hos Fru Torreblanca med familj. Det ska bli jättekul trots att det är obligatorisk utklädnad. Hemsk ska den vara också! Okej för mig men mannen min har våndats lite, sonen mycket. Vi är inte så mycket för att spöka ut oss i den här lilla familjen.

Dessutom är det knytkalasvariant och det är skoj, alltid spännande att se vad alla tar med sig. Jag har blivit ombedd att baka något och det ska väl då gärna vara något hemskt, helst hemskt gott också.

Idag har jag bakat småkakor i form av gravstenar, tänkte trycka ned dem i en kladdkaka. Diskuterar just nu med mig själv om det blir en stor kyrkogård (stor kaka att skära ifrån) eller en massa gravplatser (portionsbitar eller i muffinsformar).

Hur som helst, jag hittade ett recept på smörkakor som inte ska flyta ut så fasligt. Det blir bra, tänkte jag. Men för att få lite gråare ton så hade jag i blåbärsmarmelad i halva mängden deg och så formade jag en gravstensmall av en noga urdiskad tonfiskkonservburk (gick att klippa i den med sax). De kakorna blev bra då de höll formen och blev krispiga med den extra sockerhalten från marmeladen, de blev dock inte supergoda om än ätliga. Och inte så gråa som jag fått för mig att de skulle bli (skulle haft lägre värme i ugnen, kanske).

Zoombiefingrar med
utdragna naglar
Jag passade även på att göra Zoombiefingrar med utdragna naglar. Egentligen brukar man ha skållad mandel som nagel men jag har ingen hemma och så måste man ju tänka på eventuella nötallergiker! Bra ursäkt, om inte annat.
Manglade fingrar

Av den andra halvan skulle jag göra Utdragna naglar, dvs hallongrottor i fingerform (men med jordgubbssylt). Jag har döpt om dem till Manglade fingrar för det hela flöt ut. Hade jag vetat om att de skulle göra så hade jag satt sylten i mitten och kallat dem för Plåster istället.

Men de blev å andra sidan goda...

Jag tröttnade totalt och satte mig här för att gnälla lite i stället!



måndag 26 oktober 2015

Maken till regn!

Inatt har det regnat! Det har forsat utmed taket och splattat ned på dörrmattan i sisal som ligger vid dörren mellan trädgård och sovrum.

Splatt-splatt!

Så där låg jag och lyssnade på det. En åsksmäll hörde jag också men så mycket mer av den varan hörde jag inte så mannen min fick sova vidare. Det är inte så att jag är rädd för åska utan det är så att jag har en stående order på att väcka honom så han kan få njuta av skådespelet!

Jag stängde av väckarklockan innan den gick igång och sedan var det dags för morgonbestyren med att få iväg sonen till skolan, allt medan regnet öste ned där ute. Jag informerade sonen om att jag ville inte bli sen, jag ville inte stressköra i regnet.

Med regnjackan på gick vi ut till bilen i det tilltagande regnet och styrde kosan mot Svenska skolan i Fuengirola.

Det hade nästan varit bättre med båt...

Bilden är tagen på väg tillbaka hem.
Vattenmassorna är borta men kvar ligger stenbumlingar och asfalt.
Vattnet forsade fram och drog med sig minst knytnävsstora stenar från ett gatuarbete lite högre upp på vägen, en och annan asfaltsbit åkte också förbi. Sonen tittade upp mot motorvägen och trafiken upp till den och hojtade "Inte motorvägen! Ta pueblon istället!" så då svängde jag ratten åt det hållet i stället medan vattnet strömmade runt bilen.

Egentligen är man helt koko som sätter sig i bilen för att åka till skola och arbete en sådan dag! Men det tänker man inte på förrän man är mitt uppe i det hela. Så dags...

Men vi körde i alla fall i sakta och säkert mak upp till Benalmádena Pueblo och det lustiga är att även om det fortfarande regnade lika mycket så forsade det minsann inget vatten på vägen här! Förr i tiden kunde man tydligen sådant som avrinning på vägar. Vad hände med den kunskapen?

Från pueblon tog vi A7, motorvägen, till Fuengirola och körde ned i det avloppsluktande vattnet på vägarna där. Här forsade det så mycket att dagvattenbrunnarna överfyllts och det forsar upp ur dem istället, det har vi sett hända här tidigare vid skyfall.

Som vanlig parkerade vi bilen vid feriaplatsen och stiger ur. Då slutar det regna. Och solen gör små försök att visa sig genom de ännu tjocka molnen. Det var det...

Bild tagen genom bilfönstret i all hast. Klicka för större bild.
På vägen tillbaka var det som vanligt lite köbildning vid avfarten från A7. Jag tittade ut över den spektakulära utsikten över havet och ser där en stor beige ansamling i vattnet, som en solfjäder från stranden och ut i havet. Det är all sand och annat som med högt tryck spolats rakt ut.

Väl hemma är det strömavbrott (under resten av dagen), det verkar ha kommit vatten in i varmvattentjoflejen så vi har inget varmvatten igen, blomkrukorna är dränkta, jag ser att jag måste gräva avrinning till mitt färdiggrävda (trodde jag, ja) köksland.

På den positiva sidan: poolen är välfylld! Och jorden är lättare att gräva i nu när den inte är så torr!

söndag 25 oktober 2015

Kryp

Inför en flytt till ett annat land var det mycket som jag såg fram emot. Men en sak kan jag direkt säga att jag inte såg fram emot: krypen. Insekterna. Spindlarna.

Man lär sig ju leva med krypen i Sverige och hur äckliga de än kan verka vara så är de flesta rätt harmlösa. De flesta ser jag t o m nyttan med! De är mat till vackra andra insekter eller fåglar. De hjälper till att pollinera alla fina blommor och mina grönsaker och fruktträd. De hjälper till så att jag får fin kompost till min trädgård.

Och visst gör krypen samma sak här! Och visst är många av dem häpnadsväckande (som bönsyrsan) och roande (som ödlorna), medan andra är irriterande (myror). Men många får det helt enkelt att kryyypa i mig! Som kackerlackor! Och spindlar, i alla fall de av modell större!

Så varsågod! En kavalkad. Och vi börjar väl med en liten film!

video
 En helt vanlig dag på uteplatsen, liksom...

Mjölbaggar i skafferiet

Tror nog att det är två tusenfotingar... som tänker bli fler...
Vad som gömmer sig där i hörnet vill jag inte ens tänka på!
Äckliga ullöss i stora citronträdet -
och i en massa andra krukväxter numer...
En maltyp som föredrar gästtoaletten
Cikador - nog så trevliga ett tag.
Men de för ett fasansfullt oväsen!
Spindel modell mindre
En gräshoppa modell gigantisk med en torr bourganivilleablomma intill
- då förstår ni hur stor gräshoppan är!.

söndag 18 oktober 2015

Ferian anno 2015

Titta på kvinnan nere till höger i bild.
Vilken klänning!
Tisdagen den 6 oktober satte ju den stora händelsen igång, Feria de la Rosario 2015 i Fuengirola.

Onsdagen den 7 oktober var helgdag i Fuengirola så jag kan bara tänka mig hur mycket folk som var där då.

På torsdagen var det halva priset på alla åkattraktioner så jag misstänker att halva tiden för besökarna gick åt att stå i kö. Roligare kan man ju ha det så vi bestämde oss för att gå på fredagen!

Feriarustade till tänderna tog vi taxi (ca 20 € kostade det, lite längre/dyrare än från radhuset) och klev ut till vimlet, ljusen och ljuden! Härligt!

Vi spatserade först runt lite och med telefonernas hjälp kollade vi om det var några klasskompisar till sonen som också skulle komma och det var det! Men de skulle komma lite senare så under tiden satte vi oss och beställde in lite enkla tapas (tomater, ostbitar, tortilla) som avnjöts till mojiton (till mig), ölen (till mannen min), läsken (till sonen) och vattnet (till svärmor). Vi var inte jättehungriga så detta satt perfekt!

Sedan kom klasskompisen som bor i Málaga. Herr, Fru och Fröken Málaga var också med, det var jättetrevligt! Och så var det dags för alla åkattraktioner! Som tur är har vi en son som är åt det lite räddharigare hållet (den rangliga bergcohdalbanan samt Vikingagungan ägnades inte en tanke) men han tar ut svängarna lite mer varje år. Som det ska vara.

Mojitos, piña colada och läsk köptes i stånden. Självklart inmundigades sockervadd och buñoelos (små munkar som serveras i en papplåda och överösta med valfri sås) också - det är ju feria! Sonen lyckades även få med sig ett gigantiskt karamelliserat äpple hem. Han åt upp kanske halva...

Vi hade en jättetrevlig fredagskväll. Vi tyckte dock att det var lite mindre folk och vissa restauranglokaler var tomma. Kanske var fredagen en "mellandag"?


Sista dagen för ferian var måndagen den 12 oktober. Sedan går det fort! Redan dagen efter börjar de att demontera och städa undan. Två dagar senare är det som att det aldrig har varit något stort och festligt på platsen. Bara ett sönderslaget glas på parkeringen vittnar om det.


Sonen - och vi med, för den delen - ser redan fram emot nästa år och Feria de la Rosario 2016!


söndag 11 oktober 2015

Klädd för fest!

Något som är så otroligt roligt med spanjorskorna är deras helt sagolika festklänningar! Oavsett ålder och kroppsform trär de ändå på sig dessa ålskinn med volanger frånlåren ned till fotknölarna. De är så vackra! Jag vill ha en! Åh, vad jag vill ha en!

Men jag är inte riktigt där än... Dessutom är de investeringsobjekt. Fru Torreblanca tänkte till Fröken Torreblanca köpa en "riktig", dvs inte en som man köper hos kineserna, men priset på 90€ för en barnklänning som kanske används en gång fick henne att tänka om.

Klänningarna för vuxna kvinnor kan jag bara tänka mig vad de kostar. Men det finns säkert mycket att köpa begagnat om man vill. Nästa år...?

Men lite uppklädd vill man ändå vara nu så här i Feria-tider. Förra året hade jag två små rosor i håret till skillnad mot spanjorskornas enda gigantiska boll mitt på hjässan. I år utökade jag festkollektionen med en söt väska, några fler rosor och en sjal till min enkla svarta klänning.

Nu så! Och titta så fin jag gjorde mig i håret!

Jag ska självklart ge en rapport över själva Feria-besöket också.

Men någon dag... då kanske det blir i en riktig traje de feria, un rojo como esta!
322€ på www.vivalaferia.es
Man kan väl få drömma...

Mariposario de Benalmádena - Fjärilshuset

Idag gick dimman molnen tillmötes och bildade ett för solen ogenomträngligt täcke. Riktigt söndagsväder... Att lägga sig i soffan och titta på en film kändes lockande men vi beslutade oss för att i stället göra något vi pratat om länge: ett besök vid Mariposario de Benalmádena, det vackra fjärilshuset som ligger alldeles intill stupan.

Först besökte jag deras hemsida och konstaterade att de har öppet alla dagar året om*. Vidare konstaterade jag att vi - två vuxna, en pensionär och en tioåring - skulle spara 5 € på att betala via internet så det gjorde jag.

Väl vid kassan visade jag bekräftelsemailet jag fått vid betalningen (hade det på mobiltelefonen) och vi kunde så träda in i liten bit av tropikerna, för dagen ca 23 grader och 85% luftfuktighet.

Det fladdrade tusentals med små och stora vingar! Fjärilarna seglade fram eller viftade frenetiskt. De fanns överallt! På växternas blad, blommorna, de utsatta faten med frukter och annat sött, de satt på marken, på väggarna, de hängde i taken. De satte sig på de utsträckta händerna, två satte sig på mannen mins keps! Det är egentligen förbjudet att röra vid dem men vad ska man göra om de vidrör en? Vill man låta en fjäril sitta på sin hand finns där en anställd som hjälper en med det.

Sonen hade fått ett litet blad och en penna i kassan. På bladet skulle han kryssa för de fjärilar och djur han såg och det gör det ännu mer lite roligare, att man tittar ännu lite närmare på dessa skönheter. För de är verkligen vackra och fascinerande.

Det är dock inte bara fjärilar att titta på! Här finns även en wallaby som skuttade runt fritt bland besökarna medan leguanerna satt stilla, några färgglada småfåglar flög uppe i taknocken. Vi tittade på kameleonten i sin bur och karparna i sin damm men sköldpaddorna såg vi aldrig till.

Själv gick jag ju även runt och tittade på alla de vackra blommorna och växterna. På vägen ut såg jag att man fick inte röra blommorna heller. Ajdå! Hoppas ingen blir sur för att några fröer av en gigantisk kattsvans Acalifa hispida och vackra Begonia maculata hittade vägen ned i mina alltid medhavda fröpåsar.

Överst, en Heliconius charitonius och
under den transparenta Greta oto
Efter ca en timmes hänfört observerande och fotograferande gick vi ut till butiken och tittade på allt roligt de sålde, det mesta med fjärilstema och det var faktiskt inte så hysteriskt dyrt så som det ofta är i dessa butiker. Några småsaker fick följa med hem.

Vi tog dessutom en liten fikapaus och konstaterade att det var ju riktigt billigt! Två cappuchino, en kaffe, en Fanta, en korv med bröd och fyra munkar för 14.90€.

Gillar man inte fjärilar så ska man inte åka hit, annars kan jag verkligen rekommendera ett besök här! Det är en mysig stämning med alla glada och hänförda ansikten i alla åldrar. Att personalen är trevlig och tillmötesgående är en stor bonus.

Här nedan kommer det lite vackra bilder tagna av mannen min med en "riktig" kamera.

*) Tidsuppgifterna varierar lite... På ett ställe står det att de har öppet 10-19.30, på ett annat till 20.30 medan det på kvittot står att de har öppet till 18.00 på vintern och till 19.00 på sommaren.


Parides iphidamas

Heliconius charitonius

Heliconius charitonius

Atlasspinnare Attacus atlas med min hand som storleksjämförelse
(och jag har inte direkt små händer)

Morpho peleides

Caligo memnon

Här kläcks de!
Eller de kravlar i alla fall ut ur sina puppor.

Papilio thoas

Wallaby

Kameleont, finns vild i Andalusien

Leguan
Fler utflyktsmål i närheten finns här.

tisdag 6 oktober 2015

Feria del Rosario 2015

Från förra årets feria.
Idag börjar den, det som alla här i trakten bara rakt av kallar för Ferian, dvs Feria del Rosario i Fuengirola. Den håller på till den 12 oktober.

Glad att den börjar. Glad att jag inte bor i närheten, ljudet är öronbedövande - bokstavligen. I år ska vi ta med öronproppar.

På torsdag är det tydligen halva priset på alla åkattraktioner, vet att många ska dit då så köerna lär väl vara horribla. Då sonen är lagom road av allt snurr, virr och varr med attraktioner så tror jag vi kommer att rikta in oss på fredagen och förhoppningsvis möta upp med vänner där. det är atmosfären som han längtar efter. Han ser såååå fram emot detta och tycker att det är årets händelse, nästan i höjd med julafton och födelsedag!

Här är hela programmet, alla 148 sidorna!

Uppföljning kommer!

En varm dusch

Här i huset som vi hyr har vi något så intressant som vatten som värms upp av butan. Eller, ja tanken är i alla fall att det ska värmas upp av butan. Men precis som tankar (och bloggar) har denna installationen lite svårt att hålla sig till ämnet och beslutar sig emellanåt för att göra något annat. Eller inget, egentligen...

Under sommaren har vi alltså inte gjort av med så mycket butan, det kom ju varmt vatten ändå ur kallvattenkranen. Men nu är det inte lika varmt längre (varken luft eller vatten) och något som vi emellanåt har funderat över under sommaren fastställdes till slut: installationen fungerar inte som den ska.

Vad är då problemet? Är det slut i butanbehållaren? Hur ska vi veta det då? Vi skakade lite på de tre som finns i huset och något skvalpade i två av dem, den tredje som står i garaget är definitivt tom.

För att utesluta möjliga problem s bytte vi till slut ut en "bomba" för ca 14€ på bensinstationen och installerade den (enkelt gjort) men resultatet var det samma: ibland hörde man att det klickade i anordningen på utsidan av huset och sedan tändes det med ett ljudligt FOFF! Oftast hände det dock inte ett dugg, nada! Och därmed nada varmvatten till disk eller dusch.

Att tvinga in sonen på morgonen att ta en kalldusch är inte så där väldigt underhållande för någon part, allra minst för sonen. Och jag är inte heller så våldsamt förtjust i kallduschar jag heller.

Alltså måste det fixas!

Roberto The Handy Man var så här för några veckor sedan med sin "fru" som hantlangare. Han tittade, pillrade och grejade och sa att inget var fel men att det vid regn fungerade dåligt, det gör dessa system. Jag stod som ett frågetecken och undrade hur de tänker då, det kan ju regna friskt under hela vinterhalvåret. Ska det verkligen vara så här, ska vi i stort sett bara ha kallvatten det närmaste halvåret?

Jag gnällde om detta med Mark The Pool Guy och han sa att det ska det inte, han har också butanuppvärmt vatten och det funkar klockrent.

Nej, det är INTE jag som försökt mig på att göra paella!
Jag har lånat bilden från www.eshumor.com.


Alltså blev det åter irriterade samtal till Naira och Miguel, de som vi hyr av. De tyckte ju dessutom att vi skulle betala för att Roberto hade kommit till oss och inte hittat något fel. Det tyckte inte vi.

Till slut gick de med på att skicka en riktig servicetekniker och han var här igår. Lääänge.

Dessa anläggningar bör lämpligen få service varje eller i alla fall vartannat år. Detta system har nog aldrig fått någon. Igenkalkat (därav det dåliga trycket och troligen därför det inte alltid tänds) och felriktad skorsten (regnet rinner in i systemet och gör att det tänds ännu mindre). Nu är det åtgärdat och i morse kunde vi alla avnjuta varsin dusch med varmvatten hela tiden!

Nu säger det klick-klick-klick-FOFF! varje gång man vrider vredet till den röda plutten! Ja, förutom i badkaret för där har de installerat varmvattnet på kallvattenkranen och vice versa...

Det här, det var den korta versionen av vatteneländet här på Casa Feliz! Men positivt tänkande: nu har vi lärt oss om detta också! Och så har vi fått praktisera en massa spanska! ¡Muy bien!

måndag 5 oktober 2015

Några dörrar till

Nå. Hur har det då gått med svärmors bildörreklämda finger?

Dagen efter, alltså i torsdags, skulle hon enligt läkarens ordination uppsöka vårdcentralen. De ville väl kolla att det inte blev någon infektion eller så.

Så vi satte oss i bilen, svärmor, mannen min och jag och körde till den som ligger närmast, den i Arroyo de la Miel. Där beklagade sig den trevliga damen i receptionen, vi fick gärna komma in men det var just nu väldigt mycket folk och hon kunde inte veta hur lång tid det skulle ta. Och det var verkligen många som satt där och väntade. Lockande...

Efter lite internt överläggande kom vi fram till att vi provar vår lycka vid vårdcentralen i Benalmádena Pueblo i stället. När vi kom dit var tolken på väg ut. Ajdå. Jaja, vi har ju klarat oss hittills... Mannen vid mottagningsdisken var väldigt hjälpsam men tyvärr gick det av någon orsak inte att hjälpa svärmor. Han ringde dock till den tredje vårdcentralen i kommunen, den som ligger i Torrequebrada. Där skulle det gå bra.

När vi ändå var där i Pueblon passade vi på att lämna in våra papper så att vi (dvs sonen, mannen min och jag) tillhör nu den vårdcentralen.

In i bilen igen och efter mycket snurrande med en halvfunkande adress och GPS hittade vi till Centro de Salud Torrequebrada. Jovisst kan de titta på fingret men inte förrän i kväll vid 19-tiden (klockan var väl 14.30 vid det här laget) eller i morgon bitti. Vi bestämde oss för dagen efter, fredagen vid 10-tiden.

Så vi åkte hem med oförrättat förvärv...

Fredag morgon satte sig svärmor och jag i bilen och åkte tillbaka till vårdcentralen, vi var där strax efter 9 och fick tid kl 10.06. Inte 10.05 eller 10.10, nej 10.06... In till läkaren kom hon dock 9.45. Där ser man!

Allt ser bra ut med fingret, vi lägger om det så fint varje dag och på fredag ska vi tillbaka och låta ta bort de fyra-fem stygnen. Och med en latexhandske och på det en diskhandske så kan hon till min glädje ta hand om disken!

Var det lika många dörrar, då? Vi gick ju genom en del när vi var på alla Benalmádena kommuns vårdcentralen men sedan var det egentligen bara en enda dörr.

Nu är vi en del spanska erfarenheter rikare igen!