tisdag 6 mars 2018

Spanska skolan - del 15: Betyg och kommande läsår

Om jag ska vara ärlig så har jag nollkoll på hur betygssystemet är numer i svenska skolor, det verkar ändras med några års mellanrum. Jag är uppvuxen med 1-5, när jag läste på KomVux fick jag MVG i betyg och sedan så .. ja, hur är det nu? A-B-C? Eller var det inte tillbaka till 1-5? Fast det är nog inte samma 1-5 som när jag gick i skolan. Nä, så enkelt får det ju inte vara. En 3:a är väl numer värd 3,7 och en 5:a 6. Säkert.


Fast det svenska hör inte hit, det var det spanska jag skulle skriva om.

Om jag har förstått det rätt så får de spanska skolbarnen betyg redan från första skolåret. På hösten får de boletín informativo, ett omdöme baserat på två utvärderingar under hösten: den ib början evaluación inicial samt den första, evaluación preimera. Under vårterminen görs sedan en utvärdering till, evaluación segunda, och vid midsommar när skolans läsår slutar får de betygen, las notas. Utvärderingarna har vi tillgång till via PASEN och vid de två terminernas slut får man det även skriftligt. Betygssättningen grundar sig på olika kriterier som ska uppfyllas, Criterios de calificación. För varje ämne ska dessa finnas klart och tydligt uppställda, vilka mål som ska nås och hur betygen bedöms. Ganska vanligt är denna fördelningen av betygsunderlaget: 70 % av proven, 10 % på delaktigheten på lektionsundervisningen, 10 % på att läxor görs som de ska och sedan 10 % på attityden. Den där sista delen är väldigt viktig, har Fröken Otilia berättat för mig. En elev som verkligen kämpar och gör sitt bästa har större chans att få ett högre betyg.

Betygsskalan är 1-10 där 1 inte är en höjdare att få medan 10 är det. Betyg 5 är dock den magiska siffran för det innebär att man har klarat sig i ämnet. Det gäller att klara så många ämnen man bara kan för annars får man inte läsa vidare i nästa årskurs. Det är inte ovanligt att man går om en årskurs här i Spanien.


Men hur fungerar det då? Jo, för att man ska klara av en årskurs måste man ha minst 5 i ämnesbetyget när vid läsårets slut vid midsommar. Har man max två ämnen som ligger under 5 så får man fortfarande fortsätta i nästa årskurs men man får ägna sommarlovet åt att studera dessa två ämnen och i september innan skolstart göra omprov, la  prueba  extraordinaria, på de "väntande" ämnena, las materias pendientes. Vissa skolor anordnar sommarstudier, det finns många privata lärare att anlita, affärerna svämmar över med undervisningsmaterial - allt för att hjälpa eleverna att nå målen. Klarar man det då så är allt frid och fröjd; klarar man det inte så får man under kommande läsår plugga in det man missade samt det nya läsårets kunskaper.

Om man har mer än två ämnen med lägre betyg än 5 i så får man göra omproven på de missade ämnena. Fallerar man proven så att mer än två ämnen fortfarande är under 5 så får man gå om årskursen. Man kan få gå om en årskurs en gång, sedan blir man ändå antagen till nästa årskurs, och man kan få gå om maximalt två årskurser under skolgången.

Det är inte bara rakt av proven som styr utan beslutet tas i samråd med lärare, rektor och annan personal samt föräldrarna. Jag kan tänka mig att om eleven visat stora framsteg men inte riktigt nått hela vägen så låter man barnet läsa vidare. Det var det där med attityd, det är ju så viktigt!

Som sagt, det är inte helt ovanligt att gå om. Minns att grannen i radhuset, Fru Sydafrika, berättade att det var flera i hennes dotters klass som skulle få gå om eller i alla fall få göra omproven. I sonens klass är det en kille som är två år äldre än sonen då han har gått om i alla fall en klass. Har för mig att det var fler elever i klassen som var äldre än sonen.

Så är det bra, detta? Med svenska ögon låter det så hårt, barnet kommer skämmas och inte få gå vidare med sina klasskompisar, inte bra, stackars barn ... Hur många går om årskurser i Sverige? För då är det väl verkligt illa ställt om man måste gå om en klass?


Men rent krasst, om man inte har kunskapen så har man antagligen heller inte grunden att bygga vidare på så att nästa nivå klaras av. För vem tjänar på att skicka eleven vidare utan grundkunskap? Inte eleven i alla fall.

Svårt det där. Jag säger inte att det ultimata är att gå om en årskurs, absolut inte. (Ser vid en snabb sökning att det är ett rätt infekterat ämne!) Nej, det bästa är ju så klart att göra allt vad man kan för att hjälpa sitt barn att få så mycket kunskap att betyget blir bra. I alla fall tillräckligt bra för att barnet sedan ska kunna få göra vad det vill och vad som passar det när yrkeslivet tar vid.

Men nu är det ju inte så att alla behöver gå om eller ens ligger kring 5 i snitt. Många elever gör ju så klart bra ifrån sig. Elever som gör mycket bra ifrån sig, som har 9 eller 10 i snitt eller i ett speciellt ämne kan få ett Hedersomnämnande, Mención Honorífica. Då kan man få bli fotograferad och sitta på väggen i receptionen! Ja, fotot alltså. Eleven som person bör ju sitta i lektionssalen för annars kan man få en parte

✎...

Det här är en liten serie om hur det går till att börja i en spansk skola i främst Andalusien.

14 kommentarer:

  1. Har ju inga barn, så jag har heller inte den blekaste hur betygssystemet ser ut här.
    Det spanska systemet verkar vara väl genomtänkt i och för sig, men aningen för mycket "bedömningssport" i mina ögon.
    Nu vet jag ju inte om alla föräldrar är lika engagerade i sina barn som du och din man är. Har en känsla av att de inte är det. Kolla och fråga, skulle vara intressant att veta hur sonens klasskamraters föräldrar satsar och orka stöda.
    Det är ju klart att barnet borde göra sitt yttersta att få höga betyg. Det gäller ju också att vara förberedd och ha bra betyg för eventuella studier på universitet/högskola sedan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag skulle tippa på att det egentligen inte skiljer sig så väldigt mycket egentligen. Det finns mål som ska uppfyllas. OM jag minns det rätt från Powerpoint-presentationen vi hade när sonen gick i Sv Skolan så var det då en 3:a. Gjorde man mer så blev det en 4:a och över förväntan en 5:a. Något sådant.

      Radera
  2. Väldigt intressant. Men en sak, ett kriterium, jag reagerar på är att attityd inte alls har med kunskaperna att göra. Att bete sig ok är viktigt över allt men att jag är positivt inställd till ämnet matte utan att egentligen kunna det jag ska, gör ju inte att jag når målen. Nu var detta med attityd ju bara en liten del, men ändå.

    Jag vet att det ser ut på liknande sätt vad gäller betygskrav i skolorna runt om i Europa och även i många länder i världen. Och både Finland och Norge har en skola med tämligen höga krav. I Sverige är betygen nu från A (bäst) till F - ej godkänd. Och för att få ett A måste man ha det på alla kurser/delmål. Sverige har blivit bättre på att ange målen, vad som krävs för ett visst betyg och det tycker jag är bra, men mycket kvarstår. Men här är det kunskaperna som bedöms och inte attityden till ämnet.

    Jag tycker ju att det är bra att man som i den spanska skolan och på många platser runt om inte flyttas upp om man inte har kunskaperna. Glappen ökar ju. Men kan tänka mig att det även i Spanien fins elever med inlärningsproblematik eller diagnoser av skilda slag som ibland kan göra att inlärningen tar längre tid.
    Och vad gör man med elever som gått flera år i samma klass? och ändå inte når målen eller får rätt betyg för att gå vidare.

    Vad gäller föräldrars engagemang i skolan så tror jag det är stort i Spanien. Hör ju med mina spanska grannar i Torrevieja. Redan de små barnens läxläsning tar flera timmar per dag.
    Konkurrensen till universitet och högskolor och utbildningar är stor. Stor är ju även arbetslösheten. Men alla kan ju inte heller ha "läshuvud". Och tur är ju det.

    Jag har jobbat en hel del med skolfrågor i olika sammanhang och det är väldigt intressant. Detta med betygssystemen är ju en het fråga.

    En undran; är kunskapsmålen - lika i hela Spanien -alltså nationella mål som finns efter vissa årskurser eller skiljer det mellan regioner.

    Spännande att få höra/läsa mer.


    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast jag håller inte med. Inställningen/attityden till lärandet är viktig. Går du in med attityden att det här är pisstråkigt, värdelöst, ointressant och obegripligt så kommer du knappt att bemästra det, än mindre göra det lilla extra som märks kunskapsmässigt om du ändå är så pass smart att du klarar det. Vet det av egen erfarenhet, ser det även på sonen. Därför är en dålig attityd inte acceptabel inom skolarbetet, inte inom något arbete som ska bedömas egentligen.

      Det finns såklart även hjälpmedel och hjälp för barn med inlärningssvårigheter, även det är noga noterat hur man ska gå tillväga för att hjälpa eleverna. Hur resurserna dock är vågar jag inte svara på. Vet att viljan i alla fall finns.

      Elever ska inte gå om samma läsår flera år, de får gå om ett och sedan får de fortsätta i nästa men med ämnen som är pendiente - vilket så klart inte ser bra ut i ett betyg.

      Som jag har förstått det så finns det ett grundläggande krav för kunskapsmålen i Spanien men att hur man ska nå dit är det regionera som styr. Men jag har inte kollat så noga på det så ta detta med en nypa salt. Jag ska se om jag vid tillfälle kanske kommer med ett inlägg i detta.

      Radera
    2. Visst är det viktigt med en trevlig attityd till ämnet, absolut, och den påverkar givetvis inlärningen. Men jag menar att attityden inte ska påverka betyget. Om jag når målen med råge - skriver topp på alla prov och presterar max på allt så ska jag ju ha betyg därefter. Kunskaperna som ska betygsättas blir ju inte bättre av en bra attityd. Att göra sitt bästa i alla lägen är viktigt. Gäller det att ha 20p av 30 på ett matteprov för att bli godkänd och eleven har 15 så spelar ju inte attityden till matte i detta fall så stor roll för ett godkännande. Men utan en positiv attityd kanske det bara blivit 8p. Eleven har gjort sitt bästa, men nådde inte ända fram. Målen har inte nåtts. Men att vara positiv hjälper ju till på många andra sätt dock kanske inte alltid vad gäller betyg eller uppnåendemål.
      Efter alla år inom skolans värld tycker jag att en positiv attityd och viljan kan göra mycket men det ju uppnådda mål som ska bedömas och inte viljan att nå dem.
      Jag tycker att ett betyg i ämnet "flit" som finns i Norge och i en del andra länder är mycket värt och där kommer den positiva attityden in.
      Och om kunskapsmål och betyg kan man tycka mycket och olika.

      Radera
    3. Roligt ämne! Här vill jag flika in med en liten kommentar om attityd. Det är inte attityden till det specifika skolämnet, utan attityden man visar i skolan. Den som ständigt stör sina klasskamrater eller stirrar ut genom fönstret utan att arbeta under lektionen sänker sitt eget omdöme. Där Jesús arbetar brukar resultaten på proven inte har lika stor betydelse, jag tror att det är 30 procent han brukar tala om. Låg- och mellanstadieelever. Många av föräldrarna missar den här informationen och fattarinte varför deras ungar får underkänt, trots att de haft bra resultat på proven.

      Radera
  3. Låter väldigt hårt. Nånstans mitt emellan mjäkiga Sverige och hårda Spanien kanske vore en lagom nivå? (Sagt från en som inte har erfarenhet från skolan och betyg sen mååånga år tillbaka :-) )

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet faktiskt inte om det är det, egentligen. Undrar om det inte kommer mer och mer i Sverige också om att plugga under sommaren, har för mig jag hörde talas om det innan vi flyttade.

      Radera
  4. Jag jobbar i en nia och där är det minst 30% av eleverna som inte kommer att klara intagningen till gymnasiet. Då tycker jag att .. ok, då får de gå om nian men icke... här är det så att då hamnar man i en klass som heter IM, där läser de upp de ämnen de saknar betyg i.
    Statistiken ser bra ut för just den skolan när alla elever ser ut att gå ut nian fast många av dem inte har betyg nog, det märks inte någonstans. Det märks bara om man kollar upp hur många elever det finns i IM på gymnasiet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Läser de då om nian men på IM eller läser de om de ämnen de inte har klarat?
      Om de läser om hela är det värdelöst så som du säger, om de endast läser om de fallerade ämnena så är det ju bra för jag kan bara tänka mig hur trist det är att läsa om det som man redan har klarat en gång. OK, man har väl chansen att förbättra betygen men jag misstänker att man inte är så där enormt motiverad i den situationen.

      Radera
    2. De läser mest kärnämnen (svenska, engelska, matte) de ämnen man behöver godkänt i för att komma in på gymnasiet.
      Jag kan bara säga utifrån vad jag har sett efter 23 år som lärare och de sista 6 åren som tolk i skolvärlden.
      Skolan är på väg åt ett håll. Och inte är det uppåt.

      Radera
  5. Mina barn har ju gått engelsk skola i England och i Kanada. Jag var väldigt engagerad i deras skolgång. Jag minns i Kanada att elever blev uttagna även att bli månadens elev genom att visa elevens fotografi i korridoren. I Sverige hade man inte fått uppmuntra en elev genom att prisa hon/ henne. Jag är väldigt tacksam att mina flickor har fått en engelsk utbildning. De bar uniform och fick visa disciplin. Om någon elev var stökig så fick han/ hon sitta av matrasten. Jag fock många gänger ställa upp som frivikkig förälder vilket var mycket uppskattat. Jag tycker som om det vore ordning i skolsystemet och förr i tiden fick elever gå om klasser. Du verkar iaf ha koll på läget och en intresserad förälder. Idag behövs det fler aktiva föräldrar som bryr sig. Vilket jag även har gjort. Det har jag igen idag. Mina flickor har lyckats jätte bra i livet=)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är viktigt att vara delaktig i skolan, så gott det går i alla fall. Och jag kan också tycka det är lite trist i svensk skola att ingen får vara bättre än någon annan. Det är märkligt för alla är ju bättre och sämre på olika saker.

      Radera