Lördagsgodis 2020 vecka 35

Lördagsgodisdags!

Godisbit nr 1
Strandeftermiddag! I torsdags stack jag tidigare från jobbet så att vi skulle kunna njuta av en stund vid stranden innan vattnet blir kallare och skolan börjar. Det var jätteskönt och härligt lite folk på stranden Arroyo de la Miel. Det kändes riktigt lyxigt!

Mannen min och sonen hade lite pappa-son-tid på förmiddagen. De tog på morgonen en sväng till Fuengirola, gick en promenad utmed paseon och åt frukost ute på ett café. De var så nöjda båda två.

Godisbit nr 2
Fixad vattenläcka! Vi har ett tag hört att det susade i rören inne på gästtoaletten, även när det inte borde göra det. Lite undersökning av oss fick oss att misstänka att det nog var ett rör som läckte. Miguel, han som vi hyr av, kontaktade sitt försäkringsbolag och efter några turer med dem visade det sig att vi hade rätt. I veckan var de här och lagade röret. Just nu är det öppet hål i husmuren så att det ska kunna torka ur innan de sedan kommer tillbaka och sätter igen hålet och målar om väggen.

Mannen min tyckte det var en extra godisbit att jag inte var hemma, han tycker det är så jobbigt när jag lägger mig i när hantverkare är här. Men jag tänker att alltid lär jag mig något. Dessutom hade jag gärna velat veta hur mycket det rann, nu vet vi inte det.

Godisbit nr 3
Hitta parkeringsplats! Ett orosmoment innan jag började jobba var om jag skulle hitta någonstans att lagligt parkera bilen, jobbet ligger ju mitt i Arroyo de la Miel. Men peppar-peppar har jag varje dag hittat en gratisplats så att jag med några minuters promenad sedan har varit på jobbet i god tid. Avskyr att vara sen.

Tänk, det har redan gått en månad sedan jag började!

Godisbit nr 4
Doften av strandhanddukar! När vi har varit på stranden skakar jag ur sanden ur våra strandhanddukar och hänger upp dem att torka på vindan. När jag sedan viker ihop och lägger dem i strandkassen så luktar de så otroligt gott! En blandning av handduk som torkat i solen, lite tvättmedel och doften från salt hav. Och nej, de tvättas inte efter varje strandbesök, någon måtta får det vara på tvättandet.

De där handdukarna har vi haft i många år nu! Mamma köpte dem till oss när vi skulle åka till Mallorca 2007, tror jag. De är fortfarande fräscha och har hållit färgen trots alla timmar i solen på spanska stränder. Fantastiskt!

Gemsweekly Photochallenge nr 35 - Ljus

När julgranen var färdigklädd låg det alltid kvar en massa saker längst ned i lådan, oftast sådant som jag eller mina bröder skapat på dagis och i skolan. Dessutom låg det kvar små konstiga silverskålar med en klämma under.
- De är att sätta julgransljus i, riktiga stearinljus! Det gjorde vi förr i tiden, berättade mamma när vi var små.

Bild lånad från Smarta saker, dessa ljus är trådlösa! Lite habegär, faktiskt.

Hur fint det än är med stearinljus så är jag glad över de elektriska ljusslingorna. Att sätta små riktiga ljus i en gran låter lite flamsäkert. I betydelsen då att det säkert kommer börja flamma. 

Men det är klart, de elektriska ljusslingorna har sina nackdelar de med. En endaste glödlampa som lagt av och hela skiten vägrar lysa. Och vilket ljus var det nu vi vred av med på kvällen, vilket sitter löst? 

Men det mesta utvecklas och plötsligt blir det ett helt projekt att köpa ny julgransslinga! Ska det vara inne eller ute, vita eller blandade kolörer? Eller kanske bara blå? Hur lång ska sladden vara och hur många små ljus vill vi ska tindra i granen? Hur stor är granen, förresten? LED eller det där andra, vad det nu heter? Är de tillräckligt ljusstarka eller blir det bara som små ljuspunkter? Ska det kunna blinka? 

Det var det där med blinka ... Jätterolig funktion som finns på nästan alla julgransslingor numer. Fint att se när färgerna skiftar i mjuk övergång, lite roligt när det blinkar snabbt. En slinga vi hade fanns det ett vred där man kunde bestämma hur fort ljusen skulle pulsera. Men de flesta är ju förprogrammerade och man får trycka sig till önskad inställning. 

Hur roligt det än är med alla varianter av ljusskiftningar och blinkande så blir det ändå så att vi ställer in det på fast lysande ljus. Och det var egentligen detta jag skulle komma till: vem sjutton kom på att man skulle sätta det fasta ljuset på den sjunde tryckningen? Samma chip i alla slingor verkar det vara, alltid sju tryckningar. Det innebär att har man timer kopplad till julgransljusslingan så blinkar det hysteriskt när man på den tidiga morgonen kommer in i vardagsrummet. Varför är inte fast ljus på första platsen och sedan kan man ta alla blinkvarianter efter? Jag skulle vilja ha ett allvarligt snack med den där chip-programmeraren!

📷

Detta är min personliga tolkning av Gemsweekly Photochallenge med homonyma ord.
Klicka gärna på länken, där visas de andra deltagarnas tolkning i text och/eller bild av samma ord.

Jag samlar mina bidrag under etikett Gemsweekly Photochallenge

Lördagsgodis 2020 vecka 34

Tur att det inte är choklad i min Lördagsgodisskål, den hade smält på en gång eftersom det är 36 grader ute. Jag ställer istället fram en skål med andra godsaker ur veckan!

Godisbit nr 1
Brevankomst! Anki visade i våras bilder på sin vackra pelargon och jag bad henne hålla koll på den, kanske det skulle bli fröer på den. Och jodå visst gjorde det det och Anki mailade mig om min adress.

Observera bakhjulet som är uppe på trottoaren ...

Den som väntar på något gott får ibland vänta länge. Fyra veckor tog det för kuvertet att dimpa ned i brevlådan här! Vet inte varför jag blir så förvånad över den långa leveranstiden, egentligen. Särskilt inte när man ser de spanska postbilarna stå parkerade på samma ställe i över en vecka ...

Tack snälla, Anki! Några av fröerna ligger i blöt, nu ska här sås!

Nä, så där ska inte en luftrot se ut, skrumpen och grå ...

Godisbit nr 2
Återfuktade rötter! Orkidéerna som slog ut i början av februari har blommat över och börjar nu lägga energi på att skapa fler rötter och blad. Luftrötterna suger fuktigheten ur luften men när den ligger på 20 % är det inte lätt, finns inte så mycket att suga då. Så då torkar rötterna. Ett sätt att återfukta är att spraya rötterna men fukt kan samlas i bladvecken och då är risken stor för att hela växten ruttnar.

Jag provade att ta en fuktad kökshandduk och svepa kring blad och luftrötter och lät den stå så ett tag. Det funkade riktigt bra, rötterna sög åt sig av fukten och svällde upp igen!

Tittut!

Godisbit nr 3
Bönsyrsor! Jag vet, de har hamnat i Lördagsgodisskålen förut men jag tycker de är så kul och jag blir alltid så glad när jag ser dem i trädgården. Den där som kämpade sig upp där var inte så så stor, kanske tre centimeter. 

När den skulle fortsätta upp på kakelväggen gick det inte så bra, den glatta kakelskivan gav inte mycket till fäste så den trillade ned på plattorna igen. Med tanke på katterna i faggorna lyfte jag (med poolhåven) upp den lille bönsyrsan och satte den ibland buskarna istället. Sedan vet jag inte vart den tog vägen men den har det säkert bra där bland alla otrevliga kryp den kan mumsa på.

Godisbit nr 4
Tinto de verano! Vet ni hur gott det är med ett glas med kall tinto de verano när det är dallrande 36 grader och det är så torrt i luften så man känner hur tungan nästan klibbar fast i munnen!

Tinto de verano betyder sommarrödvin och man kan köpa det färdigt på flaska eller göra själv. Det är rödvin blandat med Gaseosa i lika delar så styrkan blir inte riktigt lika förrädisk som sangria kan vara. Gaseosa är lite som Sprite eller sockerdricka. Resultatet blir ett lättdrucket rödvin med "spruttel". 

Skål!

Gemsweekly Photochallenge nr 34 - Krona

När jag var liten gick grannskapets kompisar och spökade ut sig till påskkärringar på Skärtorsdagen. Det var inte min grej, varför gör sig ful? Nej, då var det mycket roligare med Lucia då vi var tre-fyra tjejer som drog på sig de vita särkarna och satte kronor på våra huvuden - alla ville vi vara Lucia! - och ovanpå det de tjocka vinterjackorna. Vi hade nog termobyxor under våra klänningar också.

Sedan skred vi omkring i grannskapet och sjöng med våra finaste stämmor och blev belönade med pepparkakor och lussebullar. 

Vi ringde inte på varje hus, nej det var ju de som vi kände som vi vågade plinga på hos. Sedan var det alltid någon grannfru eller -gubbe som var lite extra ensam så vi hade av våra föräldrar blivit tillsagda att skrida dit. Vi gjorde det men hu så nervösa vi var, det brukade ju vara den där sura människan som gnällde på oss när vi pallade äpplen! Men som så klart blev tårögd när vi stod på dörrmattan och sjöng.

Men det var det där med krona på huvudet. När jag gick i första klass blev jag utvald eller lottad att vara Lucia när vi skulle tåga inför alla våra föräldrar. Men hu så jag retade mig på att de andra tjejerna också ville ha en ljuskrona på huvudet. Det var det ju bara jag som skulle ha, jag som gick i täten. Jag kände mig lite lurad på konfekten.

Denna fantastiska ljusstake suktade jag länge över
men när mannen min skulle köpa den i present var den slut.
Den är såååå vacker!
Bild lånad från Georg Jensen

Än mer lurad kände jag mig när vi i mellanstadiet lussade på Alfa Laval. Frökens man jobbade där så hennes klasser genom åren fick alltid lussa i företagets enorma lunchmatsal, em otrolig upplevelse!. Och inte fick jag vara lucia, jag hade ju redan varit det i ettan ... Jag som var längst av tjejerna fick istället gå som ensam tärna bakom de andra tärnorna, med klassens killar som tomtar och pepparkakor bakom mig. Det kändes i alla fall lite bättre då.

 

📷

Detta är min personliga tolkning av Gemsweekly Photochallenge med homonyma ord.
Klicka gärna på länken, där visas de andra deltagarnas tolkning i text och/eller bild av samma ord.

Jag samlar mina bidrag under etikett Gemsweekly Photochallenge

Lördagsgodis 2020 vecka 33

Tänka sig, en vecka till på jobbet har jag klarat av! Lite bergochdal-bana har det varit med frustration över att inte fatta och sedan den där aha-känslan när man äntligen greppar något. Här kommer det lite mer godis!

Godisbit nr 1
Morgondopp! De senaste två veckorna har jag börjat dagen med ett kort dopp i poolen innan jag tagit mig till jobbet. Vattentemperaturen ligger kring 30 så det är ju helt klart behagligt, varmare än i luften vid 7-tiden på morgonen. Hoppas jag kan fortsätta med detta ett tag till! 

 

Godisbit nr 2
Överlistning! Jag ställde ut en skål med köttbitsrester till vildkatten Tramse och sedan satte jag mig vid teven medan han mumsade i sig. När jag ett avsnitt senare tittade ut så var det helt svart i skålen med myror och en flerfilig motorväg från hibiskusen på andra sidan uteplatsen. Dessa myror! De kommer så fort minsta lilla smula finns.

 

Jag provade att ställa matskålen på ett fat med vatten, som en vallgrav! När jag ställde ned detta tittade Tramse på mig som om han undrade vad sjutton jag höll på med och närmade sig med försiktighet. Sedan satte han sig tillrätta och åt hårdisarna (som myrorna älskar att dra med sig till sitt bo!). Det funkade! Däremot ju mer katten åt desto lättare blev ju skålen och började lyfta lite och närma sig kanten. Finns det bara minsta lilla kontakt är det kört, myrorna hittar det direkt.

 

Nästa gång får jag ha i lite mindre vatten, tror jag.

 

Bilden har inget med godisbiten i sig att göra, tyckte bara att det blev ett fint foto jag tog efter jobbet.

Godisbit nr 3
AW-dopp! Att efter jobbet sätta sig i en bil där temperaturen har passerat hett, på cirka 10 minuter köra hem, mötas av mina herrar i dörren för puss och kram, och sedan hoppa i poolen. Kanske sitta en stund innan med ett glas kallt vin i handen och benen plaskandes i vattnet. Det blir inte vin varje dag - det gör att det blir lite extra njutningsfullt!

Gemsweekly Photochallenge nr 33 - Rock

En av mannen mins favoritfilmer är Close Encounter of the Third Kind, Närkontakt av tredje graden, från 1977 och med Richard Dreyfuss i huvudrollen. Filmen cirkulerar kring en ytterst märklig klippa som heter Devils Tower.

Bild lånad från Visit the USA.

Jag trodde att denna klippa inte fanns på riktigt, den är så konstig. Men det gör den faktiskt. Den ligger i Wyoming i USA och har bland annat blivit ett populärt ställe för bergsklättrare.

Troligen har denna udda klippa bildats av att magma sköt upp i höjden och stelnat. Sedan har omkringliggande lager eroderat under 50-60 miljoner år medan detta blev kvar. Helt fascinerande! Det ser så konstgjort ut.

Den amerikanska ursprungsbefolkningen har väldigt final kring hur klippan kom till. En berättar att sju flickor plockade blommor och blev anfallna av en björn och klättrade rädda upp på en klippa. Uppe på klippan bad de den Store Anden om hjälp och han höjde klippan upp till himlen för att björnen inte skulle nå flickorna. Än i dag kan man se björnens rivmärken på klippan. Flickorna nådde säkerhet i himlen och blev stjärnkonstellationen Plejaderna.

Bild lånad från Des Fenêtres sur le Monde

Det finns hur mycket som helst att berätta om denna speciella klippa, till exempel detta:

• Den är ett nationalmonument.
• De infödda (cheyenne, sioux med flera) kallar den för bland annat Björnens bo och är helig i deras kultur.
• Klippan har varit med i flera filmer.
• Man vet inte exakt hur klippan har kommit till.
• Klippan är 386 meter hög.
• Man bör inte klättra där under juni av respekt för de infödda men det struntar en del i ...

Lite avundsjuk blir man ju på dem som faktiskt har varit där och sett Devils Tower på riktigt (som Ama de Casa), inte prompt klättrat i den. Det känner jag inget behov av.

📷

Jag tror jag måste förklara mig lite.

När jag är med i denna tolkningsutmaning så brukar jag skriva om det som jag först kommer att tänka på när jag ser ordet, något som jag vill berätta om. Den här veckan ploppade det inte upp på svenska utan det första jag tänkte på var Devils Rock. När jag sedan började läsa mer om Devils Rock visade det sig att så heter det inte alls utan Devils Tower.

Men eftersom det är min blogg och tolkningen är fri ...

📷

Detta är min personliga tolkning av Gemsweekly Photochallenge med homonyma ord.
Klicka gärna på länken, där visas de andra deltagarnas tolkning i text och/eller bild av samma ord.

Jag samlar mina bidrag under etikett Gemsweekly Photochallenge

Vädret i maj 2020

Med maj började vädret fixa till sig!

Vi började bada i poolen ...

... och jakarandorna visade upp sig i sin vackra blålila skrud!

Några dagar här och där var dock lite muligare. Men över lag en härlig månad!

Maj 2020
 1, 30° C, sol - poolpremiär!
 2, 27° C, sol
 3, 28° C, sol
 4, 29° C, sol, lite moln
 5, 29° C, sol, blåsigt på kvällen
 6, 30° C, sol, disigt
 7, 23° C, molnigt
 8, 23° C, molnigt  9, 23° C, sol, blåsigt
10, 21° C, molnigt, skurar
11, 23° C, molnigt
12, 19° C, sol, regn
13, 21° C, mulet, lite regn
14, 20° C, mulet, regn
15, 21° C, sol, moln
16, 21° C, molnigt
17, 23° C, molnigt
18, 24° C, sol, lite moln
19, 29° C, sol
20, 30° C, sol
21, 28° C, sol
22, 30° C, sol
23, 30° C, sol
24, 27° C, sol
25, 24° C, lite moln
26, 25° C, sol, lite moln
27, 25° C, sol
28, 24° C, sol
29, 25° C, sol
30, 23° C, sol, blåsigt
31, 26° C, mulet, skurar

Månadens snittemperatur dagtid: 25,2° C

🌞

Statistik från väderstationen (klicka på bilderna så blir det nog lite tydligare):

Average är genomsnittstemp under hela dygnet.

🌞

Till sist, en titt på när solen gick upp och sedan ned den första dagen i månaden:

Amanecer - gryning
Salida del sol - soluppgång
Cenit - zenit
Puesta del sol - solnedgång
Anochecer - skymning

Om solens vandring: information och bild från http://salidaypuestadelsol.com/

🌞

Vad gäller blåsigt: det blåser nästan alltid lite här på Solkusten. Har jag skrivit blåsigt så har det verkligen blåst! Och som tidigare, det här är helt hur jag har uppfattat det och vad vår väderstation här hemma har sagt till oss. Vädret och temperaturen i Málaga eller Marbella kan skilja sig åt en del mot hur vi har det här i Benalmádena.

🌞

Planen är att göra en sammanställning efter varje månads slut och det finns sedan januari 2015. Klicka på etikett Väder för att hitta de andra. Man kan även i sökrutan leta upp en viss månad, de är rubricerade enligt samma princip.

Lördagsgodis 2020 vecka 32

Lördagsgodis!

Godisbit nr 1

En första jobbvecka avklarad! Första dagen var inte kul, den som skulle hålla utbildningen var sjuk, tekniken krånglade och det var lite rörigt. Jag kände mig inte vidare lustig den första kvällen. Men allt eftersom dagarna gått så känns det bättre, saker har flutit på bättre. Det är väl ganska normalt, antar jag.

Det är mycket byggnadsarbete som genomförs, hela huset håller på att göras om för att anpassa företagets behov. Det mesta är gjort och det är riktigt snyggt! Vitt och grått med accentfärg i petrol (blågrönt) är genomgående. Nya arbetsstationer placerade på behörigt avstånd från varandra, nya headsets till alla nyanställda, små sittgrupper är placerade här och där med fåtöljer och soffor att ta en paus i.

Det kommer bli bra! I veckan som kommer ska vi få börja (försöka) hjälpa kunder. Spännande!

Godisbit nr 2

Picknickmiddag vid stranden! Jag blev upphämtad vid jobbet i torsdags och sedan åkte vi till stranden Arroyo de la Miel. Till vår bestörtning såg vi att de hissat rödflagg på grund av de stora vågorna. Badförbud. Efter lite diskussion bestämde vi oss för att kolla om det var lika på de andra stränderna, det kan skilja sig rätt mycket då vissa stränder har vågbrytare medan andra ligger lite mer naturligt skyddade i små vikar.

Vid Carvajal-stranden, precis intill Fuengirola, var det gulflagg (varning) så vi satte parasollet i sanden och bredde ut våra handdukar. Vågorna var lika stora som vid den andra stranden och vi såg att livräddarna hade diskussioner, en gick och hämtade den röda flaggan men den andra tyckte inte att den skulle hissas. Medan de diskuterade gick vi i omgångar ned och badade, en satt kvar vid våra saker och två i vattnet (inte lämpligt att bada ensam i dessa vågor!). Efter ett första dopp kunde vi äta i lugn och ro och se hur vågorna fortsatte att slå in över s(tr)anden och folk som surfade på vågorna. Tror inte att jag tidigare har sett folk surfa på "riktiga" surfbrädor här utan då har det varit ståpaddel eller lekbrädor.

Efter att vi ätit gick mannen min och sonen i och badade igen. En kort stund senare kom livräddaren, han som ville hissa rött, och viftade upp alla men det fortsatte förvirrande nog att vara gulflagg. Det gjorde ju att folk snart hoppade i vågorna igen. Men med tanke på vågornas storlek så kände jag inte att jag måste bada en gång till så vi packade ihop oss och åkte nöjda hem. Härligt att kunna utnyttja kvällen så.

Godisbit nr 3

Fantastiskt träd! Kolla denna plumeria, jag har aldrig sett en så stor. En granne har ett träd men grenarna brukar alltid blåsa av vid ruskväder så den hinner aldrig bli stor. (Grenarna har jag norpat och stoppat ned i rabatterna.)

Blommorna är som små konstverk, så perfekta så de ser nästan konstgjorda ut. Blomman kallas också för frangipani samt för tempelblomma. Inom buddism är den en symbol för överlevnad och det kommer sig av att när trädet tappar en gren så växer det ut två eller tre nya från samma ställe.

Godisbit nr 4
Nya glajjor! I dag var vi och hämtade de nya glasögonen. Sonens hade kunnat var färdiga på en dag eller två men mina med progressiva glas behövde en vecka på sig.

De glasögon jag haft tidigare har nästan alltid haft bruna bågar i olika nyanser och solglasögonen brunt glas. Den här gången blev det röda bågar i de vanliga (de längst fram på fotot) och de svarta solglasögonen fick grå färg i glasen. Som ni ser ligger det ett tredje par där. Det är inte sonens! Nej, det är ett par läsglasögon som jag fick av optikern, behövde inte betala för dem. Han tyckte kanske att det räckte med de 310 € som vi betalade för mina två och 117 € för sonens enkelslipade med metallbågar.

Till glasögonen fick jag så klart med fina fodral, rengöringsspray och putsdukar.

Tror det är någon någon som blir lite avis på detta glasögonfodralet!

Gemsweekly Photochallenge nr 32 - Bar

Att klä sig rätt är banne mig inte alltid det lättaste! Hur varmt kommer det bli, kommer jag att frysa? Kommer jag känna mig bekväm i detta, passar det tillfället? Är det jag klär mig i accepterat av dem omkring mig? Av dem som bestämmer?

Acceptansen är det nog många som tycker att det är ju bara att skita i, man får väl klä sig hur man vill! Jag är nu så tråkig så jag anser att det får man inte alls det. Som tur är finns det likasinnade och därför finns det många gånger regler för vad man får ta på sig - eller inte. Som ett exempel är jag glad över att det är inte OK att gå in med bar överkropp i en affär, det är på många ställen inte ens tillåtet. 

I skolor får barn och föräldrar acceptera skolans klädesregler och det innebär oftast att ungarna ska ha på sig mer kläder än vad de själva tycker. Minns att i Svenska Skolan i Fuengirola skickade rektorn hem en tjej då hon visade lite för mycket både uppe och nere.

På det jobb jag precis har börjat har jag skrivit under ett papper på att jag ska följa företages Dress Code. Där står till exempel att jag inte får ha helt bara axlar, ur säkerhetssynpunkt inga flip-flops eller andra skor utan hälrem. Hel och ren så klart. Vad jag tänkte på när jag glatt signerade detta papper var att där satt jag i min vita blus och svarta shorts där de senare nog anses vara för korta då de slutar mitt på mina solbrända lår. På papperet stod det något om att byxor och kjolar måste täcka låren.

Var det någon som sa till mig? Nä. Det var ingen som heller sa till den söta nittonåriga tjejen som hade shorts som var minst en decimeter kortare än mina. Men i dag hade vi båda lite längre på benen.

Apropå att vara bar så får man ju heller inte gå runt med bart ansikte numer. Sitter jag vid min arbetsstation eller äter i lunchrummet så behöver jag inte bära munskydd men om jag ska gå till toan eller resa mig för att prata med en kollega så är det mask på. Gissa hur många gånger jag har glömt det på dessa två dagar ... Och ingen har sagt till mig om det heller! Som tur är har jag inte varit nära någon och jag använder mig av handspriten som står lite här och där. Snart kommer vi att få en badge att ständigt ha hängandes om halsen, jag ska banne mig hänga mitt munskydd i det. Då kanske jag minns det när det är något som fladdrar.

📷

Detta är min personliga tolkning av Gemsweekly Photochallenge med homonyma ord.
Klicka gärna på länken, där visas de andra deltagarnas tolkning i text och/eller bild av samma ord.

Jag samlar mina bidrag under etikett Gemsweekly Photochallenge

Lördagsgodis 2020 vecka 31

Min sista vecka ... i övermorgon börjar jag heltidsjobb med schemalagda tider. Känns helkonstigt. Men det blir nog jättebra!

Godisbit nr 1

Ny strand nr 1. Sonen och mannen min ville snorkla så då får man leta efter en strand med stenar. Vi hade några härliga timmar vid stranden och som ni ser var det inte direkt knökfullt vid 14-tiden.

Det var lite väl mycket stora stenar där vi la oss och för att kunna komma i fick vi gå några meter åt ena eller andra hållet. Men det gjorde inte så mycket. Det var långt ifrån den bästa stranden i området men helt OK.

Godisbit nr 2

Lunchpaus med espeto vid stranden. Dessa grillade sardiner är faktiskt en riktig delikatess! Nu råkade vi sätta oss vid en lite dyrare chiringuito, strandrestaurang, så denna tallrik kostade 8 €, normalt tycker jag det brukar ligga 2-3 € lägre. Men de var goda! Vi har råkat på mindre goda också ... (men även supergoda för 5 € så ...)

Vad som irriterar mig är att där ligger vi och trängs på stranden
medan det är i stort sett tomt på de där parasoll- och solsängsuthyrarplatserna.

Godisbit nr 3

Ny strand nr 2! Vi hade lite tonårsvärldskrig här hemma i går vilket resulterade i att sonen fick vara kvar hemma medan mannen min och jag åkte till stranden. Det finns faktiskt gränser.

Hur som helst, vi åkte lite fram och tillbaka för att komma överens om en strand och det slutade med att vi hamnade vid den strand som är närmast oss och alla hotell. Vi kom dit vid 13-tiden och då såg det ut som på bilden ovan. En hel del parasoller men egentligen inte så farligt. Folk höll avstånd. Det där med stängda stränder

En timme senare hade "alla" gått på lunch! Det var liksom hur tomt som helst! Vattnet var helt suveränt härligt med lite vågor, rent, klart och varmt!

När vi sedan kom hem var sonen på bättre humör.

Godisbit nr 4

Nya glasögon på gång! Vi har pratat om det hur länge som helst, vi borde ta oss till optikern. Sonen får ont i huvudet av sina och på bilden ovan ser ni hur mina glasögon har fixat till sig: de har bågnat! Helmysko! Optikern sa att plast kan göra så när de har några år på nacken och det har ju mina vid det här laget.

Jag har varit lite närsynt sedan tonåren och det har egentligen inte ändrat sig mycket. Men sedan kom det där med läsglasögon. Suck. Progressiva glasögon är dock hur suveränt som helst.

Den här gången har jag valt lite andra färger än tidigare. Inte bruna glas på solglasögonen och inte bruna bågar. Om cirka en vecka vet jag vad jag gillade de besluten!