Skyltsöndag nr 38 - mot Madrid

Nu ska jag göra något så ovanligt som att visa riktiga skyltar på Skyltsöndag. Har annars lite svårt att göra det, verkar det som! Men när man beger sig ut i världen så ser man ju andra saker. Här kommer det som vi råkade på mellan Benalmádena och Madrid.

~ ☺ ~

Den här skylten förstod jag inte först.Vi åkte förbi några som visade att om 500 m, 400 m, 300 m så delas det och det blir ett stopp på vägen där till höger. Öh, va?

Det var först när vi körde förbi som jag förstod!

Det är som en sandgrav eller vad man ska kalla det för. Det var i nedförsbacke och om bromsarna inte tar så kan man köra ned i sanden och därmed få stopp på ekipaget. Detta var enda stället vi såg detta på och det var inte den brantaste backen. Man undrar ju varför de har satt denna sandbromsare här. I båda riktningarna.

~ ☺ ~

Den här skylten förstår jag inte. Parkering vid snö? Om det inte snöar, är det inte en parkering då? Det automatiska följdfrågan blir ju att om det inte finns snö, vad är det då? Finns inte parkeringen?

~ ☺ ~

Den där skylten var en spanjorgubbe. Det gör inget att fotot blev suddigt för skylten var så attans ful!

~ ☺ ~

Den här Supertomaten passade verkligen att se där vi satt i taxin på väg till mässan där vi antog att det skulle vara fullt med superhjältar av alla de slag!

~ ☺ ~

Till sist, kommer ni ihåg den här bilden med lastbilarna, sista bilden på väg från Madrid?

Vi tittar lite närmare på en av lastbilarna:

Ja, Ama är banne mig överallt här på vägarna! Trots att hon just nu är till sjöss!

~ ☺ ~

Vill du se fler skyltar och annonser kan du klicka på etikett Skyltsöndag här i bloggen.
Och glöm inte bort att kika in på förvaltaren BP's Skyltsöndag! Här är alla medverkare.

Lördagsgodis vecka 49 2016

Jag stoppar ned handen i den gångna veckans godispåse och hittar några saker som är lite extra värda!

Godisbit nummer 1
Trots alla mindre angenäma upplevelser så får väl förra helgens Madridresa platsa som en godisbit. Jo, det måste den. Kanske inte den godaste biten i påsen men mässan var rolig och att gå under paraplyer har sin charm. Och jo, det är väldigt vackert med alla dessa olivträdbeströdda bergsidor!

Godisbit nummer 2
Att sonen i år skulle få en adventskalender var inte självklart för mannen min och mig. Han är ju snart 12 år, LEGO lockar inte lika mycket längre. Skulle förra årets vara den sista? Njaeä... Jag hade lite svårt att släppa det själv insåg jag någon dag innan det var dags. Så i år fick det bli lite annorlunda, kanske en liten övergång. Jag har hängt upp julstrumpan (den är så ful så den är charmig) och varje morgon hänger där dagens datum och i strumpan ligger där något. Kan vara en Hot Wheels-bil, godis, en tidning (på spanska, så klart), någon julprydnad, en godisbit eller vad som helst. Och sonen pustade ut lite ...

Godisbit nummer 3
I går var det årets julmarknad på Svenska Skolan. Julmat, Luciatåg, lotter, pilkastning, julgodis, stora presentkorgar ... Allt för att barnen ska kunna dryga ut sina klasskassor på ett underhållande sätt. Det var ganska välbesökt och det var trevligt, ungarna brukar tycka det är kul att få står bakom ett bord och sälja lotter, korv med bröd, lussebullar och allt vad det nu kan vara. Vi föräldrar hade nog mest fullt sjå med att hålla portmonnän givmilt stängd.

En söndag i Madrid

- Jag har ont i magen, sa sonen och gick på toa. Där satt han sedan ett tag.
- Vad gör vi nu då? sa vi och tittade på varandra? Om 20 minuter skulle hotellets kostnadsfria transferbuss ta oss in till centrala Madrid.
- Jo, men det går nog, sa sonen och drog upp byxorna.
- Okeeeey..., sa vi väldigt tveksamt.

Ja, vad skulle vi göra? Kändes sådär att sitta på hotellrummet en hel dag.

Puerta de Alcalá, en stor cirkulationsplats

Vi tog paraplyerna och gick ned till transferbussen. En stund senare släppte den av oss och ytterligare ca 10 personer vid Puerta de Alcalá.

Kulturcentrumet CentroCentro vid Plaza Cibeles.

Det var statyer både här och där, högt och lågt.

Många renoveringsarbeten pågick

Med uppfällda paraplyer gick vi sedan mot Plaza Mayor, jag skulle ju få se julbelysningarna! Fast det kanske hade varit lämpligare att göra det när det var mörkt, nu såg vi ju nästan bara installationerna när vi kikade upp mellan vattendropparna. Det regnade. Det var ruggigt. Det var inte skönt.

Säkert väldigt vacker när den är tänd

Det tragikomiska är att nu när jag tittar på fotona vi tog och jag tittar på kartan för att leta namn på byggnader så ser jag att vi var inte alls vid Plaza Mayor! Vi var vid Puerta del Sol! Solporten. Jaja, det passar ju. Sol som sol, liksom! Fast inte just den dagen, det regnade ju på ganska bra. Egentligen hade de kunnat tända julbelysningarna, så mörkt som det ändå var där på förmiddagen.

Någon gubbe på häst. Huset i bakgrunden hade grankransar vid varje fransk balkong.

Och så läser jag att Puerta del Sol är utgångsläget för hela det spanska vägnätverket! Ska finnas en markering om det i en trottoar där vid torget. Det var ju synda att vi inte visste det.

Real Casa de Correos, Kungliga postkontoret, byggdes vid Puerta del Sol mellan 1766 och 1768.

Och på detta torget klingar de klockor som man kan höra på tv-sändningen vid Nyår (som Skansentraditionen i Sverige) när de 12 vindruvorna ska ätas, ett för varje klockslag. Det är alltså här Madridborna samlas för sitt nyårsfirande.

Björnen och smultronträdet

Jag tror vi hamnade på rätt torg ändå, även om det blev fel.

Vi gick sedan den vackra gatan Calle Preciados upp och kom fram till Plaza del Callao, jag hade fått syn på ett blinkande träd!

Det var väl ungefär det juligaste vi såg inne i Madrid.

Vi fikade på ett portugisiskt fik där vid torget, kände att juligare än så här blir det inte för oss i Madrid.

Vi tog en taxi och tittade ut genom dropparna på rutan, vi passerade en massa vackra byggnader. Vi var på väg till Madrids Naturhistoriska museum, Museo Nacional de Ciencias Naturales, istället. Det är en dinosaurieutställning där som mannen min gärna ville se.

Det verkade resten av Madrids barnfamiljer också vilja.

- Madre mía! var det inte bara vi som sa när vi såg kön utanför entrén. Men vi härdade ut och kom till slut in.

Vi skakade ur paraplyerna och tittade oss runt. Det fanns mycket att se, en hel del uppstoppat, torkat, balsamerat och/eller spritindränkt. Jag gillade det här hjulet som visade insekter över hela året. Alltså, jag gillar inte insekterna men jag tyckte att den var väldigt pedagogisk uppställt.

Fint museum, vi såg mycket men inte allt, dessutom i lite snabb takt för sonen började klaga över magen igen.

Så det blev en taxi från museet till hotellet. Vi hade egentligen tänkt att prova på tunnelbanan och bussarna hem men så blev det inte. Med en son som känner sig bubblig i magen finns det liksom inte så mycket alternativ.

Den här höstlika trottoaren knatade vi fram och tillbaka några gånger.

När vi kom till hotellet gick jag till Plenilunio, köpcentrumet, för att köpa lite lunch och kanske lite middag i matbutiken Mercadona. Med sonens mage kändes det inte så lockande att sätta sig på en restaurang, dessutom ville jag köpa lite till hemresan dagen efter. Där i det fina köpcentrumet fick jag i alla fall se lite julbelysning!

Än hade han inte kommit ...

Alla butiker var öppna och det var mycket folk i rörelse.

Mmmmm... godis! Torkade frukter och nötter.

Men Mercadona, den enda matbutiken, den ansåg att är det söndag så ska det vara stängt.

Riktigt stängt. Igenbommat. Förvirrad tittade jag mig runt i köpcentrumet och såg ett ställe som sålde mackor med olika slags fyllningar så jag köpte några. Middag fick helt enkelt bli på hotellets restaurang.

Medan vi väntade på att klockan skulle bli hotellmiddagsbuffédags, dvs kl 20:30, så vilade vi lite, plockade lite bland prylarna inför morgondagen och jag påbörjade mina blogginlägg.

Vi gick ned till bufféen som såg så fin och trevlig ut. Grönsaker, bröd, soppa, tortilla, paella, skinka, korv. Det var gott.

Under fyra stora vackra silverlock fanns det varmrätter. En var spagetti och svampsås i separata kärl, en annan någon fisk. Under de andra två var det olika slags kött och jag vet ännu inte vad det var kött ifrån. Och ni får ursäkta men det var inte gott. Inte det ringaste. Jag gick tillbaka till salladen i stället. Vi betalade 19.90 € per vuxen och hälften för sonen. Och nej, det var det inte värt. Men vi slapp i alla fall gå ut mer i rusket.

Och även om mannen min tyckte att vi kunde ha sluppit stadspromenaden i regnet så var jag nöjd med det. Jag har i alla fall gått runt i Madrid nu! Lite grann.

På söndag kommer det lite roliga skyltar och annat som vi råkade på under helgen och på måndag kommer det ett alldeles eget inlägg om hotellet. Jag tycker att det är det värt.

Expocomic Madrid 2016

I lördags var det då dags för den egentliga orsaken till varför vi skulle åka till Madrid just denna helgen: Expocomic 2016.

Vi fick av hotellets transferbuss skjuts till den stora mässanläggningen Feria de Madrid, IFEMA, och där ställde vi oss och gjorde som alla andra: vi gapade över den långa kön. Jag var såååå tacksam över att jag tre dagar innan äntligen hade köpt mig en vinterjacka. Det var inte behagligt att stå där i det dimmiga vädret, ruggigt var det och jag tror att det var inte ens 10 grader. 30 minuter tog det. Och för att få humöret att sjunka lite till så upptäckte vi vid kassorna att jag klantat mig rejält när jag förköpt inträdesbiljetter via nätet. Jag hade köpt biljetter för 48 € som jag inte alls behövde, det hade räckt med dem för 45 €. Och att få tillbaka pengarna gick ju inte alls. Jag hade missförstått och trots att jag vet detta nu så skulle jag lätt kunna göra samma fel igen. Inte för att det egentligen tröstar ...

Hur var då denna mässa som ska gå i filmernas och serietidningarnas tecken? Ja, den var helt klart bättre än Comi-Con Manga 2015 men vi var rörande överens om att manga (japanska tecknade serier) och anime (japanska animerade filmer) tar alldeles för stor plats även på denna mässa. Kan ju ha att göra med att det inte intresserar oss och därför fanns de överallt. Men spanjorerna verkar gilla det. Kanske en generationsfråga också.

Kids area? Hela området var ju för barn i alla åldrar!

Uppfinningsrikedomen i "den här världen" är det ju ingen brist på! Det fanns ett helt område där det satt människor och spelade brädspel, mest strategispel, som antagligen endast fanns i en upplaga. Folk verkade tycka det var kul i alla fall.

Den här montern gillade jag! Av "skrot" har företaget RoomNumberOne skapat monster och andra konstverk. Denna Alien var inte liten, kan jag lova!

240 cm hög och den väger stadiga 260 kg. Prislapp? 11 000 €.

Närbild av "revbenen"

En liten Alien vid den stores fot, 22 cm hög (ca 90 €).
Där ser man verkligen hur stor den andra är!

Roger-roger

Det var dock roligt att se alla som klätt ut sig, vissa riktigt bra medan andra lite mindre bra, så att säga. Vi skrattade åt killen som red på en velociraptor:

Vi såg många StormTroopers, Spindelmannen och några Kapten Amerika.

Vi träffade även på en svenska, Cat, som är en Cosplayer (som gör sina egna utstyrslar, klär ut sig och tävlar) och hon är väldigt populär i Spanien. I Sverige är hon inte lika känd trots att hon är Nordisk mästare. Vi stod ett tag och pratade med hennes glada och trevliga mamma medan Cat (eller Elin Jacobsson, heter hon egentligen), satt ganska tyst bakom bordet och väntade på att signera ett fotografi mot 10 €. Inte fotade jag henne heller...

Tjejerna var mest manga-figurer, tyckte jag men vi såg en och annan alv från Sagan om ringen, Gandalf var alltid närvarande.

Annars kunde vi konstatera att det var inte många utlänningar som besökte mässan. Vi skrattade lite i rusket medan vi stod i kön på morgonen, det var bara jag som var naturligt ljushårig. Eller som i alla fall har varit det. En och annan ljushårig peruk och gul blondering fanns det dock.

Ser kanske inte så mycket ut men vi stod här i slutet av kön.
En stund senare gick den runt hörnet.

Bland utställarna var det en del utlänningar. Ett stort dragplåster till mässan var att skådespelaren Ray Park var där, det är han som spelade Darth Maul i Star Wars Episode I. Han stod på scen men jag blev inte klok på om han delade ut eller tog emot priser, jag tror han delade ut.

Efter det skulle han visa sina färdigheter i lasersvärdsfäktning. Han började med att ha sönder det i två delar, han berättade då att det var inte det första han har haft sönder på långa vägar. Ray Park bad dock så väldigt mycket om ursäkt för att han pajjade det. Han fick ett nytt i handen och sedan började han svinga det kring sig, jag fick med en del på filmen här:

Vet ni om att lasersvärdsfäktning numer räknas som en riktig utövning? Det finns en internationell klubb, Ludosport, och de hade på mässan ett område där man kunde få prova på (vilket vi inte gjorde). De hade lite senare en uppvisning och tävling på scen i denna ädla utövning. Skakar ni på huvudet nu åt spanjorer så kan jag meddela att klubben även finns i Stockholm.

En stor behållning av mässan var även att se alla duktiga konstnärer, serietecknare och andra konstutövare.

I ett hörn hade de en liten utställning där det visades en massa tavlor med temat Don Quijote. Det var väldigt roligt att se!
 

 

Den här gillade jag!

Efter ca fem timmar var vi nöjda så en taxi fick ta oss de knappa 7 kilometerna till hotellet för ca 13 €. Där vilade vi oss en stund och efter det gick vi till det närbelägna köpcentrumet igen för att äta middag på en av alla deras restauranger.

Kände vi oss nöjda med mässan? Jag gick nog mest och muttrade över de förlorade 48 € men visst fanns det roliga saker att se och uppleva. Sonen gick och letade efter något att köpa men hittade inget vi ville lägga pengar på bara för att köpa något, vad som helst. Mannen min var dock rätt nöjd trots att han inte hittade någon kul t-shirt i hans storlek. Och eftersom detta trots allt var hans födelsedagspresent så var det ju bra att han var nöjd!