Poolen - akt 12

Reparationsdags! Torsdag - dag 2

Det är lite lustigt det här med tider för hantverkare - det är inte bara ett kapitel för sig utan en bok, tror jag. Först skulle ju Miguel från Ferto Piscinas komma för att räkna på priset, han skulle komma förra torsdagen kl 13. Samma dag hörde han av sig och frågade om han kunde komma 12 istället. Han kom 12.30.
Hans medarbetare skulle ha börjat arbetet den 2 maj, de påbörjade det 6 dagar innan, den 27 april. De skulle komma vid 9, de kom vid 9.30. På torsdagen skulle de fortsätta arbetet vid 8.30-9, de kom 9.30.

(Här sitter alla som haft besök av hantverkare och nickar instämmande.)

Men kom gjorde de. Den Glade var inte med utan hade bytts ut till en ny Glader. Den Äldre och jag konstaterade att poolen var verkligen i bedrövligt skick men att det nu bara kunde bli bättre. Detta efter att jag dessutom varnat honom för att muren mot grannen på kortsidan var ruckbar och därmed farlig, ett eventuellt och hårt fall på några meter. Naira, hon som vi hyr av, kommer blir lätt uppgiven när vi informerar henne om detta, att muren är farlig och måste åtgärdas den också.

Poolgubbarna fortsatte mecket med poolen, de förde ett fasansfullt liv då de tog fram en vinkelslip och började skära i glasfiberbaljan. Dammet yrde hysteriskt, jag stängde dörrar och fönster för att slippa få in skiten. Där stod Glader mitt i dammstrålen utan ansiktsmask! Hade jag haft någon hade jag gått ut med den men jag misstänker att han inte hade använt den i alla fall. Hua!

Men vad var det han gjorde, förresten? Han skar bort en massa glasfiber i en lång sträng. Skulle de ta bort baljan?! Den skulle väl vara kvar, de skulle ju lägga en liner ovanpå den. Jag kliade mig i huvdet och spekulerade medan mannen min till slut bad mig lägga av, han orkade inte höra mer. Varken på hantverkarna eller mig och mina vilda spekulationer om vad de sysslade med (själv hade jag rätt kul!). Så vi satte oss i bilen och uträttade en del ärenden under några timmar.

De nya rören

Torsdagens arbetsinsats var att montera den nya golvbrunnen samt den nya skimmern. Till skimmern har de dessutom dragit nya rör och det var för dessa som de sågade ut en ränna utmed poolen. Detta eftersom de inte riktigt visste exakt var någonstans det läcker i rören under poolen så det blev bättre att dra helt nytt. Smart tänkt!

Fyra-fem dagar skulle arbetet ta. Undrar om de hinner ...

Träslöjd? Inte egentligen

När barnen slutar skolan vid 15-tiden så står vi föräldrar där och väntar på att få ta med oss våra små begåvningar hem eller vidare, beroende på vad som står på planeringen. Det innebär ju att man ser alla som kommer ut på trappan med sina träslöjdsprojekt i händerna, det ena värre än det andra. Faktiskt.

Föräldrarna suckar uppgivet.
- Vad har du där?
- En skateboard, säger ungen och visar nöjd upp sin plankbit som mest ser ut som något från skräpbingen i träslöjden.
- Men du har ju redan gjort flera, garaget är fullt! Och du då? säger föräldern och tittar trött på det yngre syskonet.
- Den här ska jag hänga på dörren! säger barnet glatt och visar upp en träbit med två hål där ett snöre är fäst, på skylten står barnets namn skrivet med en blyertspenna.

Allt är oarbetat, inte tillstymmelse till märken efter en fil eller rasp, inga mjuka ytor av sandpapper. Vi andra står brevid och nickar instämmande, alla har vi varit med om det. Och är så trötta på det. Får de inte lära sig något på träslöjden?

Sonens alster - tving och allt!
Det är ett ställ till mobiltelefon eller platta
samt till hörlurarna. Smart!

För två veckor sedan kom sonen ut med fem plankor som satt ihop med två skruvar, en kojställning kallade han det för, 120 cm högt och lika brett. Tack för plankorna, tänkte jag. Virke är dyrt i Spanien. Men som slöjdprojekt duger det inte. Sonen blev skitsur för att jag tvingade honom skruva isär det, det hade inte gått in i bilen annars.

Inför nästa träslöjslektion hade jag sagt till honom vad jag förväntade mig: det får inte vara för stort, det ska vara välarbetat med rundade kanter och ytbehandlat på något sätt (målat, oljat, lackat...). För att ge honom inspiration visade jag honom en massa bilder jag sparat ihop på träalster som var enkla men vettiga. Och han lät sig inspireras!

Några timmar senare hämtar jag honom och ut kommer ungen med en ganska stor sak där tvingen sitter kvar! Inte en fil har varit i närheten, inte heller en pensel. Och jag blir sur och arg. Sur för att han inte lyssnar på mig, arg på slöjdläraren som inte lär barnen mer, som låter dem ta hem saker som inte är färdiga - limmet har inte ens torkat! Och arg på mig själv för jag blir sur på sonen som inte lyssnar.

Tänkte mig något sådant ...
(Bild lånad på Pinterest)

Jag minns min träslöjd i mellanstadiet. Jag snickrade smyckesskrin, en spegel med en liten hylla, en blompiedestal, en liten bokhylla, ett hörnskåp och massa småsaker. Vi fick arbeta med stämjärn, hyvel, raspar och sågar, vi fick prova på att emaljera, arbeta med läder, banka på mässing, slipa speglar. Vi fick prova på olika tekniker, helt enkelt. Inget av detta har sonen gjort! Och så som vi bor har vi inte möjligheten längre att göra det själva.

Eller kanske så här ...
(Bild lånad på Pinterest)

Så jag har skrivit ett surt mail till träslöjdsläraren på Svenska skolan i Fuengirola som jag inte har fått svar ifrån. Tror inte jag kommer få det heller, har hört han ska sluta så han bryr sig väl inte. Men jag har också informerat honom - och sonen - om att sonens alster kommer åka tillbaka nästa slöjddag för färdigställande. För det han har gjort så långt är bra, jättefint utfört och påhittigt.

Men det är inte klart! Inte på långa vägar!

Mannen min skrattade högt åt det här debacklet. Han håller med mig men tycker också att sonen har en lite elak mamma som skickar tillbaka alstren till skolan igen. :D

Poolen - akt 11

Lite suddigt blev det,
stod i dörröppningen och fotade lite försynt.

Det är (kanske lite väl) många poolinlägg just nu men det är ju så mycket som händer på den fronten just nu! 

Reparationsdags! Onsdag - dag 1

Så kom de, de två männen från Ferto Piscinas för att påbörja reparationerna och renoveringen av poolen. Och självklart var han den mer pratsamme helt hopplöst andalusiskt svår att förstå. Men han var lika glad för det! Så då var väl jag med det.

- No problemas! sa de båda när jag försökte förklara varför poolen inte var helt tömd. De la ned en dränkpump (sa ju det!) och körde ned slangen i golvbrunnen närmast poolen. Detta upptäckte jag efter en stund.
- Ajaj, det är inte så bra! Grannarna Holland kommer inte att bli så glada för då rinner det ned till dem.
- OK, sa de. Eller snarare Vale.
Och så tänkte jag mig inte för så när jag gick ut ytterligare en stund senare så hade slangen tryckts ned i golvbrunnen utanför duschen, pumpen hade inte slagits på än.
- Å nej, inte så bra. Då kommer vattnet upp i duschen!
- Calle? Gatan? sa den Glade.
- Sí, sa jag.

Jetmunstycke-diket

Nöjd med det gick jag in igen och tänkte att det här huset behöver banne mig en bruksanvisning! Poolen tömdes nu helt i alla fall medan de båda männen bankade, mejslade, hamrade, slamrade, grävde ...

Jag hörde en bil stanna utanför huset och tittade ut. Emabesa, vattenbolaget. En gubbe hoppade ur bilen och ställde sig att titta på det rinnande vattnet, det som bara rann ut på gatan mer eller mindre. Upps!
- Gå ut och prata med honom, sa mannen min.
Feg som jag är skickade jag ut den Glade i stället. :D Jag tänkte att han kan nog bättre förklara vad som försiggick. Själv stod jag en bit ifrån, beredd med numret till Naira, hon som vi hyr av. Men det behövdes inte, den Glade kom tillbaka och sa att det var inga problem. Puh!

Arbete fortsatte, bankande och grävande av sten och sand. Både hål och hög växte.
Jag tog ett kort och skickade till Naira.
- Mamma Mia!!!! svarade hon.

Skimmerhålet

Och jag förstår henne, här är det uppgrävning på hög nivå. Eller snarare låg. De har grävt och bankat bort den gamla skimmern på ena sidan. På den andra har de grävt och frilagt jetmunstyckena samt hela röret, det där som Juan på Jimenez gått bet på en massa gånger. Nya munstycken är monterade på poolkanten men inte anslutna än så klart. Imorgon kommer de tillbaka för att fortsätta, undrar hur långt de hinner innan helgen.

Återigen är jag fascinerad över arbetsviljan. De jobbade lugnt och metodisk och fick saker gjorda. Inget slappande, jag tror inte ens att de åt något under de sex timmar de var här.

Bottenavloppshålet.

När jag hade hämtat sonen vid skolan hade de åkt. Jag hoppade ned i den tömda poolen för att titta närmare på vad de gjort och skicket på poolen. De som diagnosticerade poolen, Grupo Vico, hade rätt: det finns sprickor i glasfiberbaljan. Eller egentligen sa de ju att det fanns begynnande sprickor. De här var inte bara begynnande, det rann sakta en vattendroppe ifrån en spricka, vatten som kommer från den mättade jorden på andra sidan. Där golvbrunnen en gång suttit är det nu en sandgrop, den har fyllts med vatten från den intilliggande sanden.

Det här är verkligen välbehövligt.

Poolen - akt 10

Först och främst, nu har jag skapat en etikett som heter Poolen så om intresset för de föregående akterna finns är det bara att klicka där. Om man orkar... :D

I går då. Vad hände?

Klockan blev åtta på kvällen och telefonen ringde, det var Miguel från Ferto Piscinas.
- Hola, vi tänkte komma i morgon och påbörja arbetet.
- VA!? I morgon? Ni skulle ju komma nästa vecka!?
- Jo, men nu tänkte vi komma i morgon kl 9. Tror du ni kan tömma poolen till dess?
- Öh ...
- Kan ni det?
- Jag vet inte hur man gör. Jag kan försöka. Jag lovar inget ...

Med handdukar som halkskydd - plattorna på uteplatsen blir snorhala när de är blöta.

Sedan bröt kalabaliken ut. Jag hade ju tänkt vattna gräsmattan under några dagar med poolvattnet. Det funkade ju inte nu. Och hur gör man för att tömma? Backspolar man?

In i pumphuset för en närmare titt på det där vredet. OK, backwash. Så vi vred handtaget dit. Hände ingenting.
- Ring Mark The pool guy, sa mannen min.

Jag skickade ett meddelande via WhatsApp. Inget svar. Ringde. Inget svar.

Envis som jag är så tittade jag igen in i pumphuset. Hittade ett annat läge som heter Waste. Det lät bättre så jag vred dit. Var det något mer? Kanske något rör är stängt? Tittade runt på alla spakar och rör, försökte förstå vad som gick vart. Den där röda spaken? Den verkar stämma! tänkte jag och öppnade den. Et voilá! Vattnet började pumpas ut i avloppet! Det mesta rann dock ut på gatan. Undrar om det är lagligt ...?

Under tiden hade jag även plockat fram fyra hinkar. Sonen hoppade glatt ned i poolen och började fylla dem medan jag bar dem till gräsmattan och tömde. Fram och tillbaka. Rabatterna fick några hinkar också. Och mitt trädgårdsland. Mer på gräsmattan. Klafs-klafs lät det till slut när jag gick där. Lite på framsidan, passade på att hälla några hinkar på plattorna så de blev renspolade. Mer på gräsmattan. Trädgårdslandet. Någonstans emellan hinkarna ringde Mark också men jag kunde stolt informera honom att jag löst problemet själv! Inte direkt ovanligt men i alla fall. Och så fick han sig en statusuppdatering samt löfte om att vi hör av oss när vi behöver städhjälp igen.

Vid 21-tiden fick det vara nog. Sonen som kämpat (och lekt) i vattnet måste i säng. Vi hade tömt ungefär halva poolen. Vi orkade inte mer, gräsmattan klarade inte mer och pumpen vägrade mer. Det rann vid det här laget bara en liten rännil. Troligen var det väl de läckande rören som spökade.

Vi hade gjort så mycket som vi kunde. För vad mer kunde vi göra?

Framförhållning? Det finns nog inte ens ett ord för det på spanska ... I alla fall inget som används. :D

Poolen - akt 9

Bilden är lånad från pngimg.com

Nu är det tömningsdags! Och då menar jag inte det som poolen har tömt hela tiden pga diverse läckor. Nej, nu ska det tömmas! Poolen ska nämligen fixas nu! Jippi!

Hade det inte varit en nationell helgdag här på måndag så hade reparationerna startat då. Nu ska de starta tisdagen den 3 maj, säger de. Skimmern ska bytas ut precis som hålet i botten. Eller ja, hålet ska väl då bytas ut mot ett helt. Alltså inte ett helt hål utan ett bottenavlopp utan hål. Fast det måste ju vara hål för att det ska funka ...

Vi tar om det igen.

Skimmern ska bytas ut.
Bottenavloppet ska bytas så att hålen sitter på rätt ställe.
De två jetmunstyckena ska bytas ut.
Det ska läggas en liner på insidan, som en stor plastduk.

Fyra till fem dagar säger de att de ska hålla på.

Men först ska som sagt poolen tömmas på sin 25 kubikmetrar. Nu är det ju inte exakt så många längre för vi har inte fyllt upp på länge. Men det är trots allt en del vatten som ska bort. Och så får man ju för sig att försöka få över vattnet till gräsmattan som behöver det bättre än gatan utanför. Ja, inte allt och inte på en gång för då är det inte mycket gräsmatta kvar sedan. Men en del vill jag gärna kunna vattna med i stället för att behöva använda nytt färskt vatten från kran.

Eftersom poolen ligger lägre än gräsmattan funkar ju inte hävertprincipen. En dränkpump vore ju idealiskt men att köpa det blir inte riktigt ekonomiskt försvarbart. Så just nu hinkar jag. Undrar hur lång tid det kommer ta? 10-litershink och 22 kubikmeter vatten, det blir 2200 hinkar. Sju dagar, det blir drygt 300 hinkar per dag. Jag hinkade kanske tio i morse, 290 kvar idag alltså.

T o m jag inser ju att det inte går. Inte ens hälften eller hälften en gång till.

Tänk om man ändå på något sätt kunde koppla vattenutloppet till vattenspridaren! Eller på något annat sätt leda om det dit jag vill ha det. Nu får vi tänka lite, tror jag!

Sedan blev klockan åtta på kvällen och telefonen ringde ...

Svärmerier

- Var är myrsprayen? Det knastrar och knäpper i lampan! sa mannen min i går kväll när jag tänkte slå mig ned vid TV:n.

Jag gick och hämtade lite spray för inomhusbruk, vi har numer en hel arsenal med sprayer mot både det ena (krypande) och det andra (flygande). Jag närmade mig lampan som står intill TV:n, det är en golvlampa med rispapper och det surrade och knäppte därinne, små flygande myrskuggor syntes på rispapperet. Jag tittade ned på golvet och jodå, där var det fler. Sprayade lite, tog ett steg ifrån och funderade. Var kom alla de ifrån?

Så jag tittade runt lite, mot matbordet som står vid fönsterdörrarna som går från golv till tak och kan öppnas och dras bort helt. Tittade bakom panelgardinerna som hänger för att ge lite skuggning, det kan bli hysteriskt varmt däreftersom solen ligger på hela dagen.

Utmed golvlisten, i vikningarna i dörrsektionerna, på golvet, på matbordet, i luften ... Det fullkomligt kryllade med små bruna bevingade myror!!! Jag sprayade vilt, hämtade värstingsprayen, sprayade lite till, det stank insektsspray i hela vardagsrummet så vi måste öppna i andra delar av huset, vi kunde ju inte öppna de där franska fönstren ut mot trädgården för risken att släppa in ännu fler!

- Var kom de där ifrån? sa jag.
- De måste ha missbedömt åt vilken sida de skulle gå och börjat svärma på insidan i stället för på utsidan, sa mannen min.

Positivt tänkande: hade de svärmat på utsidan hade vi inte märkt det, i alla fall inte på samma sätt, och då hade de kunnat bli ännu fler. Nu hade de inte en chans. Ja, det är vad jag intalar mig i alla fall.

Några dagar tidigare hade jag varit ute i trädgården på en av mina dagliga inspektionsrundor. Jag gör väl en tre-fyra myrrundor varje dag nu. På gången utanför de franska fönstren såg jag ett svart gytter: myror. Men vad gjorde de?

Det var de där myrorna som jag har döpt till spindelmyror, de har långa gracila ben och rör sig lite sävligare. De är heller inte så många varför jag inte har fört något krig emot dem. Nu hade de tagit sig upp på plattorna och där dessutom samlat ihop alla sina larver, de skulle tydligen flytta någonstans. Det tyckte inte jag och min värstingspray.

Jag har sedan dess inte sett några av spindelmyrorna. Nästan lite tråkigt, faktiskt.

Skyltsöndag nr 9 - Lidl

Hittade en skylt vid vårt fina nyöppnade Lidl (det är taket som skymtar i bakgrunden):

Blev lite svår att fota i motljuset.
PROHIBIDO SALTAR
Förbjudet att hoppa

Den där pinnen under själva gubben, den förstår jag först nu i skrivande stund ska föreställa ett hinder, ett staket. Jag trodde att det skulle vara ... öh, jag vet inte. En pinne? De hade kunnat hoppa över det där strecket på skylten, tycker jag. (Haha, vad jag är ordvitsig!)

När jag kom hem efter turen till Lidl (sonen och jag rullade ned på sparkcyklarna och köpte nybakat frukostbröd) så bläddrade jag i reklambladet med kommande erbjudanden som låg på en stor pall i butiken. Lite spanskalektion brukar jag kalla det för. Kalas och partaj är alltid skoj och till tjejer ska man tydligen ha Frozen-tema medan det till killar ska vara Star Wars.

Eller vänta, vad står det egentligen?

Från deras reklamblad i pappersformat

Undrar om det är Disney som har registrerat det namnet också? ®-märkt är det i alla fall snyggt och prydligt på alla ställen. Jag gick in på Lidl:s hemsida där reklambladet finns att titta på i pdf-format. Någon har tydligen upmärksammat det:

Klippt från deras hemsida

Hade inte velat vara i den trycksaksansvariges kläder i det läget!

~ ☺ ~

Vill du se fler skyltar och annonser kan du klicka på etikett Underhållande här i bloggen.
Och glöm inte bort att kika in på BP's Skyltsöndag! Eller alla de andra som är med.

En promenad på paseon i Fuengirola

Utmed nästan hela kusten på Costa del Sol finns det ett promenadstråk längs havet, La Senda Litoral. Tanken är att man ska kunna gå (springa, cykla...) från Manilva till Nerja men än är man inte riktigt där. Ca 75 % av de totalt 18 milen är färdigt men när de resterande 25 % är klara vet jag inte, det saknas väl några miljoner € som vanligt. Men jag tycker det är rätt häftigt och det kommer verkligen bli något för alla dem som inte kan bestämma sig för om de ska vandra, bada eller turista på semestern.

Under tiden får man njuta av det som är klart. T ex de olika städernas Paseo Marítimo, gatorna som ligger vid havet, och där trottoaren har breddats till flera meter för att skapa härliga gångstråk som ingår i La Senda Litoral.

Utmed dessa gångvägar är det nästan alltid fullt med hotell och småbutiker som säljer badmadrasser och handdukar, tidningar, solkrämer och sommarkläder. Mellan hotellen och butikerna på "frontline" är det varvat med restauranger och chiringuitos, små strandserveringar. Doften från grillbåtarna är förförisk. I dessa specialbyggda båtar brinner olivveden ned till en glöd på en bädd av sand och över detta grillas sedan de omtalade sardinerna, ett av de där "måstena" på turistlistan. På kvällarna är här fullt med folk, och jag minns att i Estepona utnyttjades även de breda plattbelagda ytorna mellan palmer och blomsterbäddar till att ställa upp stånd där hantverk och kläder såldes. Det görs säkert fortfarande.

Vi gick en promenad i Fuengirola igår, mannen min och jag. Vi gick bara en kort bit av paseon medan vi väntade på att klockan skulle bli skolhämtningsdags. En skylt visade att det var 4500 m åt ena hållet och 2500 åt andra. 7 km totalt, alltså. Det är hit man ska ta med sig sparkcyklarna!

En fin cykelbana har anlagts.

Det är fint där! Vägen är fylld med konstverk och det finns mycket att se på. Titta bara!

Denna hand är gigantisk!
Bara tänk hur stor hela figuren som gömmer sig i sanden måste vara!
Fast jag såg bara fingrarna.

Man promenerar öven över en bro.
Tur är ju det för annars hade man blivit riktigt
våt om fötterna i den forsande floden.

Och det gigantiska deltat när floden rinner ut i Medelhavet.

På muren intill detta flyktiga konstverk stod det en myntlåda fastkedjad.
Detta kort togs för några veckor sedan och konstverket fanns nu inte kvar.

Istället fanns nu den fastkedjade myntlådan vid detta.

Och det hade nog också stått där ett tag för det hade börjat falla sönder på ena sidan.
Men jag är mäkta imponerad!
Klicka på bilden så blir den lite större, observera hur snäckskalen har använts. :D

Det här föll nog sönder för ganska länge sedan.

Och i kvällens mörker efter en sangria eller två,
undrar hur många som faller över de där kedjorna ...

Den här var fin i solskenet.
Vad det nu är för något.

Och någon borde smörja Rotarys hjul, det rostar lite...

Oj, vad kritisk jag blev! Det var inte meningen! Det är faktiskt väldigt trivsamt att flanera där handihand och titta på havet, konstverken och människorna. Hade vi haft lite mer tid hade vi nog satt oss ned och ätit något, vi var båda hungriga. Såg att de sålde en tallrik med grillade sardiner och en öl för 5 € och det är ju inte så farligt. Men det får bli en annan gång!

EDIT 2016-04-23:
Har på begäran förstorat upp bilderna. Och förminskat dem igen för de petar ut över kanten till höger.

Fler utflyktsmål i närheten finns här.

Det åtråvärda papperet

Kommer ni ihåg min tur och retur till Correos, den spanska posten?

Någon vecka efter den händelsen skulle vi skicka iväg ett paket till och eftersom vi skulle åka mot Málaga den dagen så kollade vi om det fanns något annat kontor i närheten. Jodå, det fanns ett i Churriana, en förort till Málaga. Ligger nära IKEA, för övrigt.

Så vi åkte dit och fick hjälp av en väldigt trevlig herre, inga problem som helst. Informationen på internet uppdaterades ögonblickligen också till skillnad från när vi lämnat in på kontoret i pueblon och den i Arroyo de la Miel. Där hände ingenting, stod bara att det var inlämnat ända tills det var avlämnat.

I måndags var det dags igen men vi kunde ju inte åka ända till Churriana bara för ett paket så jag riktade in mig på Arroyo de la Miel-kontoret igen.

Jag loggade in mig på vårt Correos-konto för att förbereda och betala för paketen - och hela onlinetjänstfadderullan är omgjord! Den här gången var det visserligen bättre, jag kunde klicka på en knapp och skriva ut samtliga dokument eller få dem mailade. Men hur jag än vände och vred så hittade jag inte det åtråvärda certificado de identificación. Fanns inte.

- Vad gör jag nu då? både tänkte och sa jag. Paketen måste iväg idag!

Så jag skrev ut fakturan (visar att jag har betalat) och jag skrev ut etiketterna på fakturan också så att man ser att de hör ihop. Bättre än inget, tänkte jag. Dessutom skrev jag ut en skärmbild som visade att det inte fanns någonstans att klicka för att få ut det åtråvärda papperet.

Beväpnad (mentalt och pappersmässigt) satte jag mig i bilen och åkte till postkontoret. Fick nervöst vänta i 15 minuter innan det var min tur.
- Inget certificado de identificación? frågade kassörskan när hon tog emot paketen?
- Nej, de fanns inte, de ska inte behövas, sa jag och visade skärmutskriften.
- Nähä, sa hon och ignorerade totalt mitt papper och fortsatte med sitt grejande där bakom disken. Hon knappade i datorn, skrev ut papper, tittade frågande, skannade av paketen, skrev ut några fler papper och etiketter som åkte direkt i papperskorgen (jag hade ju redan skrivit ut och satt fast dem på paketen), skrev ut ännu några papper till som jag skrev under (lite konstigt, kan man tycka, eftersom det  är jag som ska ha en kvitto på att de har tagit emot alltså borde jag ha ett papper signerat av dem). Knapp-knapp-knapp i flera minuter.

Så var det klart. Mannen på Correos kundservice hade rätt. Undrar om mannen på postkontoret i pueblon vet om att han trots allt hade fel. Det åtråvärda papperet är inte längre åtråvärt.

Poolen - akt 8

I dag regnar det - Jippi!!! - och att hoppa i poolen är väl inte det första man tänker på just nu. Men det har ju varit några varma dagar och det lär med ganska stor säkerhet komma några fler så då vill vi gärna ha en pool att bada i, som vi betalar för. Det har vi inte nu.

Jo, alltså poolen finns ju där men den går på halvfart med de trasiga och läckande jetstrålarna. Dessutom revs det ju upp ett stor hål där i botten och det känns lite sisådär, tänk om man kliver ned med en fot! Att det skulle göra ont är nog bara förnamnet!

Men det ska åtgärdas! Naira, hon som vi hyr av, håller på att ta in offerter på att fixa iordning poolen. Nya jetmunstycken, ny skimmer, nytt bottenavlopp och ny liner! Det kommer bli som en ny pool! Egentligen skulle arbetet ha påbörjats i fredags men det var visst några småsaker som inte gick Nairas väg så hon letar vidare och har lovat att skynda sig så det blir gjort.

Jäklans, jag tryckte precis till en pyttig myra här på skrivbordet! Dags att ta en titt runt ägorna. Fast nu äger vi ju inte, vi hyr. Så en titt runt hyran.

Äh. Det blev ju inget bra. Jag går ut i trädgården, helt enkelt. Just nu är det dessutom uppehåll, solen skiner igen och fåglarna kvittrar.

Struktur i det spanska livet

Att ha struktur på saker och ting brukar oftast vara av godo. Spanjorerna verkar dock inte vara några världsmästare i det men vad de däremot är duktiga på är att sätta struktur på hus och byggnader!

Några minuters runtspringande huset inne och ute med mobilkameran, titta så fantastiskt!

Det vita är taket och "cafelatten" är väggarna här på Casa Feliz.

Närmare titt på taket. Vilket jobb att snurra runt så i hela huset!
Blir trött i armarna bara jag tänker på det!

Här är väggen mitt framför näsan i mitt kontor, vitmålad.

Dessa fyrklöver är vanliga här och jag tycker de är så fina!
Bakom detta ljus- och luftinsläpp är vår tvättstuga.

Den här lampan är så fin!

Synd att de har kopplat ihop belysningen med spotlighten över poolen...
Inget myspys här inte.
Skulle behöva ha hit lillebror eller brorson nr 2 för lite elfix!

Ytterväggarna har denna mjuka knöggliga yta med den nedre tredjedelen kakelbelagd.
Baksidan av huset, det som vetter åt havet, är klätt med detta kakel med blå bård.

Och framsidan har den bruna bården i stället.

Så det matchar med trappstegen

En granne har denna mycket vackra mur.
När solen skiner på den så glänser den nästan!

En annan har denna, också väldigt vacker.

Och grannen med processionslarverna har denna nu
lite slitna betongmur som man har "larvat" till med lite mönster.
Så passande! :D

Det här är vi dåliga på i Sverige! Jag säger inte att vi ska ha kakel på väggarna utomhus, det fungerar inte så bra i vårt klimat kanske. Vi har visserligen vår fina snickarglädje, så klart, men att göra vackert med betong och sten är vi rätt usla på i vardagslag, tycker jag. Då ska det vara något speciellt i en park eller så. Men titta på vanliga höghus, slät eller vasst knögglig putsad betong. Sten använder vi knappt alls på detta sättet, vi använder trä. Kan det vara så att stenen här är mer lättarbetad?

Må så vara, men betong är väl ändå betong? Där kan vi väl inte skylla på något?

Mer betongglädje åt Sverige!

Skyltsöndag nr 8 - Översättningar

Först ska jag skylta om min egen brist på kunskap i det spanska språket! Har ju gjort det förr, så varför sluta ...? Och bättre att jag påpekar det själv än att någon annan gör det.

Den här skylten sitter inne på Svenska skolans område, inget konstigt med det. Men medan jag står där och väntar på att sonen ska komma ut så börjar jag fundera. Vad står det egentligen?

Plan de emergencia
Uso exclusivo bomberos

Uso = jag använder
exclusivo = exklusivt
bomberos = brandmän

Har jag missat någon språklektion nu igen?


Sonens platta bestämde för ett tag sedan att den hade gjort sitt och slutade därför att fungera. Ja, det var väl dags efter två års ihärdigt användande. Ny införskaffades med nytt skyddande fodral. I paketet ingick även en speciell glasskiva som man sätter på skärmen. En sådan här:

Jaha. Och hur och varför ska man ha en sådan? Jo, om man vänder på förpackningen så finns där en upplysande information! Klicka på bilderna så blir de större och mer läsbara. Eller något ditåt.

Made in China. Nähä!? Det menar du inte...?

Ledsen för kvaliten på bilderna, hade väldigt bråttom och nu är den returnerad så jag kan inte ta nya foton. Den här saken som skulle skydda skärmen mot sprickor hade nämligen spruckit...

Har bett om att få pengarna tillbaka i stället för att få en ny.

~ ☺ ~

Vill du se fler skyltar och annonser kan du klicka på etikett Underhållande här i bloggen.
Och glöm inte bort att kika in på BP's Skyltsöndag! Eller alla de andra som är med.

MOSS-inbetalning

Det som hänger är spansk mossa!
Jag lovar, det heter så!
Bilden är lånad från Pinterest.

Nu ska ni få höra, här är det byråkrati på hög nivå!

Mannen mins företag säljer över hela världen och levererar man elektroniskt (e-service) till slutanvändare inom EU så ska man debitera mottagarlandets moms (det är lite mer att ta i beaktande men väldigt kortfattat är det så). En gång i kvartalet så ska företaget göra en MOSS-rapportering, dvs specificera hur mycket moms till vilket land och slutsumman ska betalas in. För att allt ska hamna rätt måste vi få en kod från banken som revisorn måste lämna i skattedeklarationen. Mannen min gillar inte administration så den sköter jag samt konversationerna runtomkring (så att allt blir sparat på ett ställe). För oss blir tågordningen därför så här:

1. Vår revisor sänder mannen min ett mail med information om vilken skatt det är (modelo 368), vilken period och hur mycket som ska betalas.
2. Mannen min vidarebefordrar mailet till mig.
3. Jag kollar att siffrorna stämmer med mina noteringar om hur mycket som har sålts.
4. Jag mailar tillbaka informationen till mannen min med formulering till sin bankkontakt.
5. Mannen min mailar formuleringen till sin bankkontakt.
6. Bankkontakten betalar från kontot och mailar tillbaka en kod till mannen min.
7. Mannen min mailar koden till mig.
8. Jag mailar koden till revisorn.
9. Han mailar mig och tackar för koden. Varsågod.

Hade jag fått bestämma hade mannen min en gång för alla lämnat en fullmakt till bankkontakten där det står att jag får lämna in och mottaga denna informationen precis som vår revisor. I fortsättningen skulle det då bli så här:

1. Vår revisor mailar mig informationen med belopp osv.
2. Jag dubbelkollar beloppet.
3. Jag mailar bankkontakten.
4. Bankkontakten betalar och mailar revisorn koden med kopia till mig.

Snipp-snapp-klart!

Hade jag litat på revisorn hade det kanske endast kunnat skötas mellan bank och revisor men tyvärr har det visat sig att jag bör kolla uppgifterna först.

Och tur att det endast är en gång i kvartalet. Hade det varit varje månad hade jag tvingats ha ett allvarligt samtal med banken, tror jag! :)