lördag 28 oktober 2017

Lördagsgodis 2017 vecka 43

Tur man har bloggvänner som påminner en om att det är lördag! Det är lite lätt att stressa förbi dagarna ibland. Men lördag är det och då ska man ju så klart ha godis!


Godisbit nr 1
Pizzaleverans! När man inte orkar, har tid eller lust med någon matlagning - det enda man vill är att sjunka ned framför TV:n. Vi har hittat en väldigt bra pizzaleverantör också, La Madunina. De är italienare och tillagar sin mat med bra råvaror på italienskt maner här i Spanien. Pizzorna kommer levererade med moppe och ryker när de lyfts ur kåpan där bak! Tre stycken pizzor hemlevererade för 19 € totalt är helt OK. Eftersom ingen av oss proppar i oss en hel pizza så räcker det till nästan en måltid till - en godisbit det med!

Mellan fredag morgon och måndag morgon såldes det 1830 biljetter för 1 € stycket.
Det blir ca 610 € per dag för den lilla parkeringsplatsen. Ganska bra dagsverke ...
Man kanske skulle öppna en parkering!

Godisbit nr 2
Att hitta en parkeringsplats! Det är alldeles för många bilar här på Solkusten, det kan man med lätthet konstatera. Försvann hälften av bilarna skulle det fortfarande vara mycket bilar. Så att hitta en parkeringsplats är inte alltid det lättaste. När jag började jobba körde mannen min mig de första dagarna så jag skulle slippa den stressen. Det blir ju dock ohållbart i längden så nu kör jag själv. Det finns en liten parkering inte så långt ifrån jobbet och där kostar det 1 € att stå för en hel dag. Ingen större summa men står man där varje dag blir det ju faktiskt en del. Jag har denna veckan haft tur med att hitta gratisparkering bara en kort promenad bort. Hoppas turen håller sig!

Godisbit nr 3
Att sonen tycker judon är kul! Sonen är av naturen rätt lat och bekväm så ofta behöver man sparka honom lite därbak för att han ska komma igång. I onsdags hade de någon typ av friluftsdag i skolan, Caminando por un reto, Gå en utmaning, där barnen skulle gå 5 km i stadsmiljö. Det är en aktivitet i hela kommunen för att främja aktivitet och att röra på sig. Jag trodde sonen skulle hoppa judon på kvällen men nej, han skulle gå på den!

torsdag 26 oktober 2017

Ett kriminellt förflutet?

Som jag förstår det så blir det bara vanligare och vanligare i Sverige att man vid anställning på nytt jobb även ska överlämna ett utdrag ur belastningsregistret, dvs om man är dömd för något brott. Hur man får tag i ett har tydligen ändrats för förr kunde man beställa enkelt och kostnadsfritt per telefon med automatsvar eller via internet och så kom det hem i brevlådan efter några dagar. Numer ska man fylla i en blankett som ska signeras och skickas in. Efter ca två veckor kommer det till mantalsskrivningsadressen. Ja, om PostNord nu sköter sig - de verkar haft lite trassel med det mesta den senaste tiden.

(Som en parentes såg jag att det finns företag i Sverige som hjälper till att fylla i blanketten åt en, den skickas till hem med ett förfrankerat kuvert, bara att skriva underblanketten och lägga på lådan. Kanske bra om man inte har en skrivare men man kan nästan köpa en skrivare för vad de tar betalt för tjänsten. Hatten av för företagsamheten, dock!)

I Spanien finns samma system med att få ett utdrag ur belastningsregistret. Vid en anställning ska man kunna överlämna ett Certificado de Antecedentes Penales och så klart är det inte bara att knappa in sitt personnummer eller NIE så kommer det i låddan. Nej, tågordningen är ju lite annorlunda här. Det fick jag erfara då certifikatet efterfrågades vid den anställning jag nu har här i Spanien.

Det finns några varianter på hur man kan gå till väga. Man kan beställa den med e-legitimation men eftersom jag ingen spansk har föll det ju bort. Man kan även skicka in blanketten Modelo 790 per post och få den levererad per post men jag vet just inte om spanska Correos är så mycket bättre än PostNord.

Man kan även åka till Oficina Central de Atención al Ciudadano i Madrid eller Gerencias Territoriales, kontoren i provinserna om det är närmare. Där fyller man in blanketten, går till en bank och betalar och sedan återvänder man till kontoret för att där få certifikatet. Det där lät tidsödande ...


Vad jag gjorde var att jag laddade ned Modelo 790 från internet (blanketten som finns på spanska och engelska förses automatiskt med ett eget löpnummer så ska flera personer be om certifikatet måste det laddas ned en för varje) och fyllde i blanketten på datorn. Inga svårigheter, de vill ha information om namn, adress, NIE, var man är född, föräldrars förnamn, varför man vill ha certifikatet, hur man betalar de 3.74 € (kontant eller från bankkonto) som det kostar att få det. Blanketten skrev jag sedan ut (det är tre blankettsidor men den är bra gjord så man fyller bara i på en sida så fylls de andra i automatiskt) och med den i handen gick jag till banken. Den första banken jag gick till hade datatrassel så de bad mig komma tillbaka en timme senare, den andra banken hade kö nästan ut till gatan. Men jag ställde mig där ändå, lämnade när det var min tur över papperen som ögnades igenom, betalades och stämplades. Två av exemplaren fick jag tillbaka, ett behöll banken.

Med de två kvarvarande blankettsidorna åkte så mannen min och jag in till Málaga någon dag efteråt, snurrade runt 30 minuter för att leta efter en bra parkeringsplats, hamnade till slut i parkeringshuset vid hamnen igen. Hamnar alltid där ... Men det var en kort och vacker promenad under pergolan vid hamnen i det vackra vädret så det var njutbart! Två trappor upp på Avenida Manuel Agustín Heredia 10 i Málaga klev vi så in på Gerencia Territorial de Judicia. Där var det fullt! Det kändes som världens oordning men jag fick på en gång lämna över det ena av papperen tillsammans med mitt pass (hade gått bra med nationellt ID-också) och NIE-kortet, det där gröna residenciakortet.till den glade och trevlige säkerhetsvakten bakom disken. Sedan stod vi och väntade i ca 15 minuter ...

Den här lappen satt uppsatt på flera ställen i den lilla lokalen:
Vänligen var tysta, vi arbetar för er. Tack.
Tror inte alla är läskunniga, tyvärr.


... tills en kvinna ropade upp mitt namn (eller snarare alla namn, jag har ett gäng och det är lika intressant varje gång att höra hur de uttalar dem, särskilt det förnamn som börjar med H) så jag kunde få tillbaka pass och kort samt certifikatet.


Puh! Det var tomt! Och titta där längst ned! Ingen stämpel! Ingen signatur! Spanjorerna som är tokiga i sina stämplar!


Jag säger ju det, spanjorerna kan de med. Ibland. När de vill.

Med det nyutskrivna certifikatet i handen tog vi en kaffe i det vackra vädret och njöt av utsikten vid hamen innan vi åter begav oss hemåt. Väl hemma skannade jag in certifikatet och mailade över det till kontaktpersonen på företaget som ville anställa mig. Originalet är mitt, det har jag nu satt in i Tjocka pärmen.

Det där gick rätt smidigt, ändå! Hade jag haft spansk e-legitimation och litat till posten så hade jag kunnat göra det utan att åka någonstans. Nästan lite konstigt att man i Sverige inte kan be om ett utdrag med e-legitimation. Undrar varför ...

söndag 22 oktober 2017

Skyltsöndag nr 77 - I matsalen

På arbetsplatser brukar det sitta skyltar av alla de slag och jag kan som Skyltsöndags-bloggare fnissa gillande åt dem och konstatera att det är likadant där jag nu har min anställning. Tyvärr får jag inte fota på alla ställen så vissa skyltar går er förbi men köket borde vara OK.

~ ☺ ~


Det där har jag hört talas om förut. Plastpåsar ska tydligen vara riktigt äckliga! Men jag lovar, kökshandduken och disktrasan på jobbet tror jag är några grader värre ...

~ ☺ ~


Undrar hur många som sprack innan den där lappen kom upp? Jag hade förr några glasskålar och det är bara den största och minsta storleken kvar, de tre storlekarna emellan sprack i mikrovågsugnen. Borde nog ta och kasta locken till dem, kom jag på.

~ ☺ ~


You're welcome ...

~ ☺ ~


Vill man äta lunchen i det fria kan man går upp på taket och njuta av den vackra utsikten mot Sierra Nevada (som har snö på topparna nu) åt ena hållet, Medelhavet åt ett annat och hela Benalmádena åt det tredje. Bara man läser lappen när man måste jobba igen:


~ ☺ ~


Jodå, den skylten sattes upp på förekommen anledning! Då är man nog rätt bekväm på jobbet ...

~ ☺ ~

Vill du se fler skyltningar kan du klicka på etikett Skyltsöndag här i bloggen. Glöm inte bort att kika in på förvaltaren BP's Skyltsöndag! Här är alla medverkare.

lördag 21 oktober 2017

Lördagsgodis 2017 vecka 42

Åh! Jag hade så bra godisbitar i min påse men så var det någon som tog den ... Vad var det nu det nu som var så gott ...? Jo, nu vet jag!

Godisbit nr 1
Kommentarer! Det är väl det bästa en bloggare kan få - respons på det man skriver! Jag som alltid har svarat på varje har så oerhört dålig samvete för jag att jag inte har svarat på de jag har fått den senaste veckan. Men jag lovar, jag läser dem alla och njuter av varje respons jag får! Så tacksam för att ni skriver! Tiden. En godisbit i sig!

Godisbit nr 2
Kontakt! Vi har fått bra kontakt med sonens lärare. Än har det mest skett per e-mail men med tanke på att spanjorer är lite mindre bara på att svara på e-mail så är jag jätteglad för varje bra och klargörande svar vi får! Hon verkar vilja hjälpa till så gott hon kan och det uppskattas!

Den underbara bilden är lånad från Trivector.com

Godisbit nr 3
Tid! För familjen! Jag har ju startat min träning vid min nya anställning och det svider att inte kunna hjälpa sonen med läxorna så som jag brukar, att möta honom vid skolan när den är slut för dagen. Uppgifter som nu faller på mannen min. Jag vet att han kan sköta det och jag vet att han gör det. Så den sista godisbiten är definitivt mannen min!

Pusd på dig!

lördag 14 oktober 2017

Lördagsgodis 2017 vecka 41

Det är väl dags att blåsa en bubbla av det där tuggummit som jag har tuggat på nu i två veckor!


Tuggummit
Så vad är det nu för tuggummi? Jo, från och med måndag är jag inte alls längre en ama de casa, hemmafru. När jag skriver på det sättet ser det nästan ut som vi ska skiljas men så är det ju inte! Jag har fått/skaffat mig ett jobb, helt enkelt! En spansk anställning! På ett internationellt bolag där jag kommer att sitta och prata svenska och engelska när kunder ringer och ställer frågor om sina flygresor.

Följdfrågan är ju så klart varför detta inte ses som något helt positivt, varför har jag spottat ut det emellanåt? Finns flera anledningar:
1, Jag har inte jobbat heltid sedan innan sonen föddes (2005).
2, Jag har inte haft anställning alls sedan vi flyttade (2014) - fast jag har jobbat en del ändå.
3, Jag har aldrig jobbat skift.
4, Jag har inte haft anställning i Spanien.
5, Jag har liksom vant mig vid att styra mina tider själv.
6, Jag kommer inte kunna hjälpa sonen med läxor, kunna gå med honom fram och tillbaka till skolan som jag nu brukar.
7, Jag kommer nog att få jobba hela julen som jag förstår det, den planerade resan till Sverige får vi ta en annan gång.

Men visst vet jag att jag faktiskt är lyckligt lottad som har fått en anställning!
1, Jag som bara har sökt två-tre jobb - i Spanien med dess höga arbetslöshet!
2, En anställning med uppgifter som jag kan men där jag ändå kan lära mig mer!
3, Med en lön som med spanska mått mätt är helt OK.
4, Med arbetsplats inom kommunen och bara 2,5 km hemifrån!
5, En fast månadslön!
6, Social stimulans är också viktigt!

Det har varit mentalt upp och ned med detta. Dessutom har jag under de senaste veckorna suttit och arbetat väldigt mycket med grafiska material. Så otroligt roligt, så otroligt krävande ... Bloggen har inte riktigt hunnits med och det är ju allt en riktigt sur godisbit!

Men nu vet ni varför jag varit lite "tyst". Hoppas dock att jag kommer ha tid att inte vara så tyst som jag varit de senaste veckorna. Inser dock att det kommer att ta tid att hitta nya rutiner med allt.

Spännande!

onsdag 11 oktober 2017

Spanska skolan - del 10: Lunch

Klockan 11:15 ringer klockan i skolan och barnen rusar ut ur salarna. Inbillar jag mig i alla fall. Det är dags för den enda schemalagda pausen skoldagen erbjuder: 30 minuters lunchrast.

Vissa barn springer ned till cafeterian och köper en folieinpackad smörgås för 1 €, de allra flesta har med sig en macka i ryggsäcken och de sätter sig med sina kompisar någonstans på skolgården och äter det medhavda eller inköpta. Någon enstaka äter inget alls.


Sonen sätter sig med sina lunchkompisar, ett gäng spanska killar som går i någon klass över honom. Sonen har dessutom dragit med sig sin danske kompis från den extra spanskaklassen de går i, den som de har fyra timmar per vecka för att bättra på spanskan.

- Du gillar äpplen, va?! säger en av killarna till sonen och tittar på vad han jag har packat ned till lunch den dagen: en macka med ost och skinka, en liten tetra med äppeljuice, ett klyftat äpple och en påse med torkade äppelskivor sonen hittade i matbutiken. Oj, lite mycket äpple blev det!

Bild lånad från Mercadona

Jag brukar försöka att variera innehållet. En smörgås med ost och skinka brukar det bli, brödet är lite olika från dag till dag (så gott det går i Spanien). Äppeljuice har jag dock slutat stoppa ned, nu får han dricka det medhavda vattnet i stället för det åker annars bara fram och tillbaka i ryggsäcken. Äppelklyftor, morotsstavar, fruktyoghurt, paprikastavar, vindruvor eller några torkade aprikoser ... Jag försöker stoppa ned lite olika, jag berättar aldrig vad jag lägger ned utan jag vill att det ska vara en överraskning när han öppnar burken. Sonen gillar också att inte veta så han frågar inte innan.

Sonen brukar dock alltid försöka utöka överraskningsinnehållet i matlådan, helst med något med högre sockerhalt. Han tittar längtansfullt på butikens sortiment av "barer", dvs styckepackade bitar som ligger någonstans mellan chokladdoppat müsli och rent godis. Jag vägrar. Tvärvägrar. Det är bara socker och godis, precis som jag vägrar köpa alla dessa godisflingor som presenteras som frukostflingor.

Nu låter jag nästan sockerrabiat men faktum är att det är jag inte. Men vi kämpar faktiskt väldigt mycket och väldigt hårt för att begränsa det största sockerintaget till helgerna. Och det är inte så attans lätt!

Bild lånad från Lidl

Men det innebär inte att jag inte kan överraska honom. I fredags fick han en "bar" med müsli och äpple utan en massa tillsatt socker (aspartam och annat liknande sockerskit går helt bort!). Jag inbillar mig att det uppskattas mer om det är överraskande och oväntat. Jag köpte även något som ska vara som risgrynsgröt med kanel - som Risifrutti - och jag provade en av de fyra förpackningarna. Fy så söt! Äckelsöt! Nästan slängbar! Nä, den får han vid annat tillfälle. Bättre med sockerchock hemma än under en lektion. Egentligen borde man emellanåt göra lite egen risgrynsgröt, det är ju så himla enkelt gjort!

I går när jag promenerade hem med sonen så sa han att lunchkompisarna var lite avundsjuka på hans lunchlåda, de tyckte han fick "värsta lyxen"! Och här går jag och har dåligt samvete för jag tycker det är så dåligt och så enformigt, ser bara att det kan utvecklas och bli bättre ... Hitta på något mer matigt, någon pastasallad kanske?

I dag blir det ett stekt ägg i mackan. Det blir även en yoghurt och lite äppelklyftor - äpplena är supergoda just nu!

Men jag måste säga att sonens kommentar i går gjorde gott. Han får sitta där och må lite bra också med sina kompisar, han får gärna bjuda dem på äppelklyftor och byta morotsstavar mot apelsinklyftor!

✎...

Det är säkert olika mellan skolor i Spanien men generellt verkar barnen inte äta vanlig lunch så som den serveras i svenska skolor. I Spanien tar man med sig en mellanmålsmacka och sedan går man hem efter skolan för att vid 15-tiden äta en riktig lunch. (Har förstått att i vissa områden går barnen hem vid 14-tiden och äter lunch och sedan ska de tillbaka till skolan och fortsätta lektionerna fram till 17-tiden.)

Vissa barn kan dock inte gå hem för att äta lunch efter skolan, de kan då få äta den i cafeterian (om skolan har en comedor, matsal eller cafeteria - alla har inte det). Vid inskrivningen ska man då meddela detta och man betalar extra för att låta eleven få lagad mat varje dag.

✎...

Det här är en serie om hur det går till att börja i en spansk skola i främst Andalusien.

söndag 8 oktober 2017

Skyltsöndag nr 76 - Nu bidde det nog lte fel

Ibland sitter där skyltar men den tillhörande produkten är inte riktigt överensstämmande. Tror ni mig inte? Titta här!

Här är hundkojan som ingår i vårt hus.


Tramse är en katt! Fast det är klart, han kan ju inte läsa och han vet ju inte att han inte heter Ben. Han vet ju inte ens att han heter Tramse.

~ ☺ ~

Dajm! Sonen och mannen min älskar Dajm! Själv tycker jag bara det är för sött och fastnar i tänderna.


Tysk flagga? Sonen höll på att få gröna prickar på kroppen när han såg detta! Jag har fostrat honom väl. Tyvärr såg vi ingen butiksanställd att ge en välbehövlig geografilektion.

~ ☺ ~

När jag gick i skolan fick jag lära mig att ett streck framför en siffra gör det till ett minustal, något som ska dras av. Alltså borde jag ha fått pengar när det på bensinstationen ser ut så här:


Mannen i kassan höll inte med ... Han tyckte nog att jag borde åka tillbaka dit jag kom ifrån:


~ ☺ ~

Det här är andra gången som jag köper detta märke på linjal till sonen. Jo, jag är väldigt envis. Den ska inte gå sönder!


Två veckor tog det! Nä, jag tror jag åker tillbaka till ..


~ ☺ ~

Detta var ytterligare ett avsnitt i genren Fritt Tolkad Skyltsöndag!

~ ☺ ~

Vill du se fler skyltningar kan du klicka på etikett Skyltsöndag här i bloggen. Glöm inte bort att kika in på förvaltaren BP's Skyltsöndag! Här är alla medverkare.

lördag 7 oktober 2017

Lördagsgodis 2017 vecka 40

I dag fylldes handen med de mest vackra godisbitar man kan se. Naturen är verkligen duktig! Lite annat finns också med i påsen.

De är så otroligt vackra!

Godisbit nr 1
Höstens härligheter! Kastanjer! Jag jublar varje gång jag ser dem i affären oavsett om jag är i Sverige eller Spanien. I veckan fanns de för första gången för säsongen på Lidl (ca 4,90 €/kg) och de var de största jag har sett! Och de bästa! Inte en endast en var dålig. 225 grader C i 30 min i ugnen efter att ha kryssat dem med en vass kniv. Smör och flingsalt. Vilken njutning! Vilken godisbit! Än har jag inte köpt några rostade kastanjer i de rykande stånden man ser under hösten. Men det måste jag ju prova! Tänk om jag skulle ta mig en promenad till Lidl och se om det finns mer ...

Godisbit nr 2 och 3
Gå till skolan! Jag har gått fram och tillbaka varje dag i stort sett sedan skolan började. För mig blir det ju då två vändor med ca 1 km i vardera riktning medan sonen går en vända. Jag har skaffat mig nya öronproppar till mobilen som stänger ute den högljudda trafiken under en del av promenaden. Under tiden njuter jag av ett avsnitt av Språket. Hur i hela friden har jag missat detta radioprogrammet? Det är ju som klippt och skuret för mig! Alltså, jag har ju hört talas om det men aldrig lyssnat. De vändor jag går själv går jag fnissande fram och tillbaka till skolan, njuter av allt det roliga de berättar om ordval och etymologi. Sedan 2006 har de sänt ett avsnitt i veckan som jag via telefonens podcast kan underhållas av!

Godisbit nr 4
Judosäsongen har börjat! Jag vet, jag skriver mycket om sonen nu men det har varit så mycket fokus på honom de senaste månaderna med ny skola och allt så det är inte så konstigt.
Vi skrev ju in honom på skäggjudon och sonen gnällde ganska rejält, han ville inte alls byta klubb. Men vi dumpade av honom i folkmängden utanför idrottshallen och han tog sig själv in till den nya judoträningen och kom sedan nöjd, glad, svettig och belåten ut en timme senare! Samma visa gången efter. Det här var bra!

Tuggummit
Just ja, jag hade den där biten som jag spottar ut men tvingas stoppa in i mun och smaka på ett tag till. Den smakar oerhört gott med vissa saker men är lite besk med andra. Än har allt inte riktigt fallit på plats men när det har gjort det så ska jag berätta mer.

måndag 2 oktober 2017

Spanska skolan - del 9: Mobiltelefoner

Det här med mobiltelefoner i skolan är tydligen väldigt svårt att hantera. I Svenska Skolan i Fuengirola var det stora diskussioner om detta på höststämman.

Generellt var det tidigare i Svenska Skolan förbjudet att använda mobiltelefoner under skoltid och det står skrivet i ordningsreglerna. Det blev dock lite svårt att hantera när lärarna sa att det var OK för barnen att leta information inom ett visst ämne under lektionstid eller använda mobiltelefonen att lyssna på musik när man räknade matte. För problemet är ju alltid att veta var gränsen går samtidigt som människan av naturen hela tiden försöker att putta gränserna bortåt så utrymmet blir större.

Men det var inte bara eleverna som tyckte att de skulle få använda sina mobiler som det behagade dem. Nej, ibland har föräldrar lite väl stora behov också.
- Ja, men jag vill kunna nå honom under skoltid.
- Då får du ringa expeditionen om det är akut.
- Fast jag vill ju bara kolla om han ska med på restaurang.
- Kan du inte göra det innan, planera din dag?
- Nä.

Nä, just det ... Det var ju det. Om mamman inte kan planera sitt liv, hur ska då sonen lära sig det?

Ser nu i Svenska Skolans ordningsregler att det har ändrats, att man får använda mobiltelefonen under raster och när lärare säger att det är OK. Synd, tycker jag. I mobiltelefoner finns det ju även kameror och de flesta med lite fantasi förstår ju hur illa de kan användas.

✎...

Den här lappen var uppsatt dagen innan skolstart vid IES Benalmádena, den spanska skolan sonen nu går på:


I korta drag står det så här:
Det är förbjudet med mobiltelefoner under skoltid, det gäller även raster. Alla mobiler som är på eller som inte förvaras korrekt omhändertas och lämnas till skolledningen. Lämnas inte mobilen över är det en grav händelse och eleven blir avstängd en skoldag. Återlämnandet sker till målsman som måste komma dit personligen.

En av de första dagarna i skolan var det en tjej i sonens klass som pillrade på sin mobil under lektionen. Dagen efter kom hon gråtandes försenad till lektionen - mobiltelefonen hade omhändertagits. Tydligen hade hon pillrat på den igen under skoltid.

Ibland tycker jag faktiskt det är bra när det inte är öppet för diskussion. Behöver jag nå sonen eller han oss finns det ju alternativ. Visst gör mobiltelefonerna livet lättare på många sätt, det säger jag inte emot. Men livet fungerade faktiskt innan mobilerna fanns. Man fick planera lite bara och komma ihåg det. Det är det ganska viktigt att lära sig också.

✎...

EDIT: Kom på när jag svarade en kommentar att i Spanien är rekommendationen från polisen att barn inte ska ha mobiltelefon alls om de är under 13 år, mellan 13 och 16 år (åldrarna varierar lite beroende på vilken polis som uttalat sig) kan de ha en vanlig "dum" telefon. Därefter ska de vara så pass mogna att de kan hantera allt som en smart telefon medför. Detta är framför allt med hänsyn till mobbning och liknande företeelser.
 
✎...

Det här är en serie om hur det går till att börja i en spansk skola i främst Andalusien.