torsdag 29 juni 2017

Feria de San Juan Arroyo de la Miel 2017

Varje år firas denna feria i Arroyo de la Miel, Benalmádena, med start den 24 juni och sedan slutar festligheterna den 29 juni. Dagtid, från ca 12 till 19:30, är det Feria de Día och då är det mest händelser kring tågstationen i Arroyo de la Miel. Där spelas det musik, det finns serveringar och runt om i staden är det aktiviteter och framträdanden på scener.


På kvällen är det då Feria de Noche, och precis som på dagen är det mycket aktiviteter i hela Arroyo de la Miel. Den första natten, vid 1-tiden, brukar det traditionsenligt även vara ett gigantiskt fyrverkeri nere vid stranden. Det kom jag på när jag vaknade av det ...


I år hade vi sagt att vi för första gången skulle ta del av denna feria och vi - mannen min, sonen, jag och de fyra i Familjen Cuba - riktade in oss på Recinto Ferial, området strax norr om Parque la Paloma. Där har det rests upp ett nöjesfält med åkattraktioner och tält med serveringar av mat och dryck.

Vi hade tänkt ta taxi dit men när vi kom till Familjen Cuba så tycke de att vi kunde promenera, det är inte så långt. Ca 30 minuter senare, vid 20-snåret, kom vi fram ...


... till den vackra portalen in till området! Den används på fler ställen i kommunen, jag såg den i Benalmádena Pueblo tidigare i år. Det är bra!


Efter den långa promenaden i värmen behövde vätskeförrådet fyllas på ganska omedelbums. Mannen min startade med en Piña Colada och jag så klart med en Mojito för 4 € var.

Sedan kunde vi njutandes av våra drinkar titta oss omkring och se ut ett ställe att äta lite vid.


Njää ... PP och PSOE. Inte vid de politiska tälten. Hua! Vilket mörker!

Såg däremot något annat intressant:


Vad i hela friden är nu detta? Ett lokomotiv i miniformat? Nej, det är faktiskt en ugn som är byggd på en släpvagn med registreringsskylt och allt! Vad ugnen skulle användas till? Svaret låg i stora säckar intill: gigantiska bakpotatisar. Och när jag skriver gigantiska så menar jag verkligen det! Jag såg potatisar som var 30 cm långa!


Men vi åt ingen bakad potatis, i stället satte vi oss vid en tom servering och beställde in fat med ost, oliver, bröd, tomater, skinka, boquerones, korv och calamari som vi delade på. En flaska vin, två gigantiska öl, läsk till barnen ... 80 € gick det på och vi undrar om servitören inte drog i lite extra där i huvudräkningen. Nåja, gott var det i alla fall.


Sedan gick Fru Cuba och köpte två förpackningar med buñuelos! Traditionsenligt feriagodis!


Det är som små munkar som man kan äta som de är men oftast är de indränkta i någon godissås.


Vit choklad tror jag det var som Fru Cuba valt. Väldigt gott, väldigt sött, väldigt fett. En eller två ringar räcker för mig.

Men det är ju inte bara mat och dryck, det är även de vanliga attraktionerna som nu skulle utforskas.


Det fanns ett Casa de Mieda, skräckhus, fast det var det ingen som vågade sig in i.


Däremot åkte sonen och Fröken Cuba radiobilar flera gånger ...


... medan vi vuxna satt kvar och åt upp maten och tittade på tre (en står bakom sin mamma) söta småtjejer som sprang upp och dansade när musiken började spelas på scen.


Mycket krimskrams kunde man köpa om man ville men det var det ingen som gjorde. Däremot lockade prickskytte. Vi var rätt säkra på att det som med korkar i luftgevär ska skjutas ned satt ganska bra fast med magneter eller liknande. Ingen av ungarna fick ned något, korkarna studsade mot sakerna efter att ha rubbat dem en halv centimeter eller så.


Sedan var det olika snurrande och skuttande saker som skulle genomföras medan mörkret föll ...


... och all den uppsatta belysningen kom till sin rätta. De är så fina!


Den här ferian är lugnare än den i Fuengirola. Lägre ljudnivå, mindre område och mindre trängsel. Visst kan det vara kul när det är mycket folk men det finns ju gränser för allt. Vad som fanns här var i stället en mer ombonad omgivning med de vackert blommande silkesträden. Det kändes inte lika rörigt, heller. Vi gillade nog helt enkelt denna bättre.

tisdag 27 juni 2017

Den väntande väderstationen

Som jag nämnde tidigare så började vår Ventus W232 väderstation tycka att livet är lite väl arbetsamt efter ca 7 år i tjänst. Därför tyckte den det var bra att ta pauser emellanåt. Att därför med all rätt helt sonika bara slockna och låta skärmen bli blankt svart. Eller varför inte bara starta när den egentligen ska vara avstängd? Kontakt med utomhusenheten var tydligen heller inte alltid det mest nödvändiga precis som att hålla den inställda tiden. Att dessutom radiokontrollera tiden ...? Nä. Alldeles för jobbigt.


Ett sådant uppförande är ju helt oacceptabelt så mannen min satte igång arbetet med att hitta en lämplig ersättare för det hedervärda arbetet att få informera oss - och via denna blogg - omvärlden hur vädret faktiskt är hos oss boendes i Casa Feliz, inte bara vad meteorologerna hittar på. Valet för uppdraget föll på TFA Spring Breeze som vi beställde från spanska Benidormföretaget TFV. Dagen efter köpet hade vi paketet i våra händer och denna gång var det en väderstation som också kunde rapportera vind!


Jippi! Nu skulle här rapporteras data!

Tänkte vi. Det tänkte inte väderstationen. Den tyckte också att det nya livet på Solkusten var hårt och tog siesta från utomhusenheten emellanåt. Vi provade att ställa båda enheterna på olika sätt: en meter i från varandra, annan plats i rummet, inom synhåll av varandra ... Ingen skillnad. Mannen min var i kontakt med TFV och efter många turer och funderingar bestämde vi oss för att skicka tillbaka så de kunde undersöka om det var fel på väderstationen eller (vilket de trodde) om det var radiointerferens som störde ut signalerna. Någon timme efter att de hade tagit emot väderstationen för felsökning uppstod samma sak som hos oss och vi fick då pengarna tillbaka. Kundservicen hos TFV var utmärkt! Snabb leverans, bra hjälp och pengarna tillbaka utan knussel. Att produkten inte var helt OK var inte deras fel.


Pengarna (och en del till) har vi nu återinvesterat i en WH 3000 från Froggit. Denna väderstation ska även kunna mäta nederbörd! Så här års är det ju en skrattretande funktion (fast det kom faktiskt några få tunga droppar för någon dag sedan!) men när det väl regnar är det ju intressant att se hur mycket det faktiskt var. UV-nivåer ska den också visa och det är ju bra men här på Costa del Sol kanske lite onödigt: skiner solen är det hög UV-strålning. Typ.

Men det blir bra. Om den bara kunde komma någon gång.

No sé ... No sé ... hmmmm... no, no sé ... Este, creo que sé donde está ...  Y este ... no ...
(Bilden är lånad från www.informacion.es och har inget med något att göra)

Den nya väderstationen skulle ha levererats i går men det hade inte Correos brevbärare tid med, informerade oss Correos kundtjänst så just nu går mannen min omkring som en förbannad och äggsjuk höna. De har lovat leverera i dag. De kommer säkert i morgon när vi inte är hemma. Då är det dessutom inte deras fel, då är det vårt.

söndag 25 juni 2017

Skyltsöndag nr 65 - Geggamole


Åh! Titta! Erbjudande på Lidl! Superlördags-erbjudande!


 

Geggamole (sonens ord sedan han började prata) för 0:99 €! Det vill jag ju prova, vi gillar att dippa och doppa här hemma!



Ah, OK! Det gäller endast lördagen den 24 juni. Då måste jag passa på!



Öh ... Festligheter i juni, stängt den 24:e. Hur tänkte de nu då ...?



Har väl antagligen med detta att göra: Feria San Juan Arroyo de la Miel 24-29 juni. Undrar om de har geggamole där? Det får vi undersöka närmare! Här hittade jag ett bättre program också. Verkar skoj!

~ ☺ ~

Vill du se fler skyltningar kan du klicka på etikett Skyltsöndag här i bloggen. Glöm inte bort att kika in på förvaltaren BP's Skyltsöndag! Här är alla medverkare.

lördag 24 juni 2017

Lördagsgodisvecka 25 2017

Den här veckan blir det en hel midsommargodispåse!

Midsommargodis
Alla godispåsar innehåller ju bitar man gillar mindre men man äter ändå upp det för man kan liksom inte låta det vara kvar. I mitt fall var denna godisbiten helgens städning. Fy fasen vad det är trist men åh så härligt när det är gjort! Och ska det komma midsommargäster bör det vara något så när presentabelt i hela huset. Trots att gästerna sedan inte är inne utan bara rör sig kring uteplats, kök och toalett. Som vanligt, alltså. (Men skulle man bara städa dessa utrymmen så kan jag ge mig den på att då ska det minsann visas något i alla de andra rummen också!)


Så att tvätta golv och toaletter, sopa och svabba uteplatsen, lägga på duk, förbereda för mygginvasion på kvällen, avvärja myrinvasion i sängen (vaknade 5:30 på midsommaraftonsmorgonen av småååå röda bitande myror i sängen!), lägga drycker i is, mecka runt för att få plats med saker i det minimala kylskåpet, promenera ned till Lidl för att leta efter jordgubbar (nix, säsongen är i stort sett över i Spanien nu) men ändå ta sig tid för några pooldopp, det är härligt det!

Jag har nämnt det tidigare år att sonen och jag har en tradition och det är att jag binder en blomsterkrans till honom för årets midsommarhälsning. Han är ju 12 år och han går fortfarande med på det! 13 härliga kort har jag nu!


Jag hade i veckan förberett mig på att åka till IKEA för att köpa "svenska" räkor men till min enorma glädje har jag hittat frysta och skalade småräkor på Lidl! De är riktigt goda! Så med dessa räkor, ägg, lax, kaviar, rädisor, sallat, gurka, tomater, citron. tonfisk .... Jo, min smörgåstårta blev riktigt god! Med beröm godkänt var omdömet från de vuxna i Familjen Cuba. Mannen mins kommentar var väl det som sa mest:
- Det finns till i morgon också!


Eftersom barnen inte äter skaldjur osv så hade jag bakat en ost- och skinkpaj samt en paj med champinjoner, purjo och broccoli. Jag älskar den kombinationen!


Ost- och skinkpajen är nästan slut, av den andra finns rätt mycket kvar, bara till mig!


Sedan ska man ju ha något sött att avrunda med! Och jo, det blev en till frukttårta när mörkret sänkt sig. Den här gången tänkte jag om när jag la ut frukten. I stället för att lägga alla vindruvor i en hög, bananer i en annan osv så spridde jag ut allt - det brukar annars bli ett fasans liv på ungarna som ska ha det men inte det, gnäll och tjafs. Inte mycket blev kvar men det räcker i alla fall till en liten bit var i dag med.

När Familjen Cuba sent på kvällen traskat hemåt kom jag på att jag glömde ju plocka fram mina Helgerån! Jaja, vi får väl mumsa på dem själva.

I dag, midsommardagen, då känner man sig lite urvriden, vaknade alldeles för tidigt (fast inga myror som tur var)! Men jag känner mig nöjd. Hoppas att ni också är nöjda med er midsommar, att den var lika härlig och trevlig som vår!

onsdag 21 juni 2017

Rondell nr 26 - Blomstrande olivträd

Egentligen finns det många av denna sortens rondeller:


Mitt inne i staden - i detta fallet Fuengirola - har man passat på att i all enkelhet göra en fin plantering med ett vackert olivträd och vårblommor runtomkring. Dessa blommor byts ut beroende på årstid. Fotona är tagna en regnig dag i maj och penséerna lyser upp. Kring jul planteras här julstjärnor, begonior eller de där som jag alltid glömmer namnet på ... G någonting. G-g-g-g... Just ja! Cyklamen!

Varenda gång! (Jag har också rätt att vara lite hopplös emellanåt.)


Det här är ännu en av alla de namnlösa men så otroligt fina rondellerna man kan se i spanska städer. Det behöver inte vara mer än så: ett träd och lite vackra blommor med färg kring dess fot. Det finns så otroligt vackra träd även i Sverige, även ett lövfällande träd är underbart vackert när det står där i majestät utan sina kläder, med sprickande knoppar eller i fullt glödande höstprakt.

Jag är faktiskt glad att jag började med denna serie för då får dessa namnlösa rondeller - och inte minst de som sköter om dem - lite plats och erkännande! Även om de aldrig kommer att se detta.


Vill du själv se den? Då kan du åka hit:
Korsning: Avenida de Mijas/Calle José Moreno Carbonero/Calle Miguel Bueno
Ort: Fuengirola
Provins: Málaga, Andalusien, Spanien
Google Maps hjälper dig till rätta.


Det här är min lilla serie med cirkulationsplatser jag har kört förbi eller genom i först och främst Spanien. Vill du ser fler vackra, roliga, konstnärliga eller helt enkelt bara udda rondeller? Klicka då på etikett Rondeller. Planen är att publicera en ny varje onsdag.

söndag 18 juni 2017

Skyltsöndag nr 64 - Publikt

Jisses, så varmt det är! 28 grader ute på morgonen när man vaknar, varmare lär det bli under dagen. Då gäller det att dricka mycket, det finns många platser att fylla på vätskebehovet vid utmed kusten. Är man engelsman så kan jag tänka mig att man gillar detta stället:

Jag vet, jättesvårt att se men sonen tog fotot medan jag körde och
det var rätt rörigt på vägen med mycket trafik och en seg mobiltelefonkamera.
 
El Corner heter det och ligger i Torremolinos, det bara måste vara en engelsman som har denna lilla bar och servering på hörnet. Jag tycker det namnet är en riktig fullträff! I all enkelhet, liksom. Varför krångla till det?

~ ☺ ~

Nere i Miramar Parque finns det många butiker som säljer allt möjligt. Bland annat finns det även en storköpsbutik som heter Comerco. Förr behövde man uppvisa att man hade registrerat företag för att handla, de har tydligen ändrat på det:

Ett bidrag från mannen min som såg lappen

Tror jag. Vad säljer de där inne egentligen?

~ ☺ ~

Vill du se fler skyltningar kan du klicka på etikett Skyltsöndag här i bloggen. Glöm inte bort att kika in på förvaltaren BP's Skyltsöndag! Här är alla medverkare.

lördag 17 juni 2017

Lördagsgodis vecka 24 2017

Det är så varmt så att veckans godisbitar klibbar fast vid varandra!

Godisbit nr 1
Småplock! Att fylla bordet med skålar och fat med godsaker: lufttorkad skinka, korvar, morotsstavar, paprikastänger, hummus, färskt bröd, salmorejo (klicka på länken och njut av de vackra bilderna även om ni inte förstår vad där står, hennes matfoton är bland de vackraste jag sett!), oliver, ost skuren i tjocka bitar ... Man tar vad man vill ha, så mycket man vill ha och njuter av det. Perfekt nu i värmen!


Godisbit nr 2
Att efter småplocksmiddagen avnjuta en frukttårta, fira in sommarlovet! Och det finns en bit kvar till i dag!

Godisbit nr 3
Vänner att skratta med och vänner att låna saker av/till. Sonen har en kompis här och oj så de skrattar! Sådär härligt ärligt och hjärtligt. För en stund sedan kom Fru Cuba och lånade ett måttband, jag passade på att bjuda hem Familjen Cuba till på fredag. Det var länge sedan jag gjorde en smörgåstårta. Och så blir det nog en till frukttårta. Eller kanske bara jordgubbar. Vi får se.

fredag 16 juni 2017

Avslut på Svenska Skolan

I dag var det då dags! Skolavslutning! Med nyinköpta och nystrukna kläder, finkammad och snygg stod sonen tillsammans med klasskompisarna och framförde en av mentorn egenöversatt text till Can't stop this feeling, en sådan där låt som man blir glad av. Mentorn hade gjort ett bra jobb med texten och barnen var duktiga.

Självklart var det även andra framträdanden och en massa rektorstal samt stipendier och betyg som delades ut men att stå på fötterna i 45 minuter i en fullproppad aula där luftkonditioneringen inte orkar hålla någon som helst svalka... Då blir man rätt mör och stänger av lite.

Men den sista avslutningen i Svenska Skolan avslutades som den ska, med Den blomstertid nu kommer. Ska man vara helt krass så har den i Spanien kommit för länge sedan och blomstren håller på att förvandlas till eterneller i värmen och torkan.

Har inte så mycket med sommarlov att göra men jag tyckte att skuggorna var så otroligt läckra.
Och i solen behövs denna skugga!

Fast vänta lite nu ... Skrev jag rätt eller blev det ett felaktigt ordval där med " ...den sista avslutningen...". Sista?

Jo, jag skrev rätt. Det var sonens sista skolavslutning vid Svenska Skolan i Fuengirola. På andra sidan sommaren, när skolorna drar igång igen, då ska sonen nämligen börja i den skola han enligt kommunen tillhör, i IES Benalmádena. En spansk skola. Med lektioner på spanska (och en del på engelska). Med spanska klasskamrater som bor där vi bor, inte utspritt mellan Málaga och Marbella som det är nu. Jag får berätta mer sedan.

Äntligen är det sommarlov! Tänk om man skulle baka en tårta ...!

onsdag 14 juni 2017

Rondell nr 25 - Rotonda Palacio de Congresos, Estepona

- Måste fota! hojtade jag vilt där jag satt bakom ratten. Mannen min suckade men fattade.

Det är inte bara här i Benalmádena-trakten som det finns underbara rondeller. Nej, det finns så klart även i Estepona som vi besökte i fredags.


Den här rondellen, eller snarare statyn som står där i mitten av fontänen, verkar ha ett flertal namn:
Labrador Y Pescador
Estatua del Labrador y el Pescador.
Estatua de pescador y campero
La escultura del Pescador y el agricultor

Det skulle kunna vara så att det första, Arbetaren och Fiskaren, är det som är det korrekta. Det är det namn som jag hittade på kommunens hemsida.


Jag trodde först att det var ett slags krigsmonument, det såg liksom ut så när vi bara körde förbi. Såg ut som de stod där i havet bland en massa vrakdelar och kanoner eller något. Det är det nu alltså inte utan ett monument över de fattiga fiskare och jordbrukare som delade Estepona i två läger i mitten av 1900-talet, de beblandade sig inte med varandra. Till exempel fick inte en fiskarson gifta sig med en jordbrukardotter. Estepona var då ett mycket fattigt område. Sedan kom turismen ...


Mycket har hänt här i staden precis som utmed hela Solkusten. I dag blomstrar hela området, Estepona lite extra mycket just för att de verkligen har satsat på att smycka sin stad med blommor.


Rondellen var hopplöst svår att fotografera i den nedgående solens sista strålar. Dessutom blir jag så stressad för det var väldigt mycket bilar vilket lustigt nog inte märks av på fotona.

När det blir mörkt får rondellen ett annat liv när alla LED-lampor tänds. Förra året, 2016, investerade staden i att lysa upp vissa platser lite extra. Så klart att denna skulle förses med belysning!

Bild lånad från www.todocolleccion.net

Denna bronsstaty av Mariano Amaya har inte alltid stått där i rondellen. Nej, ursprungligen stod de vid Esteponas Paseo Marítimo, strandpromenaden, med ryggen åt havet. Där har de stått sedan 1968-1969 någon gång. När de flyttades över till rondellen vet jag tyvärr inte.


Vill du själv se den? Då kan du åka hit:
Korsning: Avenida Litoral
Ort: Estepona
Provins: Málaga, Andalusien, Spanien
Google Maps hjälper dig till rätta.


Det här är min lilla serie med cirkulationsplatser jag har kört förbi eller genom i först och främst Spanien. Vill du ser fler vackra, roliga, konstnärliga eller helt enkelt bara udda rondeller? Klicka då på etikett Rondeller. Planen är att publicera en ny varje onsdag.

söndag 11 juni 2017

Skyltsöndag nr 63 - Målat

Som jag berättade om i går var sonen på paintball-kalas i fredags.


Himla tur att jag hade sminkat mig!


Sonen i full paintball-mundering (det är pekfingret han visar upp). Inte en endaste splatt hade han på sig efter rundorna. Det var tydligen svårt att sikta med de där paintball-gevären. Tur det, kanske.

~ ☺ ~


Fingret som sonen visar där ovan får mig att tänka på den här muralen där det har målats över en skyltning av något slag. Ett pekfinger där med?

~ ☺ ~


Sedan kan man skylta med att man har mycket pengar genom att måla bilen i guld! Eller så hade personen mycket pengar innan, i alla fall.

~ ☺ ~

Vill du se fler skyltningar kan du klicka på etikett Skyltsöndag här i bloggen. Glöm inte bort att kika in på förvaltaren BP's Skyltsöndag! Här är alla medverkare.

lördag 10 juni 2017

Lördagsgodis vecka 23 2017

Bakom molnslöjan skiner solen så det är härligt varmt. Det börjar bli lördagsgodisdags!

Godisbit nr 1
Att få något gjort som vi tänkt länge! De senaste veckorna har det varit lite si och så med judon. Inte sonens fel utan senseis. Problemet - från start, om vi ska vara helt ärliga - är att sensei inte helt haft koll på vad alla gör, han litar på att alla hjälps åt. De senaste tre gångerna har dock sonen knappt haft någon att träna med utan har suttit och rullat tummarna, gjort lite armhävningar och fallövningar för att få tiden att gå ungefär (duktig kille!). Jag som sitter och ser detta kan egentligen inget göra så jag sitter där med pysande öron! Sensei måste styra upp det, varför ska det vara tre som övar tillsammans (kompisar) medan en fjärde sitter själv?

Så i onsdags gjorde vi ett länge planerat studiebesök i den klubb som finns i Arroyo de la Miel, den som ligger nära där vi bor. Här var det ordning, minsann! Stenhård träning! Egen sal (förlåt, det heter dojo) utan störande skrik och dunkar från basketen eller gymnastikutövarnas höga musik i samma sal som judon tränas i Torremolinos. Sensei var jättetrevlig och hjälpsam, flera av eleverna, judokas, kom fram och pratade med oss. De är lite äldre (14-15 år) men i passet innan är de för små.

- De har ju mustasch ju! sa sonen och såg lite spak ut, lite tveksam, men mannen min och jag har bestämt oss: här ska sonen gå. Sonen säger ju själv att han verkligen vill lära sig och då är detta bättre. Leka får han göra i parken med kompisar.

Godisbit nr 2
Sonens torsdagsmatlagning bestod denna veckan av att grilla fläskkotletter (som han lagt i marinad först) och korvar. Till detta tsatziki och potatisslantar i ugn. Riktigt gott blev det, inte mycket blev kvar!

På gång!
Han gör ju långt ifrån allt själv men han lär sig hela tiden och sätter ära i det han gör.

Godisbit nr 3
Estepona! Sonen var på kalas i går och det var paintball i Estepona. Mannen min och jag körde sonen samt kompisarna Herr Higuerón och Herr Málaga - de hade lyriskt roligt!

Byggnad vid marinan i Estepona, nästan allt går i samma stil.
Attans palm mitt i fotot! Men jag satt så bra ...

Medan de sprang mellan bildäck och pepprade varandra med färgkulor så åkte mannen min och jag in till Estepona där vi åt middag vid marinan. Om ni har möjlighet så måste jag verkligen slå ett slag för Estepona! Gatan som går igenom staden utmed kusten, Avenida Litoral/Avenida España, är så otroligt prydlig och med ett överflöd av blommor. Fasen att det var jag som körde! Gångstråket utmed havet är såååå vacker, slår Fuengirolas med hästlängder! Vi var i Estepona en del 2012 när vi var på semester men mycket har hänt under dessa fem år. Ännu är det heller inte knökfullt med turister, det är inte lika illa som i våra trakter. Bra fredagskväll!

torsdag 8 juni 2017

Kattdomesticering - del 5: Poolbad

Inte trodde jag väl att det så här fort skulle hända något igen i kattvärlden här hos oss. Men så är det ju med livet, oförutsägbart!

Med tanke på rubriken: nej, det har inte blivit någon välplacerad spark. Det här var vad som hände:

Jag kom hem i morse efter att ha lämnat ungar vid skolan och köpt lite färskt frukostbröd, dags för frukost. Men först gick jag ut i trädgården och hörde då små ynkliga och pipiga jamanden.


Dags att plocka upp en kattunge ur den tömda poolen igen, alltså. Eller nästan tömda, det är ju en del sörja kvar där, ett mygginkuberingsparadis.

Den här gången tog jag tjockare handskar på mig, jag tog dessutom med mig en handduk som jag tänkte att jag kanske kunde slänga över kattungen för att hejda den. Sedan var det det där med att ta sig ned drygt tre meter ... Och framför allt ta sig upp igen! Mannen min och jag gick fram och tillbaka och kollade ut bästa vägen. Den jag tog förra gången gick inte för där har grannen låst gallerdörren. Attans!

Jag hoppade till slut ned och gick runt huset, den här gången med större självsäkerhet. Och jodå, där nere skuttade en liten rödvit kissemiss. Jag hittade en liten stege hos grannen som jag satte ned. Kattmamman blev ett fräsande litet monster med viftande klor! På avstånd, hon ville inte riskera att åka ned i poolen själv.
- Men vad tror du jag ska göra!? sa jag och klättrade ned. Sluta dumma dig!

Men när jag kom ned blev ju kattungen ännu räddare och dumskallen klev ut i det äckliga vattnet! Simma kunde den också. Väldigt bra om än hysteriskt. Jag trodde den skulle simma tillbaka men nej, den fortsatte simma runt där i det bruna vattnet.
- Inte en chans att jag går ned i den där sörjan! ropade jag till mannen min som stod uppe på vår tomt och filmade allt.

Så upp igen och komma på något annat. Aha! Poolhåven! Efter några försök lyckades jag håva upp den genomvåta och vettskrämda kattungen som slank rakt in i buskarna till den väntande mamman och syskonen.

Min tur att ta sig upp ... Jag hittade nere hos grannen en längre stege och med hjälp av den kunde jag smidigt klättra upp till oss. Den lilla stegen jag tidigare ställde ned i poolen lät jag stå kvar. Nu kunde vi äta frukost!

Börjar få rutin på det här nu.

Om ni nu trodde att ni skulle få se en film så blir ni tyvärr besvikna. Jag med. Mannen mins mobiltelefon beter sig vääääldigt illa så den la av att filma, det blev inget. Inte ens ett foto! Ni får titta på de här 15 sekunderna lånade från YouTube i stället:


tisdag 6 juni 2017

Kattdomesticering - del 4

Kom på att det var länge sedan jag skrev om katterna här hos oss, ja annat än att de gör livet surt för mig som trädgårdsmästare. De gödslar och omplanterar vilket inte uppskattas.

Men lite får vi väl skylla oss själva. Vi - det vill säga jag - började ju lägga ut lite köttrens till hankatten som jag döpte till Alin. Sedan kom två av de fyra kattungarna från förra året och vi misstänker att det var de två som jag plockade upp ur poolen. Den randige lille hankatten har vi döpt till Tramse för han är så himla tramsig, springer all världens väg så fort vi kommer i närheten. Tramse håller dock på att morska till sig. En kväll för några dagar sedan, medan vi tittade på tv passade han på att titta in i vårt sovrum. Han slank tillbaka ut när jag kom in dit. Trodde att myggnätet i dörren mellan trädgård och sovrum skulle stoppa katterna men näpp. Så nu får vi väl sätta dit torkställningen eller något annat galleraktigt när dörren står öppen.

Syskonen Tramse, Oreo och den namnlösa.
Den fjärde i kullen är sällan här, hon heter Kexchoklad enligt sonen.
I soffan presenning som pinkskydd för dynor och badhanddukar.

Den andra katten, en tjej, har vi inte har döpt än. Det närmaste ett namn var när jag provade Näpen för hon är väldigt näpen, liten och vit med bruna och svarta fläckar. Sedan blev hon dräktig och var inte ett dugg näpen längre: en vit fotboll med fläckar, svans och öron på.

Fotbollsläge.
Tre dagar innan nedkomst.
 
Hon var borta någon dag i slutet av april, kom tillbaka lika smal som innan och har sedan hållit sig här hos oss. Det gick nog inte så bra, alltså. Ska man se det krasst så var det lika bra för det finns tillräckligt med katter här. Så här kan det nästan kännas när man öppnar köksdörren mot trädgården (30 sekunder lånade från YouTube):


Det där är alltså inte hos oss!

Men man slits mellan suck! och ååååh! hela tiden.

- Suck! J-a katter, nu har de skvätt igen! Påminn mig sedan om att täcka sittdynorna så de inte blir nedpinkade eller nedhårade.

- Åhhh...! Titta så söta de är, jag var så här nära med handen! säger någon av oss och visar upp 20 centimeters mellanrum.