måndag 2 oktober 2017

Spanska skolan - del 9: Mobiltelefoner

Det här med mobiltelefoner i skolan är tydligen väldigt svårt att hantera. I Svenska Skolan i Fuengirola var det stora diskussioner om detta på höststämman.

Generellt var det tidigare i Svenska Skolan förbjudet att använda mobiltelefoner under skoltid och det står skrivet i ordningsreglerna. Det blev dock lite svårt att hantera när lärarna sa att det var OK för barnen att leta information inom ett visst ämne under lektionstid eller använda mobiltelefonen att lyssna på musik när man räknade matte. För problemet är ju alltid att veta var gränsen går samtidigt som människan av naturen hela tiden försöker att putta gränserna bortåt så utrymmet blir större.

Men det var inte bara eleverna som tyckte att de skulle få använda sina mobiler som det behagade dem. Nej, ibland har föräldrar lite väl stora behov också.
- Ja, men jag vill kunna nå honom under skoltid.
- Då får du ringa expeditionen om det är akut.
- Fast jag vill ju bara kolla om han ska med på restaurang.
- Kan du inte göra det innan, planera din dag?
- Nä.

Nä, just det ... Det var ju det. Om mamman inte kan planera sitt liv, hur ska då sonen lära sig det?

Ser nu i Svenska Skolans ordningsregler att det har ändrats, att man får använda mobiltelefonen under raster och när lärare säger att det är OK. Synd, tycker jag. I mobiltelefoner finns det ju även kameror och de flesta med lite fantasi förstår ju hur illa de kan användas.

✎...

Den här lappen var uppsatt dagen innan skolstart vid IES Benalmádena, den spanska skolan sonen nu går på:


I korta drag står det så här:
Det är förbjudet med mobiltelefoner under skoltid, det gäller även raster. Alla mobiler som är på eller som inte förvaras korrekt omhändertas och lämnas till skolledningen. Lämnas inte mobilen över är det en grav händelse och eleven blir avstängd en skoldag. Återlämnandet sker till målsman som måste komma dit personligen.

En av de första dagarna i skolan var det en tjej i sonens klass som pillrade på sin mobil under lektionen. Dagen efter kom hon gråtandes försenad till lektionen - mobiltelefonen hade omhändertagits. Tydligen hade hon pillrat på den igen under skoltid.

Ibland tycker jag faktiskt det är bra när det inte är öppet för diskussion. Behöver jag nå sonen eller han oss finns det ju alternativ. Visst gör mobiltelefonerna livet lättare på många sätt, det säger jag inte emot. Men livet fungerade faktiskt innan mobilerna fanns. Man fick planera lite bara och komma ihåg det. Det är det ganska viktigt att lära sig också.

✎...

EDIT: Kom på när jag svarade en kommentar att i Spanien är rekommendationen från polisen att barn inte ska ha mobiltelefon alls om de är under 13 år, mellan 13 och 16 år (åldrarna varierar lite beroende på vilken polis som uttalat sig) kan de ha en vanlig "dum" telefon. Därefter ska de vara så pass mogna att de kan hantera allt som en smart telefon medför. Detta är framför allt med hänsyn till mobbning och liknande företeelser.
 
✎...

Det här är en liten serie om hur det går till att börja i en spansk skola i främst Andalusien.

29 kommentarer:

  1. Mycket bra tycker jag med mobilfritt på skolan! Undrar hur många svenska skolor som har det?!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet faktiskt inte, men man hör ju att det är mycket problem med dem. Skolorna står där med utslagna händer och vet inte vad de ska göra, verkar det som. Eller så är det som vanligt bara det som hörs, finns väl skolor där det även fungerar.

      Radera
  2. Mobilfritt under lektionerna är självklart tycker jag. Absolut. Under rasterna däremot anser jag att eleverna borde få leka med sina mobiler.

    PS. Å självklart är du präglat av ditt spanska liv som hemmafru: "Om mamman inte kan planera sitt liv, hur ska då sonen lära sig det?" Nä, där finns nog inga pappor som är hemmamän;-) DS.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Instämmer helt! Och på rasterna tycker jag barnen/ungdomara kan var sociala i stället för att ha mobiltelefonerna. PÅ Svenska skolan i Peking fanns barnens mobiltelefoner i ryggorn ai korridorerna, om det fanns några med. Inga föräldrar hade mig vetreligt synpunkter på detta. I många svenska friskolor är det också förbud under skoltid med mobiler och det har kommit även i en hel del kommunala skolor.
      (I Peking fanns det faktiskt flera pappor som var "hemma" med mammor som jobbade. Men tydligen lyckades båda organisera sina liv och barnen sina. Utan mobiler. Jag var nåbar.

      Radera
    2. BP: Problemet med mobiltelefon under rasteerna är att då sitter alla ungarna med nedböjd nacke och glor i dem medan de spelar spel och grejar. Eller tar foton ned i decolletaget, inne i omklädningsrum osv osv. Japp, det har hänt. Har de inte mobilerna i handen spelar de fotboll och pingis.

      Det var faktiskt en mamma som satt och sa dessa ord, inte påhittat. Många mammor kan så klart planera sin tid lika väl som pappor kan vara hopplösa på det. Och visst finns det pappor som är hemma, vid Svenska skolan i Fuengirola vet jag flera. Men meerparten är kvinnor.

      Radera
    3. Ditte: Det var lite det jag menade i svaret till BP. De spelar spel själva eller tillsammans men de pratar inte, rör sig inte.

      Nästa fråga som ställs:måste man vara så totalt nåbar på sekunden hela tiden? De gånger jag har ringt mina föräldrar till deras jobb kan jag nog räkna på en hand och då var det katastrofläge, typ katten har gjort sig illa! Men vi är väl olika.

      Radera
    4. Nej, jag tycker inte man som förälder behöver vara nåbar hela tiden. Men just vid olyckor. inte vad gäller restaurangbesök och annat. Tror mest det är föräldrarna som vill nå barnen. Och d eklarar sig bra ändå.

      Radera
    5. Jo, de brukar ju faktiskt klara sig bra! Det är mer vi vuxna som nog går och ojjar oss, som har svårt att klippa navelsträngen.

      Radera
  3. "Livet fungerade faktiskt innan mobilerna fanns. Man fick planera lite bara och komma ihåg det. Det är ganska viktigt att lära sig också".
    Där tycker jag att du på ett utmärkt sätt sammanfattat vad jag tycker. Betraktas man som en insnöad, utvecklingsfientlig bakåtsträvare då? I så fall är det väl smällar man får ta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker att mobilen är suverän! Jag har det mesta med mig och jag är nåbar eller kan nå någon vid behov. Jag har alltid en kamera tillhands, nog så viktigt för en bloggerska!

      Men jag jag kan också bli stressad av att den alltid ska med, att alltid vara nåbar på sekunden.

      Det är just det där omedelbara som är så svårt i dag. Ingen har tid, lust eller psyket att vänta för då börjar det krypa myror i brallorna.

      Radera
    2. Om att planera hade jag stora diskussioner med en lärare om att barnen måste lära sig anvöäda en vanlig jäklans kalender. Jag ville att ungarna (= hela klassen) skulle ta för vana att skriva upp sina läxor osv, att förstå att planera och se översikten en veckokalender ger. Men nej, det gick ju inte. "Alla barn är olika, de måste hitta sin väg." Ja just det ... Hur har det gått med det då? Inte alls.

      Radera
  4. Jag tycker att mobilerna ska vara avstängda under skoltid. Punkt. Som du säger - det går att ringa till och från expeditionen också. Är det superviktigt (som att nån har skadat sig eller så) då går den att sätta igång. Sen är det väl svårt att avgöra vad som verkligen är superviktigt också...
    På rasterna skadar det inte barnen att leka med varandra och kanske till och med röra lite på sig?

    SvaraRadera
  5. Någonstans känner jag ändå att det här inte är ett helt enkelt problem. I vår digitala värld används mobilerna till så mycket mer än det vi sammankopplar dem med, chat, foto, spel... Den används även som uppslagsverk, anteckningsbok, kalender plus så mycket mer. Det stora problemet är snarare att kunna dra gränser och inte använda den "på fel sätt", och det är inte enkelt. Jag vet att det enligt uppgift "fungerar jättebra" där förbud finn, men frågan är om det håller i längden, den är ju ändå en del av utvecklingen idag, eller?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det så men hur ska man hantera det då när alla barn faktintiskt inte har eller får ta med sig sin mobil till skolan? Dessutom så måste man ta hänsyn till barnens ålder, de flesta förstår ju inte vad de gör när de tar kort på kompisen i duschen. Bara kul grej, likosm. Förut i Sv. Skolan fick gymnasieeleverna använda mobilerna men inte de i grundskolan och det känns mer rimligt.

      Radera
  6. Håller med Marina om att det är en ganska komplex fråga. I svenska läroplanen står det att elever ska ges möjlighet att arbeta med digitala verktyg. Dessutom är barn och ungdomar så vana vid spel och internets oändliga, flashiga värld att många (tyvärr) förlorar intresset för papper och penna. Det går liksom inte att komma med någon gråmurrig overheadbild eller en tummad gammal textbok längre. Nu ska det vara filmklipp, e-böcker, appar och interaktiva världar. I matematik ska eleverna t o m börja programmera! Och vem föredrar t ex inte att snabbt slå upp ord digitalt istället för att bläddra i en ordbok? Dessvärre är det inte alla skolor som har resurserna att ge varje elev en egen dator/iPad. Kanske finns det bara en vagn med 20 dåligt fungerande datorer på hela skolan som 500 elever ska dela på. Då blir det nog lockande att använda sig av de smarta telefoner eleverna redan har för att kunna bedriva undervisning enligt läroplanen. Sedan kan ju eleverna även missbruka skolans datorer/paddor för att vara på sociala medier och spela spel istället för att jobba. Men Skolverket säger likväl att digitala verktyg SKA användas - det kluriga blir att motivera eleverna att koncentrera sig på skolarbetet samtidigt som Snapchat, Steam och YouTube bara finns ett klick bort...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det står väl också att alla ska ha samma möjlighet? Alla har inte mobil eller får inte ta med den till skolan. Hur hanterar man då det? Där föräldrarna tvingas köpa dyr telefon som ska klara av alla appar osv samt ett abonnemang till det?

      Jag ser så klart fördelar med att använda till exempel eböcker så att barnen kan få ha aktuella läromedel. Däremot anser jag att barn måste också lära sig att använda penna och papper - om inte annat för att lära sig tålamod. Och än är vi nog någon generation ifrån att sluta använda vanligt papper och penna.

      I alla fall i Spanien. :)

      Radera
    2. Jo, Spanien ligger ganska långt efter Sverige vad gäller digital utveckling. Tror att Sverige är det EU-land som har flest internetanvändare i relation till folkmängden samt en av världens snabbaste internethastigheter. Här kan man ju göra allt med mobilen och e-leg, allt från läkarbesök till myndighetskontakter. Bredband och wi-fi är billigare och mer lättåtkomligt i Sverige - i Spanien märker jag att många har internet på mobilen men inget bredband hemma. I Sverige kan man också gratis koppla upp sig på wi-fi på många allmänna platser och i många fall ingår bredband i hyran av bostad. Eftersom så mycket sker via nätet här tror jag att tillgång till internet ses mer som en demokratisk rättighet.

      Det stämmer att utbildningen ska vara likvärdig oavsett elevens bakgrund, men det finns ingen skrivelse i skollagen som förbjuder mobiler i klassrummet. Tror inte att lärare planerar lektioner med utgångspunkt att alla elever har en mobil med sig, utan mer att de kan användas som komplement vid behov för att t ex slå upp ord eller söka information. Finns det bara åtta lexikon på 26 elever som ska översätta en text kan det bli bökigt. Mindre barn vet jag inte, men elever som går på högstadiet och gymnasiet har i regel alltid mobil. Abonnemang behövs inte - det går att koppla upp sig på skolans nätverk.

      Håller dock med om att papper och penna borde värderas högre. Forskning visar att personer som antecknar för hand bättre kommer ihåg det som sagts/lästs och i högre grad kan förklara sammanhang än de som skriver på dator. Tror också att för många intryck kan stressa hjärnan. Men som sagt, säg det till en ungdom som varit utan sin mobil i en timme. :-)

      Radera
  7. Undra just hur det ser ut i Sverige om barnen får ha mobiler i skolan här. När jag själv gick i skolan hade mobilerna knappt uppfunnits, och det gick hur bra som helst att leva utan mobiltelefon. Så konstigt att det ska vara så svårt för vissa att planera idag. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. När jag gick i skolan fanns de definitivt inte! :D

      Jag förstår av kommentarerna att det är olika från skola till skola.

      Allt har sina sidor. Det finns både för- och nackdelar med att barnen har en mobil. Men faktum är att i Spanien är rekommendationen från polisen att barn inte ska ha mobiltelefon alls om de är under 12 år, mellan 12 och 15 år kan de ha en vanlig "dum" telefon. Det stämmer mer överns om hur jag också tänker, att går man i gymnasiet kanske man kan använda si mobil mer under skoltid och i -arbetet.

      Radera
    2. Jag la in en edit om det i inlägget. Hade glömt bort det men det hörju faktiskt till diskussionen.

      Radera
  8. Undrar hur det funkar i de svenska skolorna idag? Helt enkelt är det ju inte. Visst kan man säga att det funkade förr utan mobiler. Men idag har ju allting flyttat in på mobilerna. På lektionerna funkar det ju inte. På rasterna - ja jag förstår absolut problemet med för lite aktivitet (och det är ett allvarligt problem!) men är inte riktigt säker på vad jag ska tycka ändå. Skillnad på en 8-åring och en 16-åring? När drar man gränserna i så fall? Lite svårt ...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, helt enkelt är det inte. Som jag skrev ovan så anser spanska polisen att barn under 15-16 år inte bör ha en mobil med WhatsApp och liknande. Jag antar att de grundar det uttalandet på alla de anmälningar osv som har kommit in.

      Visst är mobiltelefonen ett underbart hjälpmedel för både vuxna och barn. Som vuxen har man förhoppningsvis lite distans, moral och skinn på näsan. Som barn är det ju svårare att värja sig.

      Radera
  9. Intressant läsning, inte minst alla kommentarer. Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka. Mina egna barn är vuxna och jag har inga barnbarn ännu så jag är inte helt insatt i problematiken. Förstår att om användande är tillåtet så är det omöjligt att kontrollera hur telefonerna används. Kanske går det att tillåta på vissa lektioner och då endast som hjälpmedel, men det blir inte lätt att se till att det efterföljs. Ska bli intressant att se hur skolorna kommer att tackla det framgent.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, helt lätt är det ju inte. Kan man bara använda det precis som det var tänkt, ja då är det bra. Om nu alla ens har en mobil med sig till skolan, vill säga.

      Men vem kan BARA kolla upp vad huvudstaden heter i Puerto Rico när det plingar och plongar för att du håller på att invaderas av en krigande klan!? Elleer att det sitter ett brev där uppe, någon har skickat dig ett mail!

      "jag ska bara ..." och sedan gick det en timme.

      Radera
  10. Hmmm... En liten påminnelse om vad det är för dag kommer här igen... ;-)
    Ha en fin lördag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men! Jag har ju redan rotat fram godispåsen! Haha!

      Radera
    2. En timme och trettionio minuter EFTER påminnelsen... Egentligen borde jag ta ut en påminnelseavgift här ;-)

      Radera
    3. Jag kan kasta en kastanj till dig!

      Radera