torsdag 21 april 2016

Det åtråvärda papperet

Kommer ni ihåg min tur och retur till Correos, den spanska posten?

Någon vecka efter den händelsen skulle vi skicka iväg ett paket till och eftersom vi skulle åka mot Málaga den dagen så kollade vi om det fanns något annat kontor i närheten. Jodå, det fanns ett i Churriana, en förort till Málaga. Ligger nära IKEA, för övrigt.

Så vi åkte dit och fick hjälp av en väldigt trevlig herre, inga problem som helst. Informationen på internet uppdaterades ögonblickligen också till skillnad från när vi lämnat in på kontoret i pueblon och den i Arroyo de la Miel. Där hände ingenting, stod bara att det var inlämnat ända tills det var avlämnat.

I måndags var det dags igen men vi kunde ju inte åka ända till Churriana bara för ett paket så jag riktade in mig på Arroyo de la Miel-kontoret igen.

Jag loggade in mig på vårt Correos-konto för att förbereda och betala för paketen - och hela onlinetjänstfadderullan är omgjord! Den här gången var det visserligen bättre, jag kunde klicka på en knapp och skriva ut samtliga dokument eller få dem mailade. Men hur jag än vände och vred så hittade jag inte det åtråvärda certificado de identificación. Fanns inte.

- Vad gör jag nu då? både tänkte och sa jag. Paketen måste iväg idag!

Så jag skrev ut fakturan (visar att jag har betalat) och jag skrev ut etiketterna på fakturan också så att man ser att de hör ihop. Bättre än inget, tänkte jag. Dessutom skrev jag ut en skärmbild som visade att det inte fanns någonstans att klicka för att få ut det åtråvärda papperet.

Beväpnad (mentalt och pappersmässigt) satte jag mig i bilen och åkte till postkontoret. Fick nervöst vänta i 15 minuter innan det var min tur.
- Inget certificado de identificación? frågade kassörskan när hon tog emot paketen?
- Nej, de fanns inte, de ska inte behövas, sa jag och visade skärmutskriften.
- Nähä, sa hon och ignorerade totalt mitt papper och fortsatte med sitt grejande där bakom disken. Hon knappade i datorn, skrev ut papper, tittade frågande, skannade av paketen, skrev ut några fler papper och etiketter som åkte direkt i papperskorgen (jag hade ju redan skrivit ut och satt fast dem på paketen), skrev ut ännu några papper till som jag skrev under (lite konstigt, kan man tycka, eftersom det  är jag som ska ha en kvitto på att de har tagit emot alltså borde jag ha ett papper signerat av dem). Knapp-knapp-knapp i flera minuter.

Så var det klart. Mannen på Correos kundservice hade rätt. Undrar om mannen på postkontoret i pueblon vet om att han trots allt hade fel. Det åtråvärda papperet är inte längre åtråvärt.

8 kommentarer:

  1. Det låter lika gåtfullt som den "nya svenska Posten" , PostNord.
    Är det en pågående EU-anpassning tro?
    Allt behöver inte bli bättre. Huvudsaken att det blir lika, om än lika dåligt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast man besvärar sig med att göra om saker så tycker jag nog att man ska besvära sig och göra det bättre. Annars kan det ju lika gärna vara och så kan man lägga energin och pengarna på annat. :D

      Radera
  2. Maken och jag diskuterade idag om att köpa lägenhet i Spanien och bosätta oss där. MEN med tanke på hur krångligt det är bl a med Posten där så avstår vi;-)

    PS. Vi skickar iofs aldrig paket, men om vi skulle vilja göra det så är vår spanska inte tillräckligt bra för att klara av jobbet;-) DS.

    SvaraRadera
    Svar
    1. BP, om du flyttar hit till nära mig lovar jag dig att jag ska ta dig i handen om du vill skicka ett paket!

      Radera
  3. Det är alltid lika spännande att tampas med olika myndigheter och serviceinrättningar i Spanien :-D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kallas även för bloggfoder. Och är väl en av orsakeeerna till varför jag någonsin startade denna blogg. Misstänkte nog vartåt det barkade.

      Radera
  4. Oj oj!
    Tålamod och tid behövs nog i resväskan om man flyttar efter ett tag så anpassar man sig antagligen dvs typ 10 år eller mer.
    Läser med stort intresse din blogg och allt som händer eller inte händer?
    Hälsningar Birgitta S

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Birgitta!

      Tack så mycket för att du uppskattar det jag skriver, värmer mycket att få se det.

      Nu är ju jag en lite hopplös person också, jag är inte en sådan som tar allt med en klackspark - lånt ifrån. Jag måste ju förstå för att kunna acceptera och det är nog mest det som är det svåra emellanåt. Jag förstår inte. Ibland är det språket men oftast är det nog bara administrationen.

      Men det är väldigt intressant och väldigt lärorikt. Och många gånger också enormt roligt och underhållande - i efterhand. :D

      Radera