måndag 30 juni 2014

En tallrik med guld!

Igår stod jag och tittade ut över åkern och in mot skogen medan rishögen decimerades och grannarna hostade av röken... Undrar om man skulle ta sig en sväng och kolla svampläget!?

Idag fick jag med (= tvingade) sonen ut på en skogstur. Vet inte vad som var värst: myggorna som var utsvultna eller sonen som var gnällig med "Kan vi gå hem nu?!" var femte steg.

För några år sedan skövlade de skogspartiet precis bakom huset och där det innan fanns mängder fanns det nu inte en svamp. Eller jo, något var det men eftersom jag inte vet vad så håller vi fingrarna i styr.

Så med orden "Vi tar den här vägen hem" så gick vi en bit längre bort och åt sidan om förödelsen och där.. jomen titta! DÄR!
Det är nu det där lustiga händer - samma visa varje år: kantarellerna är yttepyttiga men man blir överlycklig och det vattnas i munnen och man plockar åt sig nästan allt man ser. Spelar roll om den är bara 2 cm och pestig att rensa! För inte låter man ju denna skatt få stå där i två veckor till så den förräntar sig och växer till kantareller av mer normal storlek. Åh nej, det kan ju komma någon tjuvaktig granne eller djur och ta MINA kantareller!

Men de minsta lämnade jag faktiskt kvar, hoppas nu på mer värme blandat med regn så att jag hinner ta en sväng till innan vi flyttar - då kommer jag nog att gå ensam efter att ha sprayat mig med antimyggmedel.

Till middag idag blir det smörstekta kantareller, bacon och riven parmesan till pasta.
Det blir nog en liten svampsmörgås innan, också!

En kartong Château

Så där ja, nu infann sig lite mod!

Nu är mina kristallglas nedpackade i mormors linnehanddukar, kartongen är också extra förstärkt utmed sidorna samt att jag satte en extra kartongskiva i mitten också. Vore väl 17 om den skulle kalva nu!


Det var en kartong, det... Dags att snegla på Rörstrandsservisen, kanske? Och de fina handbroderade lakanen som inpackningsmaterial...?

Jisses, det kommer bli ett antal kartonger med porslin, börjar jag inse nu. Men så får det bli!

söndag 29 juni 2014

Kartonger och kristallglas

Sitter här och samlar mod, ork och lust...

Lusten är lite låg just nu med det här uschliga vädret.
Orken - jamen, söndag förmiddag!
Modet att börja packa ned mina vackra Orrefors Chateau kristallglas i flyttkartonger med vetskapen om att nästa gång jag ser dem kanske dröjer och vilket skick de då är i beror på hur jag har packat dem.

Tänker i alla fall packa ned dem i mina fina linnehanddukar som till största delen bara ligger där i linneskåpet. Undrar varför man inte använder dem mer, i skåpet gör de knappast någon nytta. Men det där är något jag jobbar lite på nu när jag kastar och gör mig av med saker som jag sparat på, inväntat "rätta tillfället" - den där stunden som ju aldrig kommer när man är som jag är.

För att börja någonstans började jag med att göra en etikett:

Nu måste jag bara leta reda på bunten med etikettark som vi städade undan inför visningarna, annars blir det svårt att skriva ut och fästa på kartongerna...

Kanske borde göra en på spanska också!?

....

PS!
Nu har jag gjort det!

onsdag 25 juni 2014

Mycket att läsa

Jag la här upp en massa länkar till många bra informationssidor men efter att ha sovit på saken insåg jag att det är bättre att ha det samlat under en egen sida.

Därför har jag tagit bort det här och skapat en sida som heter Bra att ha-länkar där jag kommer att lägga till (eller ta bort, om jag tycker det!) allteftersom jag hittar eller får tips om något.





Kanske liiite bättre än mig...

Det sitter väldigt långt inne men ok, jag får väl erkänna att ibland gör mannen min sakerna lika bra som jag - i undantagsfall t o m bättre.

Idag blev jag slagen på fingrarna!

När jag förra året kittade och målade om fönstren på altan så var det en ruta som sprack. Jippiii... Men jag tiggde två nya glas av lillebror för ett tag sedan och idag tog jag äntligen mod till mig. Jag hade tänkt göra så här: mäta, skära med pappas glasskärare, lägga mot en bordskant och knäcka nedåt. Både pappa och lillebror hade varnat mig för att glaset var lurigt, att det kunde gå åt pipsvängen.

Därför preparerade jag med att kolla runt vad som sägs och visas på internet. Och där fick jag tipset att göra så här: tvätta rent innan skäret görs, glaset bör helst vara varmare, inte kallt. Ritsa med ett drag med glasskäraren och sedan med metod 1 ta glaset i händerna och bryt av; eller metod 2 vänd glaset, knacka utmed skäret och då spricker det fint upp utmed skäret genom glaset.

Jag valde metod 2 och visst spricker det - men inte utmed skäret utan i en svag böj 1 cm innanför skäret! Ventilationshål?



















Mannen min försökte sig på glas nummer två och använde sig av den metod jag ursprungligen hade tänkt och det funkade klockrent! Knivskarpt! Glasklart!

Fasen också!

Ibland är inte mer kunskap av godo...

tisdag 24 juni 2014

Takboxen på plats!

Idag öppnade vi kartongerna för takbox och lasthållare och inspekterade alla detaljer däri... Och dessa älskade instruktioner!
- Fattar du vad de menar?!
- Hur i h-e tänkte de här?
- Var ska den här sitta...?
- Upps! Den skulle visst sättas dit där först!

Det är bara att konstatera: Thule och IKEA har nog samma läromästare i "konsten" att skriva/rita en bruksanvisning. Man kanske skulle be dem anlita en! :)

I alla fall: nu sitter den där:


måndag 23 juni 2014

Takboxen

Vi bestämde oss för att köpa en takbox för att få med oss lite mer av våra saker ned till Solkusten. En ny liten värld öppnade sig med lås, rails, hatchback, vikter och volymer. Till slut bestämde vi oss för en Thule Motion 800 och att vi skulle köpa den på Mekonomen eftersom det ligger nära om något krånglar och med Mekonomen-kortet hade det gett oss 10% rabatt dessutom. Men så klart tog det slut på lager! Så då vågade vi oss på att köpa den ifrån Rameder i Tyskland. Och hur vi än vände och vred på det så skulle det dessutom kosta oss mindre än om vi köpte ifrån ett företag i Sverige. Vi sparade in ca 400:- bara på frakten, förstår inte det hur det hänger ihop riktigt. Såg precis nu att Rameder dessutom har fri frakt-kampanj.

Jag la ordern sent på eftermiddagen i onsdags (18/6), betalade med kreditkort - nervöst bitandes på naglarna - och i morse (23/6) kom den stora lådan! Precis som utlovat med 2-3 dagars leveranstid, Midsommarhelg och allt.



Så nu står den där i garaget, idag införskaffades även nya Thule lasthållare. Nu kan vi packa!

Att ansöka om pass

Då ska vi se...

Polisen har denna säsong ändrat på rutinerna vid beställning av pass. I Stockholms Län har man tagit bort drop-in och ersatt det med att man ska boka tid via internet (hur gör man om man inte kan eller vill boka via internet, tro?).

Den 31 maj bokade jag tid för nya pass till oss tre och hittade tid på Arlanda-kontoret på min första semesterdag, dvs idag. Arlanda ligger nära oss, några minuter med bilen i den kalla och regniga snålblåsten. Lite svårt att hitta parkeringsplats blev det men med en minut tillgodo (man ska vara på plats fem minuter innan annars faller tiden bort) ankomstregistrerade vi oss och fick en nummerlapp:

Sedan satt vi där... Vad jag visste men inte trodde spelade roll i sammanhanget var att dit kommer alla som har taskig framförhållning, de som står på Arlanda och upptäcker att passet redan gått ut eller går ut under tiden man är bortrest. Jo då, de erkände de själva när de stod där och väntade på sin tur, nervöst hoppandes från fot till fot för planet sticker snart iväg - med eller utan dem. Det var även de som hade lite framförhållning, deras plan skulle gå om fyra timmar.

I alla fall, så ska det tydligen vara: alla de som behöver ett temporärt pass har förtur framför dem som tänker efter lite och planerar. Kanske vi också skulle ha tryckt in den knappen och trängt oss emellan...?

När parkeringstiden närmade sig sitt slut så gav vi helt enkelt upp, det kom ju bara fler och fler oplanerade människor. Nu har jag bokat om till den 3 juli, första tiden som finns ledig på Sollentuna-kontoret.

Och jag som trodde jag skulle ha kunnat bocka i en till avklarad sak på listan...

Behöver jag säga att vi var på ungefär lika humör som det svenska sommarvädret idag?

Folkbokföring och försäkringar

Ju mer man funderar, desto fler frågor dyker upp... Och så gäller det ju att försöka besvara dem också, helst medan tid finns.

Vi tar det här med adresser först.

I augusti ska vi ju lämna över nycklarna till de nya ägarna och då blir vi ju bostadslösa. Ett samtal med Skatteverket bekräftade det jag misstänkte: man MÅSTE vara folkbokförd någonstans (så de kan räkna hur många som bor i Sverige, vilka skyldigheter och rättigheter man har beror på var man bor och inte minst barnbidraget). Så vi får nog bokföra oss hos mina föräldrar en sväng tills vi blir folkbokförda i Spanien, tills vi blir "recidencia". Fördelen är ju då också att de har lite koll på om det kommer post som måste tas omhand.

OK, det var ju inte så svårt och ställer inte till med något, egentligen.

Försäkringarna, då?

Först och främst ska vi ju avsluta villaförsäkringen. Men med den försvinner ju också en massa annat "bra att ha" som reseskydd, olycksfall mm. Det känns ju lite viktigt att ha när vi ska sätta oss på en långfärd nu i sommar.

Så då finns det två varianter. Den ena är att vi skriver in oss på mina föräldrars hemförsäkring och går på den ifall något händer. Känns lite sådär...
Det andra alternativet är att vi blir "hyresgäster" i ett rum hos mina föräldrar och därmed tar en vanlig hemförsäkring så som hyresgäster har. Kan knappast kosta många hundralappar så det får nog bli det.

Sedan måste man tänka på det där med sakerna vi magasinerar. Har inte undersökt närmare men hos en del ingår i alla fall försäkring i månadsavgiften men det är ju inte för några högre belopp. Det går säkert att teckna ett högre belopp mot avgift. Man kan även i hemförsäkringen teckna ett tillägg. Men å andra sidan säger vi ju upp hemförsäkringen efter ett tag medan magasineringen kvarstår. Så där måste vi undersöka närmare. Kan ju börja med att bestämma var vi ska magasinera först, dock.

Barnförsäkringen måste sägas upp skriftligen och ny tecknas i Spanien (vilket även Svenska Skolan råder en till att göra).

Bilens försäkring, då. Den får ju också hänga kvar tills bilen är registrerad i Spanien. Pratade med försäkringsbolaget här i Sverige om det där med att vi fyller bilen med våra pinaler och hur gör man med dem när man måste lämna bilen. Man har ju det där "LÄMNA INGET AV VÄRDE I BILEN!" framför ögonen hela tiden. Men vi kan ju knappast tömma takbox och hela bilen så fort man lämnar den för en promenad i en vacker stad eller hittar en badstrand att pausa vid. Och det ska man heller inte behöva göra, reseförsäkringen i hemförsäkringen täcker när man är på semester med bilen. Nåja, den täcker väl i alla fall lite. Har en känsla av att det blir en del kånkande av datorer och kameror i alla fall...

lördag 21 juni 2014

Det var så dags!

Vi bor på landet och om någon ska komma hit och fram till rätt hus så är det detaljerad vägbeskrivning och några mobilsamtal som gäller...

Vi har de senaste dagarna haft Blocket-köpare på besök och fler hoppas jag att det blir - huset ska ju tömmas.

Kanske man borde sätta upp en skylt om husets nummer ialla fall..? Jag har många gånger funderat på det och hur man skulle lösa det. Hur ska man identifiera huset, som "kör rakt fram och vid skottkärran ska du svänga in!"?. Men jag vill inte ha en skottkärra vid vår infart...

Idag tog jag en gammal zinkbalja som det sedan några år växer bergenia i (på våren blommar där kungsängslilja så fint) och satte utanför häcken. Målade husnumret på (och passade på att välta ut hela j-a målarburken!) och har även petat ned den rosa stjärnpelargonen 'Fireworks Pink', en fröuppdragen alunrot Heuchera samt en variegerad hängväxt som jag otroligt nog har glömt namnet på, fy på mig! Mannen min sa bara att "jaha, kunde du inte ha kommit på det där tidigare!" Det är ju en dryg månad kvar till vi flyttar och vi har bott här i 15 år så jag är benägen att hålla med honom helt och fullt. :)






Nu behöver den bara växa till sig lite. Och så ska det bli spännande att se hur länge den och dess innehåll får stå kvar...

Men nu kan vi alla fall säga att "sväng in vid zinkbaljan som det står 117 på!".

fredag 20 juni 2014

Midsommar

Fy f-n vad kallt det är!

Solen sken fint på förmiddagen och man hade ju hopp om lite mer värme än de 11 grader som visades på termometern. Årets krans snoddes ihop och som vanligt blev den för stor men den blev riktigt fin med blåklint, prästkragar, rödklöver och blommor från paradisbusken som grund.

Sedan gick solen och gömde sig... Men vi packade den lilla picknick-korgen och extra jackor för att fira lite vid sockens hembygdsgård. Traditionen är att vi klär stången och sedan dansar några varv runt den, fikar lite, vinner kanske på lotterna som säljs och sist är det fiskdamm för ungarna. Därefter drar sig vissa till puben för gemensamt firande eller hem till sitt för fortsatt firande där. Vi brukar åka hem och äta smörgåstårta, sill osv på altanen men i år kom vi överens om att vi vill äta något varmt. Så nu får jag inventera kylen.

Nästan så jag får lust att tända en brasa! Det var väl just en snygg sista Midsommar här i i Sverige!

Kransen då? Jo, den sitter nu högst upp i toppen på midsommarstången! Man kan faktiskt skymta den som ett litet snett streck. Och där kommer den sitta till nästa år.

torsdag 19 juni 2014

Antagen

En bock kan i alla fall sättas dit: sonen är antagen vid Svenska Skolan i Fuengirola!

Hur är det då att rycka upp en nioåring med rötterna? Helt ärligt, med blandade känslor... Men möjligheterna är större än riskerna, känns det som. Tänk bara: bada varje dag (perfekt att slänga ur sig när sonen blir lite låg), ett nytt språk, en massa god mat, lära sig nya kulturer! Det negativa är ju att lämna det välkända, kompisarna i klassen och det absolut tyngsta: mormor och morfar.

Farmor har flyttat tillbaka till sitt hemland för några veckor sedan så just nu känns det lite som att vi sprids för vinden... Jobbigt.

Men det är ju bara att konstatera: världen har krympt! Morfar (min älskade pappa, alltså!) sa att nu måste han ju installera Skype och mormor (min älskade mamma!) sa att "Jamen, det är ju i alla fall inte Australien". Deras kommentarer på en situation de egentligen inte riktigt gillar - dottern med familj flyttar till annat land.

Och så är det ju så, man kan faktiskt komma hem samma dag om det är så att man måste (gu' förbjude), man kan titta på varandra via Skype (el liknande), vi kommer så klart att åka hem och jag förutsätter att familjen kommer att hälsa på. Farmor har redan bokat in julen i Spanien. :) Vi får väl se...

I heard it through the grapevine... att det är fler ifrån norra Storstockholm vars barn ska börja i Svenska Skolan i höst. Hör mer än gärna av er!

Lite jobbigt är det väl...

En för mig historisk dag: min sista arbetsdag på jobbet!


"Hur känns det nu?"-frågan har jag fått många gånger den senaste tiden och särskilt idag. Och vad svarar man på det...? Jag vet inte riktigt hur det känns, faktiskt. Det närmaste jag kan komma är känslan av sista dagen innan semestern men skillnaden är att då vet man att man kan pusta ut och ta det lugnt medan vi har ett hus som ska tömmas inom en dryg månad. Stressnivån är alltså rätt hög.

Men i alla fall... Det är väl bara att inse, jag har haft fina arbetskamrater! Mamma Loulou (inte min mamma men chefens) kom in speciellt för mig med tårtor och underbara Sabina har hittat på de mest suveräna avskedsgåvorna! För vad ger man till någon som håller på att tömma huset och ger bort åt höger och vänster? Jo, man kollar runt en massa och i ett (OK, det var två) paket så packar man så fint det som man verkligen bör ha med sig på bilresan ned:

Kylväska för flaska, större kylväska (ej med på bild), 
brandsläckare för bil, varningsvästar, snabbkaffe i bilen,
näsdukar och våtservetter - helt perfekt!!!
Helt enkelt perfekt! Och som sagt, de snygga kylväskorna passar vår silverfärgade bil - jag som igår även beställde en silverfärgad takbox!

Jag kommer att sakna er - kanske ni t o m kommer sakna mig. :)

B I N G O !

tisdag 17 juni 2014

Ansökan till skolan

Nu så! Nu har vi tagit ytterligare ett steg närmare!

Om vi får som vi vill (och det borde vi!) så ska sonen börja i Svenska Skolan i Fuengirola den 1 september. Igår betalade jag in ansökningsavgiften och nu precis har jag mailat över den dokumentation de önskade:
  1. Ansökan för inträde vid Svenska Skolan
  2. Personbevis
  3. Betalningen för ansökan (kopia)
  4. Skolhälsovårdsjournal
  5. IUP (omdöme ifrån avlämnande lärare)

Så nu sitter vi här och väntar spänt! Men det borde ju inte vara något problem, enligt rektorn finns det plats i klassen. Sonen ska börja åk 3 och om jag har förstått det rätt har de en blandklass med åk 2-3, totalt ca 20 barn. Sonen har hittills gått i en klass med 31 barn, det är mycket det!

söndag 15 juni 2014

En näve jord och en skvätt vatten

Att odla - det är bland det bästa som finns!

Titta bara på denna sharlakanspelargon Pelargonium tongaense där jag själv lyckats väcka liv i det lilla fröet. Tänk vad en näve jord och en skvätt vatten kan göra!

P. tongaense

Att odla i Spanien är något som jag ser fram emot men samtidigt är jag lite avvaktande: här hemma vet jag vad jag ska, bör, får göra eller inte för att det ska frodas. Men hur blir det i Spanien? Där är det ju varmt hela året, när ska jag så mina tomatfröer, de som jag här hemma brukar så i mars...?

Men hur svårt kan det vara, egentligen? En näve jord, en skvätt vatten och ett frö!

När man bestämmer sig för att flytta på det här sättet är det ju bara så att man kan inte ta med sig allt. Det är med stor sorg jag inser att jag kan inte packa ned mitt fina växthus men mannen min har lovat mig att jag åter ska få ett växthus om vi flyttar hem igen - i Spanien behövs det ju inte. Men jag kommer sakna det ändå:

Willab Garden Euro Serre 4 (14,1 kvm, dubbeldörrar och extra höjd)
efter tre veckors frånvaro och en väl fungerande automatbevattning.

Spara, ge bort eller slänga?

Det är ju bara att inse - jag är en ekorre av stora mått! Det ligger i generna och det är ju svårt att slåss emot dem. Jag ser ett värde i sakerna, det där "bra att ha"-värdet!

Varenda rum i vårt hus har varit överbelamrat med både möbler och saker, framför allt källarplanet. Gillestugan var rätt fin när vi flyttade in för 15 år sedan och vi hade drömmar om att göra om till en biosalong. Sedan ställer man dit en sak, en sak till och vips! måste man göra en liten gång för att ta sig fram till bokhyllan längst in. Samma sak hände med garaget (som faktiskt användes som garage under de första åren!) men där var det verkligen skräp som stod, tomkartonger och annat som skulle till återvinningen. Någon gång...

Inför försäljningen av huset blev det mååååånga turer till återvinningsstationen, fyllde bilen och svängde förbi varje morgon innan jobbet. Personalen där känner numera igen mig och hälsar glatt.

Men nu är det dags för den svåra biten: att sortera upp alla våra saker: vad vill vi ha med oss ned när vi sätter oss i bilen, vad ska magasineras, säljas, ges bort till familj och vänner eller till välgörande ändamål eller (hemska tanke) kastas?

Det tar tid att sälja, familj och vänner har ju redan allt, förhoppningsvis vill t ex Läkarmissionen ha våra möbler. Hör jag någon säga "skulle behöva..." är jag där och säger "JAG HAR!" och så blir vi nöjda och glada båda två då jag slipper slänga och den andra slipper leta.

Men hur ska vi får ned våra liv i ca 50 flyttkartonger?

Bara sonens LEGO fyller ju en.
T-Rex 2014

lördag 14 juni 2014

Om att säga upp avtal

Det är ju en del att tänka på innan man sätter sig i bilen ned (ska skriva om våra nedflyttningsplaner senare). T ex allt som ska sägas upp!

För ett drygt år sedan försökte jag påbörja en lista med vilka kontrakt och avtal vi har, kundnummer, uppsägningstid osv. Som den administratör jag är skapade jag en Excel-fil och har sedan försökt att pricka av om jag sagt upp någon tidning och lagt till om någon faktura dykt upp i brevlådan. Känns som att jag har haft koll på det mesta av familjens avtal, helt enkelt.

Ack, vad jag bedrog mig!

Jag började med glädjeämnet att säga upp TV-LICENSEN! Skickade ett mail till dem för ca två veckor sedan om att vi ska flytta utomlands, vill inte betala för mer än juli, skicka ny faktura, tack (hade fått faktura för juli-augusti-september).

Fick för några dagar sedan svar om att "..ska vi bo utomlands under en kortare tid, ska vi hyra ut, kommer vi tillbaka...?" osv, behöver mer info ifrån er i ärendet. Nej, nej och nej! Vi har sålt huset, vi ska skriva ut oss ifrån Sverige, vi ska INTE betala tv-licensen!

Säga upp tv-licensen kan vi dock inte göra förrän tidigast fyra veckor innan avflyttning... Nähäpp! Då tar jag väl bort bocken från avcheckningslistan igen då. Suck! Framförhållning är tydligen inte av godo för Radiotjänst.

OK, då tar vi väl och säger upp våra TV-abonnemang för parabolen hos Viasat och Canal Digital, de sa ju en månad innan när vi kontaktat dem tidigare för ca ett år sedan. Blev lite lätt skogstokig när det visade sig att det är tre månader (vad de än sagt innan) så nu får vi snällt betala drygt 1500:- för något vi inte har någon som helst glädje av (avgiften för augusti och september). Jippii...

Kan ganska raskt komma på några tusen saker jag hellre skulle ha lagt de pengarna på.

Från Solbacken till Solkusten

I många år har mannen min tjatat om att flytta ifrån detta frusna och på många olika sätt kalla land.
De första åren var det USA och framförallt Florida som hägrade – The Promised Land. Men många faktorer har spelat in, tiden har gått och drömmen om Amerika är överspelad och i dess plats har ett annat land krävt sitt utrymme: Spanien!
Långa stränder, värme och sol, trevliga människor, underbara råvaror, Sangria…
Det är väl bara att inse: jag har blivit övertalad!

Så nu i augusti bär det av 375 mil söderut – från Stockholmsområdet ned till Fuengirola!

Ska bara tömma huset först…