måndag 29 februari 2016

Sista lediga dagen

Bild lånad från elconfidencial.com
Ja, idag är det sista dagen på ledigheten, förra veckan var det La Semana Blanca, sportlov, och idag är det El Día de Andalucía, Andalusiens dag. Eller egentligen var det igår men eftersom helgdagen i år hamnade på en söndag så blir det en ledig dag på måndagen istället.

Sportlovet skulle ju inledas med sonens resa till Sierra Nevada och skolans El Día Blanco men det blev inställt för att det snöade, det var för kallt och blåste. Eller om det var för lite snö, vi fick lite olika orsaker där i skolans informationsbrev. Så istället planeras resan nu på fredag, den 4 mars. Hoppas nu bara att den blir av, känns annars riktigt trist med alla kläder vi köpt som aldrig kommer att användas. Och nu har det gått så lång tid att vi kan inte längre lämna dem tillbaka till butiken.

Men kanske var det lika bra att det blev inställt för på lördagen, den första lediga dagen, säckade sonen ihop i förkylning. Tre dagar senare var det min tur. Så allt det vi planerade, funderade på och hade tänkt göra bidde det ingenting alls med. Och vi går fortfarande och har lite ont halsen, sonen snorar (det har jag sluppit) och är allmänt sega. Mannen min har som tur var klarat sig - peppar-peppar- men han har å andra sidan haft mycket jobb så han har i sonens ögon inte varit så underhållande han heller.

Sonen tycker att den här veckan har varit under all kritik! Han var idag så arg, ledsen och besviken att han tog av sig kläderna och gick och la sig, kvart över sex på kvällen.
- Vad gör du?!? undrade jag.
- Jag vill bara att den här dagen ska ta slut!

Stackars liten...

Det är väl Påsk snart, va!? Såg i affären att de hade plockat fram chokladägg och -harar i mängder. Vi får hitta på något roligt att göra då istället!

söndag 28 februari 2016

Restaurante Simbad El Marino

Jag har egentligen inte skrivit om så många restauranger, kom jag på. Om jag ens har skrivit om någon tidiare. Så kanske jag borde göra det, det är ju så poppis i bloggvärlden! :)

Och ska jag skriva om någon så ska jag skriva om en liten fiskrestaurang vi bara råkade på när vi åkte runt kring Elvíria i jakt på en bra badstrand.

Den heter Restaurante Simbad el Marino och ligger mellan Elvíria och Calahonda, avfarten på A-7 är Las Chapas (se kartan nedan).

Den ligger så jättefint! Det är en stor parkering intill ett av alla de vackra moriska tornen utmed kusten. Restaurangen har världens havsutsikt och när vi var där första gången kom vi dit innan solen hade gått ned, det gjorde den medan vi åt och det var ... sagolikt.

Det här var nog första gången som vi var på en "riktig" fiskrestaurang i Spanien, som specialiserat sig på det havet erbjuder. För dem som är mindre lockade av det finns där även någon enstaka kötträtt.

Mannen och jag fick menyn i händerna och det var för oss frågentecken på allting, vi hade inte varit så länge i Spanien och fisk är för oss inte det mest vanliga på matbordet. Till slut så tog vi bara något, vi tog lubina, havsaborre. De kommer då ut med fisken och berättar vad den väger och hur mycket den kostar, priserna i menyn är vad 250 g väger och är fisken större så betalar man mer, helt enkelt. Vi åt alltså grillad havsaborre, pommes frites och ensalada mixta (tomat, sallat, tonfisk och lök) och det var alldeles för mycket! Vi sa att nästa gång så skippar vi potatisen, den behövdes inte.

Så när vi var där i januari med mina föräldrar så beställde mannen min och jag åter in var sin lubina, mamma och pappa tog var sin dorada, och sonen tog väl en entrecôte (som vanligt). Och bara ensalada mixta till oss vuxna. En flaska vin, läsk, vatten, ett fat med gambas al pil-pil, heta räkor, och en korg med bröd. Jag tror vi betalade ca 150 € (kontanter, de tar inte kreditkort), möjligen att det var lite mindre. Mamma och pappa kanske minns? Allt var riktigt gott och personalen trevlig.(EDIT: Mamma skriver nedan i kommentarerna att det kostade 111 €.)

Restaurangen som sådan är en rolig upplevelse. Där har man helt gått loss på det marina temat, det är snäckskal överallt. I entrén håller en äldre man på att bygga upp fontäner och  blomsterbäddar, allt är täckt med snäckor. Han blev så glad när vi stannade och tittade på det så han satte på vattnet för att visa hur fint det var.

Tyvärr har jag inga bra foton att visa då de vi tog i bättre ljus satt i den mobiltelefon som stals. Och kom jag ihåg att ta kort på maten när vi var där den andra gången? Nä...

Men om det är någon som är intresserad av att köpa restaurangen så verkar den vara till salu! (Upptäckte det nu då jag skulle se om det fanns någon bra bild att låna.)

fredag 26 februari 2016

El Palmeral de las Sorpresas

Ledsen, den här bilden blev verkligen suddig
men den visar ändå hur vackert där är.
Jag har egentligen inte sett så mycket av Málaga men det är vackert det jag har sett!

I början av januari var mina föräldrar här och då var vi inne två gånger, den första gången för att bara titta runt och den andra gången för att besöka Picassomuseet. Båda gångerna parkerade vi bilen nere vid hamnen och gick utmed kajkanten och denna enormt vackra pergola av gigantiska mått mätt!

Området heter El Palmeral de las Sorpresas, palmlunden av överraskningarna, och invigdes i mars 2011. Utmed det 450 meter långa och 10 meter breda promenadstråket har man anlagt ett område med 408 palmer samt hundratals med buskar och fontäner mellan restauranger, lekparker och vackra byggnader. Där huserar t ex ett havsmuseum, Aula del Mar, som säkert kan vara intressant att besöka.

Men det mest fantastiska är nog själva pergolan! De 11 meter höga pelarna med vackert vågformade metallbalkar som låter solen strila ned för att skapa en viss skugga, de skapar i alla fall vackra ljusspel. De 265 st vågorna stödjs upp av 16 st pelare med 25 meter mellan varje.

Jag kan tänka mig att här är det sagolikt på kvällen! Har sett bilder på att pergolan är upplyst, det är nog mycket liv och rörelse så som det brukar vara på kvällen här i Spanien.

Det är väl värt en promenad när man ändå är inne och tittar på allt det andra i Málaga! Och glöm inte ta med sparkstöttingen/scootern/el patinete - perfekt med all denna plana ytan!

Fler utflyktsmål i närheten finns här.

torsdag 25 februari 2016

Poolen - en (mar-)dröm

Jag kom på att jag har egentligen inte berättat så mycket om vår pool. Jo, jag har ju berättat om mina nattplask och att mycket vatten går åt samt att mitt hår antog en grönaktig nyans. Men jag har inte berättat om allt runtomkring den, skötseln av den osv.

Det är alltså en liten formgjuten glasfiberpool som är i stort behov av ommålning och en hel del TLC, omvårdnad. Den är 730x280 cm med rundade hörn, omkrets drygt 1700 cm, 140 cm djup. Jag har räknat ut att den rymmer ca 25 m3 vatten, att varje centimeter på höjden motsvaras av ca 250 liter vatten.

Varför i hela friden har jag nu suttit och räknat ut detta? Har jag inget annat vettigt att göra? Virka, sy, sitta med språkappar...? (Mannen min fyller väl i med städa, laga mat, diska, jobba...)

Jo, vi misstänker nämligen att poolen läcker. Och pumpen beter sig dumt för den suger luft. Som tur är fick vi tag på Mark The Pool Guy när vi flyttade hit och han har sedan starten kämpat med poolen, vattnet var grönt av alger vid vårt tillträde av huset. Han tycker att hela anläggningen är "Mickey Mouse", dvs den är en riktigt röra. Men vi har faktiskt kommit underfund med en del av rörorna och det är lustigt hur man lär sig leva med dem. Som i går:
- Could you please stand on the shower? frågar Mark mig.
- Sure! säger jag och går in i duschen i tvättstugan och ställer mig på golvbrunnen.

The Mickey Mouse nest
Det är nämligen så att när man backspolar pumpen för att rengöra filtersanden (som egentligen borde bytas ut, har inte gjorts på massor med år) så dyker poolvattnet upp i den duschen samt i golvbrunnen i gången utanför. Så medan jag står på brunnslocket sätter Mark i en slang i den andra golvbrunnen och leder bort det, dit det (egentligen inte) ska: ut på gatan. Innan vi kom på det där så fylldes hela tvättstugan med ca 3 cm vatten. Nog för att där behövde städas men kanske just inte på det sättet.

Det andra problemet, att pumpen suger luft, har Mark fixat med lite kladd som han har satt runt med orden "det där kommer hålla några månader, hela rörbiten borde bytas ut, kostar ca 200 €" vilket vi informerade Naira, hon som vi hyr av. Mycket riktigt, några månader senare började det pysa igen varpå Nairas man säger att Mark borde väl ha garanti på sitt utförda arbete! Marks svar på det var att ja, han garanterade att det skulle gå sönder igen efter några månader... Mer kladd har satts runt rören. Det är nog dags för det att börja pysa igen.

För några veckor sedan såg jag att det droppade från någon tjoflej (den där svarta lådan, vi misstänker den hör till den icke fungerande soluppvärmningsanläggningen) inne i pumphuset när pumpen är på och med en hink under kunde jag räkna ut att det droppar 1 liter på 10 minuter => 18 liter per dag => ca 540 liter på en månad. Mark stängde av tillflödet till den där delen precis som han tidigare hade stängt av utrinningsventilen i botten av poolen.

Bit för bit lägger av eller bortkopplas medan ägarna av huset tycker att vaddå, pumpen har ju fungerat hela tiden förut.

Ja, just det... Så kan man ju också resonera.

Just nu håller vi på att kolla var det möjligen läcker ifrån. Vattennivån sjunker nämligen med ca 7 cm (ca 1,75 m3) per vecka när det är varmt och nu när det är svalare med ca 4 cm (1 m3). Vintertid ska det i stort sett inte sjunka alls.

Skimmern.
Så där är vi nu. För att utesluta problemkällor så har vi stängt av pumpen (går bra när det inte är varmt, bara man håller koll på klornivåer osv). Vi har inte fyllt på vatten på tre veckor och det har sjunkit till skimmerns (det där hålet där löv och skräp samlas in) nederkant, dvs 12 cm (ca 3 m3) har runnit ut någonstans. Och då har det ändå fyllts på någon cm med regnvatten. Efter backspolningen i går så är vattennivån några cm under skimmerns nederkant. Har vi "tur" så slutar det att sjunka och då vet vi att problemet ligger någonstans kring skimmern och troligen lätt att åtgärda.

Fortsätter det att sjunka, ja då börjar det bli jobbigt... Och dyrt.

onsdag 24 februari 2016

Nr 21!

IX16 - Top 100 International Exchange and Expats Blogs 2016Idag kom resultatet: min blogg hamnade på plats nr 21 av de 100 nominerade så jag är jättenöjd! Den övre fjärdedelen! Vill ni se hela listan så klicka på bilden.

Som min mamma sa "Det var väl inte dåligt att komma på 21e plats bland bloggare från hela världen och med ett minoritetsspråk!!" och det är det verkligen inte. Det är jättebra, tycker jag!

Tack alla som har röstat på mig lilla blogg!

söndag 21 februari 2016

Värme i kylan

Att få fjutt på olivträ är banne mig inte det enklaste men jag tror jag har kommit på det nu!

En vedbit får vila på en annan och under petar man in ett ihopknycklat papper, några små bitar kartong (från pizzaleveransen, frukostflingorna osv) och på det några hibiskuskvistar. En tändsticka intill papperet och sedan mata med mer kartongbitar och småkvistar tills de stora rotklumparna från olivträdet tar sig.

Det brukar funka, i alla fall. Är det envist är det ju de där vita mysko braständarna bra men jag vill helst klara mig utan dem, jag sparar dem till grillningen. Är det riktigt j-a envist så får man vänta och prova lite senare. Jag brukar vinna kampen. Oftast.

Den skadade bourgainvillean
Men A och O är hibiskuskvistarna. Sonen och jag har nu varit i parkens rabatter och plockat de avsågade kvistarna fyra gånger vid det här laget, senast idag. Mer ved inköptes i torsdags för det har varit riktigt ruggigt den senaste tiden! Så nu står där åter två kassar med ved på golvet och en kruka med klippta kvistar. Känns bra.

Så just därför kommer väl kylan och ruggigheten att ge sig nu, skulle inte förvåna mig. Det har varit så kallt (1-2 grader på morgonen, 14-15 grader på dagen) att min bourgainvillea tappat bladen på ena sidan (blåssidan) och de blad som sitter kvar är sönderblåsta eller håliga av hagelskuren vi hade här i tisdags. Halsdukar och sjalar virade runt hela huvudet, handskarna som togs med från Sverige har plockats fram, sonen har min fleecetröja och jag har en av mannen mins. Ett av de bärbara elementen har dessutom tagits in från garaget för det är riktigt kallt i sonens rum på natten eftersom det vetter åt norr.

Jag är så tacksam för att det här huset har parkettgolv och att vi kan elda i braskassetten. Men just nu tycker vi allt att det är lite falsk marknadsföring av Solkusten.

Var är värmen!? Och solen?!

fredag 19 februari 2016

Nu har jag den!

Tengo mi máquina de coser!

Jag har fått min symaskin, en Singer Starlet 6660 blev det! Enligt planen skulle den komma på måndag men än en gång överraskade de spanska speditionsbolagen. Jag är så glatt överraskad!

Glädjen är större än jag faktiskt trodde - saknaden över att inte ha en symaskin var tydligen enorm. Jag har inte provat den än men jag har tittat på den. Klappat på den. MIN!

Imorgon ska jag köpa tyg! Och tråd!

Duolingo

Först och främst: det är verkligen synd och skam att jag inte har lärt mig mer spanska än vad jag har gjort. Visst har jag lärt mig massor men jag är definitivt inte på den nivå jag vill vara eller som jag förväntade mig att jag skulle vara efter 18 månader här i landet. Så lite skämmigt är det, egentligen inte så lite heller. Men som mannen min sa när vi pratade om det, vi har ju verkligen inte gjort det lätt för oss när vi valde att bosätta oss i Andalusien. De pratar oerhört fort och för att det ska gå ännu fortare så skippar man en del bokstäver och slätar över andra. Titta gärna på det här programmet på Youtube, hoppa t ex fram till 14:27. Han i den bruna kostymen har jag råkat ut för en hel del gånger. :) Programmet handlar för övrigt om att andalusiskan är svår att förstå, att de pratar "dåligt" - om jag har förstått det rätt.

Men jag måste ju lära mig!

Jag har i alla fall laddat ned några olika appar för att bygga på spanskan jag läste på gymnasiet för många herrans år sedan. På telefonen har jag appar för Babbel och Duolingo. Den första är gratis till en början men börjar sedan kosta, den andra är gratis från början till slut.

Så just nu sitter jag med Duolingo (därmed inte sagt att den är bättre - bara gratis). Det är väldigt roligt faktiskt och man pressar sig själv att göra dagens lektioner, jag har själv bestämt att jag ska göra (minst) fem varje dag för att hålla nivån uppe (the daily streak) men jag kan ändra till färre när jag vill.

Jag tror nog jag har lärt mig en del under den knappa månad jag har suttit med det. Tyvärr fungerar inte programmets "konversationsdel" särskilt bra. Jag kan uttala ordet rätt (jag menar, hur många sätt kan man uttala ordet perro, hund, på?) och Duolingo säger i alla fall Ooops you got it wrong, try again! och man gör det tills programmet säger Let's leave that for now, shall we? och går till nästa uppgift. Jag har därför stängt av den funktionen, konversation får vi ta i en separat kurs med en människa.

Jag har laddat ned appen till både telefonen (Windows) och min platta (Android) men bäst är programmet på datorn inloggad på deras hemsida. Övningarna är där bättre och lite intensivare då man får tvinga sig själv mer att klura ut svaret, i apparna för platta och telefon är det mer flervalsfunktioner.

En stor behållning av Duolingo är även forumet. Där kan man ställa frågor om det är något man inte förstår, många gånger får man fler förklaringar på samma sak. Det positiva med det är att har man svårt att förstå en förklaring så kanske man kan ta till sig svaret från en annan medlem. Minns hur det var i skolan, det var inte alltid som läraren där framme i klassrummet kunde göra sig förstådd - hela klassen satt som fågelholkar - och till slut kom det oundvikliga: det bara är så. Inte en mening som jag gillar. För att förstå måste jag veta varför något ska vara så eller så.

Jag väntar mig inte att jag med hjälp av detta program ska bli helt flytande i spanska, däremot så tror jag att en viss säkerhet övas upp då programmet bygger på att introducera-repetera-introducera nästa-repetera-repetera. Och det är ju så man oftast lär sig saker, man slår in det i skallen så att det förhoppningsvis till slut sitter där. Det roliga är att sonen satt och tittade över axeln på mig ett tag och funderade på att själv börja, han tyckte det såg roligt ut. Och det är inte fel, det skulle säkert även förbättra hans engelska (som är oerhört bra för hans ålder, bör jag tillägga) eftersom spanskakursen inte finns mot svenskan.

Det finns många roliga språk att lära sig på Duolingo och det kliar i fingrarna att trycka på knappen på något nytt språk. Men det får nog lugna sig lite med det, vi tar spanskan först och dessutom har jag precis börjar titta på några fler grafiska program som jag borde lära mig för att hjälpa mannen min i hans arbete. Det finns ju trots allt bara ett visst antal timmar per dygn.

Som sagt, Duolingo kommer inte att göra mig flytande i något språk. En intensivkurs kan ju vara ett alternativ, men kanske inte just denna: Extreme Spanish Lesson

onsdag 17 februari 2016

Vicken konstig dag!

Det började som en helt vanlig dag, dvs klockan ringde och jag väckte sonen. Idag var det Fru Cubas dag att köra till skolan så jag slapp göra det i alla fall.

Frukost och sedan åkte mannen min och jag till MediaMarkt för att känna på en symaskin jag har sett ut, den skulle finnas där på lager. Men gjorde den det? Nä.
- Beställ så kan ni hämta om 2-3 dagar här.

Ingen symaskin idag, alltså.

Vi åkte vidare till Fuengirola, mannen min hade något i sikte. Han visste inte exakt vart vi skulle men...
- Här är det! sa han och vi steg in i en butik med fina klänningar. Jättefina klänningar! Men inte just den klänning som mannen min hade sett i skyltfönstret en vecka tidigare och som han ville jag skulle få se och kanske få. Vi gick därifrån tomhänta.

Ingen klänning heller.

Vi satte oss vid havskanten och tog en kopp kaffe istället. Njöt av att solen sken, att vinden mojnat och en viss värme fanns så länge man befann sig i solskenet.

Hem, hämta sonen och Fröken Cuba vid skolan, jag gick ut och satte mig i solen men det fanns ingen värme alls kvar.

Pfft... Vilken dag...

Så vi öppnade en flaska cava, jag beställde symaskinen via Amazon, jag bakade en tårta, mina bröder ringde och vi pratade ganska länge. Tidigare på dagen pratade jag med mamma och pappa också. Och svärmor, så klart.

Och så fick jag ett mail om att jag hade vunnit en bok!

Och plötsligt vände det, det kändes ganska bra.

Grattis till mig!

tisdag 16 februari 2016

Utan pedal? Men med blommor?

Det här med symaskiner... Jag håller fortfarande huvudet över vattenytan i träsket men har gjort något enstaka försök att blöta ned huvudet.

Bild lånad från Carrefour
Som i torsdags då sonen och jag åkte till Carrefour för att bara klämma och titta på vad som fanns där. Inte mycket, kunde jag snabbt konstatera. Men något som slog mig var designen av symaskiner. Jag älskar blommor men måste vara det på en symaskin? Och rosa? Att jag vill ha en blomma på bilen är en annan sak, då har jag satt dit den själv! Är det bara tänkt att flickor ska sy för vilken man går och köper en symaskin med blommor på till sig själv?

Hmm... han kanske inte köper någon överhuvud taget, förresten.

Sedan har vi ju då Heja Sverige-symaskinen från IKEA, OK, den heter inte så, den heter rätt och slätt 'Sy' och ska tydligen vara ganska duglig om man bara ska sy det enklaste men jag vill inte ha svenska flaggan rakt i ansiktet. Och den är för simpel för mig, helt enkelt.


Så vad mer finns det?

Jag har suttit och tittat en del på på nätet, vilka butiker finns det i närheten så jag kan åka och peta? Vad finns det för maskiner? Vad har de för funktioner? Vad ingår? Vad ingår inte? Hittade t ex en Alfa-maskinern utan pedal.

Utan pedal? Hur fungerar det? Hur sätter jag då igång eller slutar sy? Hur styr jag då hastigheten? Med händerna? Det går ju inte, de brukar oftast vara fulla med tyg och nålstick.

Eller tänker de att man redan har en pedal så då kan man stoppa den i nästa maskin? Som ibland följer det inte med en mobiltelefonladdare till den nya telefonen, den får man köpa separat?

Vad menar de?

Jaha. Nähä. Vad de menade var att nu är allt elektriskt, man behöver inte trampa fram stygnen.

Förlåt, men är det ett försäljningsargument i dagsläget?

Tydligen.

måndag 15 februari 2016

Inte så larvigt längre - akt 5

Jag tänkte jag skulle ta ett kort när han
sprayade, jag tog dock ett kort precis
när han böjde sig framåt så byxorna
åkte ned lite.
Då gick jag in igen med kameran.
Sååå intressant är det inte.
Det lugnade ned sig, larverna i grannens tall hade till största del förflyttat sig under mitten av januari, någon enstaka såg vi sedan sista veckan i den månaden och under februari har det varit lugnt även om de där äckliga larvnästena är kvar som tomma kråkslott. Jag hoppas de är tomma, i alla fall. Men fortfarande så kände vi ju att trädet borde tas omhand på något sätt, det skulle ju sprayas.

- Vi väntar på pengar för att betala bekämpningsmannen, svarade advokatbyråkvinnan när jag kontaktade henne i slutet av januari för att höra vad som hände egentligen. Jag hade ju äntligen köpt plast att täcka mitt lilla trädgårdsland med.

I fredags fick jag ett meddelande på WhatsApp (strålande app, "alla" använder det här i Spanien, kan varmt rekommenderas!) om att de skulle komma och spraya på måndag kl 9, dvs idag. Äntligen!

Och mycket riktigt, kl 9 kom det en man som skulle spraya. Han tittade runt lite, såg mitt land och frågade om jag hade något att täcka det med.
- Jadå! Jag har köpt plast, sa svarade jag glatt.

Sedan stod han där och funderade på hur han skulle komma åt, om han skulle spraya från grannens sida... Han gick ut till bilen och jag såg honom prata i telefon. Jag gick och började täcka mitt lilla land med plasten, ett inte alltför lätt jobb i den blåst som satte igång igår. Och då menar jag takpannebortryckande blåst!

Efter en timme (!) kom han tillbaka med spraydunken på ryggen som en ryggsäck och mask för munnen. Han klättrade upp på vår lilla stege och vidare upp på taket där han ställde sig att spraya. Det tog väl 5 min. Därefter ringde han på dörren igen och sa till mig att han var klar, låt plasten ligga på i två timmar till, tack och hej.
- Gracias! sa jag.

Så nu är det sprayat. Men kråkslotten i tallen är kvar och jag misstänker att de kommer att så få vara. Som tur är verkar tallen har klarat sig hyfsat för jag ser att det är nya skott på gång.

Må detta vara sista akten på denna historia.

söndag 14 februari 2016

Inför Día Blanco

På Svenska Skola har de som tradition att åka till Sierra Nevada för dem som går i åk 4 och upp till åk 9. Detta brukar ske någonstans kring sportlovet, La Semana Blanca, i år går det av stapeln den 19 februari.

Vad innebär det då rent praktiskt?

Jo, först och främst ska man ta ställning till om barn(-en) kan eller vill åka slalom eller snowboard. För dem som vill så är det liftkort som gäller, för dem som vill men inte kan så är det liftkort samt kanske även skidskola som passar. Hjälm är obligatoriskt och finns att hyra precis som pjäxor, skidor och snowboard.

Sonen åker inte slalom eller snowboard och verkar heller inte ha större intresse av att lära sig det. Sin pappas pojke. Alltså vill han vara med på något som de kallar för Día Blanco, Vit dag, där de får leka i snön, åka pulka och bygga snögubbar i Sierra Nevada.

Detta medför för oss betalande vuxna lite blandande känslor. Självklart ska han få vara med! Leka i snö! Solklart! Men vad ska han ha på sig...?

Han har en riktig vinterjacka men den räcker ju inte så långt. Han behöver ju även vinterkängor, byxor, mössa, vantar och halsduk. Allt ska införskaffas för en endaste dag. Jippi. Men man vill ju inte gärna vägra honom något. Dessutom har vi "turen" att vår elvaåring har samma skostorlek som mig och är (än så länge) bara en liten bit kortare. Jag frågade runt lite försiktigt bland de andra föräldrarna om det var någon som hade byxor att och stövlar att låna men nej, tyvärr.

Bild lånad från Decathlon
Så i förra veckan var vi på Decathlon, den stora sportaffären. Finns i Sverige också, förresten.

- Är inte de där kängorna lite feminina? säger mannen min.
- Tyst med dig! väser jag och blickar menande mot liknande "manliga" kängor som är mycket dyrare.
- Jag ska vara tyst, säger mannen min och inser sin blunder.

Sonen - vår älskade smarte son - hade först lite synpunkter på att vi var på damavdelningen men insåg själv det dumma i att köpa saker som passar honom mer än mig för en endaste dag. Han hade sedan inga problem med att köpa saker på damavdelningen, särskilt som han såg att kläder och skor på herravdelningen är för stora medan det mesta på barnadelningen är för smått. Han är verkligen i en mittemellanålder! Och jag är så innerligt glad över att han är förnuftig, jag vet barn (eller vuxna, för den delen) som aldrig hade gått med på att köpa på damavdelningen till en pojke.

Vi hittade på damavdelningen ett par vattentäta kängor, på barnavdelningen skidbyxor och i gångarna däremellan handskar och mössa. Vi betalade drygt 45 € för detta så det kändes ganska överkomligt, särskilt som jag kan ha kängorna i fortsättningen.

Fast när?

onsdag 10 februari 2016

Med friarm eller utan?

Så vacker!
Bild lånad från kansallismuseo.fi
Mannen min kände sig lite rådvill och därför frågade han mig vad jag önskar mig i födelsedagspresent.

Egentligen visste han nog redan svaret för han ställde frågan direkt efter att vi pratat om att klippa av ett par byxor och göra shorts av dem.

Jag önskar mig en symaskin, una máquina de coser.

Det börjar liksom kännas som att det här går inte längre! Att laga sonens kläder för hand är ingen höjdare, jag hittar ingen snygg kjol jag vill köpa och så kliar det så infernaliskt i fingrarna efter att få grabba tag i en tygbit och forma den efter hur jag ser ut och hur jag vill se ut. Inte efter vad butikerna anser. Dessutom var det länge sedan jag sydde ett lapptäcke...

Så nu har jag börjat simma på ytan i symaskinsträsket och snabbt upptäckt att fiskarna här är lite annorlunda.

Visst finns Singer, Elna, Husqvarna, Brother och Pfaff. Men här finns även Alfa och Jata. Aldrig hört talas om dem. Dessutom verkar man föredra symaskiner som är nedsänkta i bord och det är inte jag uppvuxen med. Nedsänkta maskiner är det som man i mina ögon använder i industrin.

Ska man våga sig på ett spanskt märke? Eller ska man köra på det mer välbekanta Singer...? Husqvarna är väääldigt dyrt här. Men det är det väl även i Sverige.

Tror jag måste åka och "klämma lite" på dem. Dags att ta ett djupt andetag och dyka ned i träsket!

tisdag 9 februari 2016

Att lasta på

De flesta bilar har ju någon typ av lastmöjlighet i bilen, vissa bättre än andra. Men vad gör man om lastutrymmet i bilen inte räcker till, hur stort det än är?

Jo, då lastar man bilen!

Som den här personen som hade köpt en rackarns stor ... lampskärm? ... på IKEA men inser att uppsidejsi! Det bidde fullt! Jo, det har liksom alltid en tendens till att bli det när man åker dit. Man åker verkligen dit!



Vi såg denna bilen på avstånd (fotot nedan). Vad är det de har surrat fast på taket så ordentligt?


Kan det verkligen vara en bilbarnstol? På taket? Hoppas för guds skull att det inte sitter någon i!

Puh! Det satt ingen i... Men föraren visste inte riktigt om han skulle skratta eller bli arg när han såg mig fotografera. :)

Fast ibland är det ju helt enkelt bara saker som man inte vill ta in i bilen. Och det som jag skrev om då i det länkade inlägget, det har vi sett många gånger sedan dess...

Appropå lassa på så kan man även lassa i och det har vi gjort idag, det är ju Fettisdag i Sverige och vissa traditioner ska man hålla hårt på!

Semlor! Med egen madelmassa för det hittade jag inte i affären.

söndag 7 februari 2016

¡Atención! ¡Atención!

Vi hörde någon kvinna prata högt och ljudligt. Vad är det med henne!? tänkte vi medan hon bara kom närmare och närmare. Vi insåg att det var inte alls en upprörd kvinna utan ett inspelat meddelande som gastades ut via en högtalare på en bil.

- ¡Atención! ¡Atención! sa hon och sedan kom en lång harang. Meddelande upprepades om och om igen. Undrar vad hon sa egentligen.

Bild lånad från http://www.retrieverwebsolutions.co.uk
Det där var precis när vi hade flyttat hit och sedan dess har vi hört dessa skrikbilar användas i olika syften. I valtider så skriks det ut propaganda eller så är det någon som vill sälja något. Då är det rätt skönt att inte förstå vad de gormar om. Men ibland verkar det vara information till allmänheten och det känns som att då vill jag nog förstå. I går åkte det en skrikbil en bit bort och allt jag hörde var ¡Atención! ¡Atención! och så var det något om seguridad, säkerhet. Känns ju sådär... Hon kan ju visserligen vilja sälja larmsystem men jag tror inte att det var så.

Jag har emellanåt funderat över detta sedan vi kom hit. Finns det i Spanien något sätt att varna allmänheten vid en gasläcka, förorenat kranvatten eller liknande? I Sverige har vi ju Hesa Fredrik som tjuter om det är ett VMA, ett viktigt meddelande till allmänheten.*

Jag frågade en som bor i ett annat land, hur var det där, och hon sa:
- Nä, här finns inga larmsignaler, man får liksom veta ändå.

Hmmm... jaha... Men hur får jag vet att jag inte ska dricka av vattnet, helst innan jag blir sjuk av det? Och vad var det skrikbilen informerade om i går? Någonstans måste ju samma information finnas så jag kan läsa det, kan man tycka.

Har snurrat runt ett tag på internet men inte hittat något, dämed inte sagt att det inte står. Det enda jag hittar är att det ska tydigen finnas ordentlig informationsspridning vid nödfall i Spanien. Eller rättare sagt, det måste finnas enligt EU-direktiv 82/501/EEG. Men hur sprids då informationen till mig här på Solkusten?

Appropå VMA och Hesa Fredrik så pratade vi lite om det på mitt jobb i Sverige för flera år sedan. Jag var förvånad över att det var i stort sett jag och två till som visste vad det var. Lite skrämmande. Men samtidigt så är det väl bra, det visar att det inte har behövt användas.

Men som boende i Sverige, har man aldrig undrat vad det är som tutar en gång i kvartalet på måndagar kl 15.00?

fredag 5 februari 2016

Top 100 International Exchange & Expats Blogs 2016

IX16 - Vote for this blog!Det var väldigt vad det var mycket nu i bloggvärlden!

Jag har blivit nominerad till en tävling bland sk expat-bloggar, dvs bloggar skrivna av människor som bor i utlandet. Det är språkföretaget bab.la som anordnar det. Jättekul att ha blivit en av de 100 nominerade! Och på en språksida, jag som älskar språk!

Så vill ni rösta på min lilla blogg så skulle jag bli så glad! Vinnaren får en valfri Babbel-språkkurs och jag behöver verkligen förbättra min spanska! :)

För att rösta, klicka på bilden "Vote for this blog" eller på denna länken för att komma till deras sida och så letar ni så klart upp min blogg, den är på den tolfte raden nedifrån, i alla fall när jag tittar i min dator.

Man kan tydligen bara rösta en gång fram till den 21 februari så titta igenom de nominerade, tänk efter ordentligt. Och rösta sedan på mig! :) Den 24 februari presenteras vinnaren. Eller vinnarna, det är flera priser som delas ut.

Om man känner att man väldigt gärna vill rösta en gång till så kan man säkert göra det: en gång via sitt hemmanätverk och en gång via mobilen.

EDIT: Hade råkat skriva fel sista-datum så det är nu redigerat ovan. 

EDIT igen: Det verkar som att bloggarna skiftar plats hela tiden så glöm bort det där med tolfte raden underifrån. Om man trycker Ctrl+F och skriver namnet på den blogg man letar efter så får man hjälp av datorn!

torsdag 4 februari 2016

Om att köpa en begagnad bil

Efter allt trassel med den gamla bilen bestämde vi oss ju för att se oss om efter en ny bil och mannen min roade sig med att se ut några objekt att titta närmare på. Bra ställen att via nätet leta efter bilar på är t ex dessa:

Vibbo (fd Segundamano)
Milanuncios
Autoscout

Mannen min hade väl i stort sett bestämt sig för att vi skulle ha en Mercedes Benz och jag protesterade högljutt. Jag ser framför mig alla dessa stora och dyra bilar, bilar som ägarna skaffat för att visa hur mycket pengar de har, hur viktiga de är... Men han visade mig några och det var ju egentligen "vanliga" bilar, om man tittar på A, B och C-klassen.

Vi hittade två handlare i Málaga och åkte dit, det är rena bildistriktet just där intill ITV, bilbesiktningen. Jisses, vad mycket bilar! Och verkstäder!

Vi kom till den första och träffade den där typiske bilförsäljaren. Vi tittade på C-klassbilen och insåg fort att den funkar inte för oss. Med två långa människor fram finns det inte mycket plats kvar för benen för dem som sitter bak, än mindre för vår son som är allt annat än kort.

Så vi åkte till den andra bilförsäljaren och provkörde B-klassen. Den kändes bra! Med bra utrymme både fram, bak och mittemellan. Dessutom var försäljarna jättetrevliga, lugna, artiga och professionella. Det här var syskonen Hidalgo, Marga och Jorge. Jorge var även den som satt med i bilen när vi provkörde. Det verkar vara så man gör i Spanien, någon från butiken åker med.

De kastade ett öga på vår bil och gav oss ett pris, vi ville ju lämna den som inbyte. Sedan åkte vi hem och funderade medan vi försökte hitta mer information om bilen. Det finns bilregister så som vi har i Sverige men här måste man tyvärr betala för det. Men vi hittade en ukrainsk sida (!) som erbjöd de första tre kostnadsfritt. Det fungerade bra för oss!

Vi åkte efter några dagar tillbaka för att skriva under kontraktet samt överföringspapperen på Hyundaien vilken de även undersökte noggrannare för att säkerställa priset. Medan vi satt där på kontoret kom pappa Manuel och hälsade på oss, trevligt! Han hade förut en bilverkstad i Tyskland i många år så det var därför han nu stolt var innehavare av en auktoriserad serviceanläggning med försäljning av Mercedes-bilar.
De kopierade även pass och residenciakort. Eftersom det står fel adress på residenciakorten fick de även en kopia på hyreskontraktet av huset, det var ITV som behövd detta. Om några dagar skulle vi kunna hämta bilen.

Vi åkte hem och betalade omgående in den överenskomna handpenningen till deras konto. Under tiden skulle bilen registreras i Spanien (körts i Tyskland tidigare), vi fixade med försäkring och dagen innan vi hämtade bilen betalade vi det resterande beloppet.

I fredags var det då dags att hämta bilen kl 18.30. Jag pratade med försäkringsbolaget på förmiddagen när jag hade fått registreringsnumret och hon sa att hon ringer mig vid 18.30, när vi är där. Och det gjorde hon precis när vi parkerade Hyundaien för sista gången. Hon tryckte på knappen i sin dator och försäkringen övergick till Mercedesen.

Sedan gick vi in och skrev under lite mer papper, vi bytte nycklar och så var allt klart! Men innan vi satte oss i bilen hälsade vi på syskonens mamma också. De stod alla fyra och vinkade oss ¡Gracias! och ¡Adiós! när vi åkte iväg i vår nya bil. De är verkligen trevliga i den familjen!

En liten summering:
Att köpa en bil (ny eller begagnad) från en spansk bilhandlare skiljer sig inte åt från en svensk, de tar hand om all administration.

Att köpa/sälja en begagnad bil från en privatperson har jag gjort i Sverige men det är inget som jag i första taget vill ge mig in på i Spanien. Det lär vara lite bökigt...

Det tar vi någon annan gång.

onsdag 3 februari 2016

Vädret i januari 2016


Ett ganska typisk vinterväder, verkar det som.
Det har varit ganska många väderinlägg den senaste tiden men det var för att jag tidigare fick en liten förfrågan om det dagliga vädret på Solkusten och jag minns själv att innan vi flyttade ned till Spanien så satt både jag och mannen min och tittade på väderinformationer och -statistiker. Hur kallt blir det på vintern egentligen? Hur hett är det på sommaren? Hur stor del av året är det så varmt att man kan bada i havet?

Så därför blev det 12 st inlägg om vädret månad för månad under 2015 (klicka på etikett Väder eller titta på inlägg december 2015 med länkar till de andra månaderna) och jag tänkte faktiskt försöka fortsätta med det allteftersom månaderna passerar.

Och som tidigare, det här är helt hur jag har uppfattat det och vad vår väderstation här hemma har sagt till oss. Vädret i Málaga eller Marbella kan skilja sig åt en del mot hur vi har det här i Benalmádena.

Januari 2016
1, 19°C, sol, lite moln
2, 17°C, lite mulet
3, 17°C, sol, lite moln, regn på natten
4, 18°C, sol, moln, blåsigt
5, 15°C, sol, moln, skurar, blåsigt
6, 17°C, sol
7, 20°C, sol
8, 20°C, sol, blåsigt
9, 19°C, sol, regn på morgonen
10, 18°C, sol, blåsigt
11, 17°C, sol, skurar
12, 17°C, sol, blåsigt
13, 17°C, sol
14, 18°C, sol
15, 17°C, sol, blåsigt
16, 17°C, sol, lite blåsigt
17, 15°C, sol, lite moln
18, 17°C, sol
19, 17°C, sol, lite moln
20, 15°C, molnigt, regn på fm
21, 17°C, sol, moln, några droppar regn
22, 17°C, sol
23, 18°C, sol
24, 18°C, sol
25, 18°C, sol
26, 17°C, mulet, regn på natten
27, 17°C, sol
28, 17°C, sol, mulet
29, 17°C, mulet, regn och åska hela kvällen och en bra bit av natten
30, 18°C, sol
31, 20°C, sol, blåsigt

Vad gäller blåsigt: det blåser nästan alltid lite här på Solkusten. Har jag skrivit blåsigt så har det verkligen blåst!

Planen är att göra en sammanställning efter varje månads slut och det finns sedan januari 2015. Klicka på etikett Väder för att hitta de andra. Till sist, en titt på när solen gick upp och sedan ned den första dagen i månaden:
Amanecer - gryning
Salida del sol - soluppgång
Cenit - zenit
Puesta del sol - solnedgång
Anochecer - skymning


tisdag 2 februari 2016

Express-reklam!

Fattade ingenting när jag nyfiket kollade på statistken och ser en ovanligt stor tillströmning av besökare från Sverige. Källan är Exressen.se

VA?!

Jo, kolla! Min lilla blogg är omnämnd som nr 11 av de 12 bästa resebloggarna just nu! (Fast det är faktiskt 13 st listande, om man ska vara petig men vem är det i det här läget?!) 

Förstår inte riktigt hur det gick till men OJ vad glad jag är!!! Hur i hela friden har de hört talas om min lilla blogg?

måndag 1 februari 2016

Att få ett öppnat brev

Idag hade brevbäraren med sig två brev till vår lilla brevlåda, el buzon. Det ena var ett kort till sonen och det andra ett till mig, de låg båda i varsitt kuvert och är skickade från andra sidan Europa.

Det första jag ser är att mitt kuvert verkar ha öppnats och återförslutits. Det är av typen självförslutande kuvert där det sitter en skyddsremsa för klistret. Sonens kuvert är av den gamla hederliga modellen, som man slickar igen, och har inte rörts.

Jag säger inte att det är det spanska postväsendet som betett sig illa, det kan lika gärna ha skett i något annat land. Men har ni hört talas om den spanske brevbäraren som inte delade ut post under sex månader? Förstå vilket elände han måste ha skapat för många människor!

Ledsen, jag vet inte var jag har lånat bilden ifrån.
Men stackars lilla åsnan!
Nu var det ju i mitt fall "bara" ett födelsedagskort (som jag är glad för att jag har fått) och fort gick det också då det skickades den 26 januari. Förra året kom det inte fram alls, julkorten kom fram två månader efter jul. Jag och mamma brukar skämtsamt prata om en liten stackars åsna som springer med posten från Sverige, genom Europa, över Pyrenéerna och vidare utmed den spanska kusten ned till oss. Jag tror att den lille åsnan har fått bättre morötter senaste halvåret för posten har kommit fram mycket fortare. Eller så är det helt
enkelt så att brevbäraren här vid huset bättre än den vi hade i radhuset.