onsdag 31 oktober 2018

Spanska skolan - del 21: Inskrivning 2 ESO

Det här inlägget har blivit liggande i utkast sedan mitten av sommaren men det är väl lika bra att publicera det även om det är lite sent. Det lustiga är att inlägget om inskrivningen förra året, del 8 i denna serie om spanska skolan, publicerades sent den med.

✎...

I början av juli var det alltså tid för nästa pappersövning: fylla i alla papper som hämtades vid betygshämtningen strax efter midsommar. Det var dags för Matriculación, inskrivning, för sonen att fortsätta skolgången i 2º ESO, andra året på högstadiet och som motsvaras av svensk årskurs 8. Han är ju redan inskriven vid skolan i det tvåspråkiga systemet så det kändes lite enklare denna gången. Nu skulle han "bara" skrivas in på årskursen.


Han ställdes också inför några val av optativas, tilläggsämnen på samma sätt som svenska barn får ett fritt val-ämne (i alla fall när jag gick i högstadiet på 80-talet):
  • Seunda Lengua Extrajera (francés) - franska
  • Fotografía - fotografi
  • Métodos de las Ciencias - vetenskapliga metoder
  • Cambios Sociales y Género - sociala och könsrelaterade förändringar
Så de papper vi förberedde för att lämna in var dessa (mer detaljerat om blanketterna står i förra årets inlägg om inskrivningen) enligt den checklista som var med i bunten:
  • Juntans formulär Conserjería de Educación i 2 ex (det ena får man tillbaka)
  • Val av religion eller etik på schemat
  • Kontaktinformation på blanketten Ficha alumno/-a
  • Optativas (ämnena i punkterna ovan, "önskegraderade" 1 till 5)
  • Kopia på pass eller NIE

Hade det varit aktuellt hade följande två blanketter även lämnats in (om eleven behövde detta):
  • Skolskjuts
  • Lagad mat efter skoldagens slut

Blanketterna var mer eller mindre desamma som förra året så med hjälp av mina kopior i datorn var det relativt enkelt att fylla i dem. Den här gången behövde vi inte ta med något foto på sonen, han är ju redan inskriven och ett nytt kommer troligen att tas när skolan startar men då sker det digitalt. Framsteg!  Fast än har vi inget sett så jag tror att det stampas på samma ställe.

✎...

Det händer alltid något "intressant" när man ska göra något byråkratiskt. I det här fallet var det själva köandet.

När vi hämtade papperen för inskrivningen fick vi även en liten lapp med vår tid: 5 juli kl 11:21, nr 48. Med papperen förberedda var sonen och jag där drygt fem minuter innan och satte oss på bänken att vänta. Där var redan en kvinna som väntade på sin tur och strax efteråt kom en kvinna med barnvagn, hon hade nummer 47. Vi konstaterade alla i vilken ordning vi skulle in och Barnvagnskvinnan sa att vi kunde gå före, vi hade ju kommit dit före henne. Vad snällt! Den första kvinnan gick in och i samma veva kom det en kvinna i röd klänning, hon hade en tid före oss, en tid som redan var passerad, och hon skulle definitivt in först och spatserade därför resolut in när det var nästas tur. Barnvagnskvinnan fick spel och skällde ut henne, hon fick minsann hålla koll på sin tid! Vänta som vi andra! Med rök pysande ur öronen satte hon sig på bänken bredvid mig igen.

En kort stund senare kom det en ung blond kvinna som också  var före oss. Hon hade medvetet kommit senare för hon ville minsann inte sitta och vänta. Barnvagnskvinnan fick så klart spel igen, frågade mig om jag tänkte gå in före för annars gör hon det, hon var så himla arg! Jag lät henne så klart gå före så hon tog barnvagnen och ställde den så att Blondinen inte skulle kunna tränga sig in genom dörren före henne. Så när Röda klänningen kom ut och gick i väg så gick Barnvagnskvinnan in medan Blondinen blev skitsur, tyckte att det var dåligt beteende! Till råga på det mesta kom Röda klänningen tillbaka för hon hade glömt något papper, skulle in före alla men då tog till och med mitt tålamod slut ...

Favorit i repris-bild.
Kan man se mer skogstokig ut?

Alltså vilket kaos! Tre saker reflekterade jag över:
  1. Vilken fräckhet av Blondinen att medvetet komma senare. Fy f-n för sådana människor!
  2. Så rättvist Barnvagnskvinnan tänkte. Heja henne!
  3. Vad osorterade alla måste vara. Enligt tiderna räknar de med ca 3 minuter per inskrivning men alla var inne längre än så. Ja förutom vi: vi lämnade över pappershögen, hon kollade att allt var med, strök sonen på en lista, stämplade Junta-papperet och gav tillbaka. Listo! Klart! 30 sekunder tog det. Kvinnan efter oss i kön, en mamma till en elev i sonens klass, tittade förvånat på oss när vi kom ut från rummet:
    - Ya?! Redan?!
    - Sí, ya! sa jag och skrattade belåtet.
    Det är så man gör en inskrivning!
✎...

Det här är en serie om att börja i en spansk skola i Andalusien.
Mer vardagliga händelser finns under etikett Skolan.

10 kommentarer:

  1. Det är alltid spännande (eller!?) med olika kulturer och sätt att se på saker och ting ;)
    Kul läsning!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, ja det är det nog!
      Vad jag inte skrev var att Barnvagnskvinnan är arab och Blondinen undrar jag om hon inte var ryska, Röda klänningen var spanjorska.

      Radera
  2. Himla rolig läsning:-) Spontant tänkte jag att du och sonen fick ett skådespel i form av en komedi på köpet. Jag älskar sånt:-) Ett år till nästa gång, eller mindre än ett år med tanke på att du skrev inlägget i somras;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jisses vilka skådespel! Behöver inte betala för några teaterbiljetter här inte, bara att sätta sig där det är köer till något byråkratiskt ...

      Radera
  3. Tänkte spontant här på hur det varit om elevernas pappor varit här. Tänk "Blondinens man" tillsammans med de andra elevernas pappor. Men ett skådespel blev det förvisso. Och tämligen komiskt. I alla fall när man läser texten. Men jag hade nog reagerat som du. Kanske blir det maken som tar nästa inskrivning tillsammans med sonen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, frågan är hur män hade gjort? Och nä, mannen min känner nog ingen större önskan till att ta nästa inskrivning.

      Radera
  4. Ett synnerligen underhållande inlägg. Rena skådespelet.
    30 sekunder, det kallar jag svensk effektivitet. Du måste väl bli lite smått "kändis" efter den bedriften.
    Så många härliga kulturkrockar ni får uppleva.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, ja vi satt verkligen på första parkett där sonen och jag.

      När jag ska fylla i alla de där blanketterna så är jag så nervös för att jag ska göra något fel, missa något, så jag dubbelkollar och dubbelkollar en gång till att allt är med och ifyllt. Det tror jag inte de andra gör ... De anser att det löser sig, det får någon annan fixa. Att det sedan blir på andras bekostnad skiter de ju i.

      Haha, funderade på om jag skulle skriva typ "det är så man som SVENSK gör en inskrivning" men jag vet inte om det spelade roll. Alla var ju inte spanjorskor där, tror som sagt att Blondinen var ryss eller så, Barnvagnskvinnan har jag senare hört prata arabiska.

      Radera
  5. Haha! Man slutar aldrig förvånas, och trots att det är HÖGST irriterande när man är mitt i det hela så brukar det oftast vara rätt kul i efterhand. När man har fått bort den värsta adrenalinboosten ;-)
    Roligt skrivet - underhållning av irritationsmoment när dom är som bäst :-D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är inte svårt att hitta denna typen av irritationsmoment om man vill. Bara gå till kommunkontoret om man börjar få abstinens.

      Men är det inte konstigt beteende av folk, särskilt Blondinen!

      Radera