torsdag 31 oktober 2019

Spanska skolan - del 28: Säkerhet vid skolan

Nu är jag ju inte uppvuxen mitt i Stockholm och stadsmiljö utan i en av de södra förorterna. Där gick man genom skogen till skolan varje dag, ensam eller med några klasskompisar, eller tog cykeln på gång- och cykelbanan. Efter dagens slut gick man till fritids, när jag började trean fick jag nyckel hem och var då ensam hemma eller med någon kompis. Tryggt och säkert. Skolans område var inte tydligt markerat utan liksom bara övergick i skog och samhälle: på ena sidan gångvägen var det skola och på andra sidan var det inte det.

Den spanska skolan känns också trygg och säker. För mig som svensk känns det fortfarande lite konstigt att se låsta grindarna och höga murar som omgärdar skolornas områden. Jag undrar alltid om det är för att det finns en historia bakom eller för att det inte ska bli en. Hönan och ägget, ni vet.


Enligt spansk lag så ska skolor vara inhägnade (detta gäller även skolor i andra länders regi), obehöriga får inte vara på skolans område utan särskild anledning. Föräldrar räknas till de obehöriga och jag tror att detta kan vara en av orsakerna till varför man som svensk har hört eller kanske upplever att det är svårt att få insyn eller vara delaktig i den spanska skolan. I Sverige välkomnas man och uppmuntras att vara med en lektion eller en skoldag, titta hur det går till, hjälpa till, lära känna barnen i klassen, man tar av sig skorna och pratar lite med lärarna när man hämtar. I alla fall har det varit så på de skolor sonen gått på i Sverige och i Svenska skolan i Fuengirola.

Så fungerar det inte i den spanska skolan. Obehöriga får som sagt inte vara på skolans område under skoltid. Man kan däremot boka tid med läraren och då får man ringa på porttelefonen vid skolans stora grind, vänta på att den öppnas, gå till la conserjería, (det betyder rådgivningen men är som en reception), och presentera sig och varför man är där. David som jobbar där i receptionen på I.E.S. Benalmádena, kollar upp i sin dator och sedan får man vänta medan han går och hämtar läraren samt kanske barnet om det ska vara med.

Ska man hämta ut barnet under skoltid för att till exempel gå till läkaren får man skriva in sig i en loggbok (namn på elev och på sig själv, DNI/NIE och orsak) medan David hämtar eleven. Vem som helst kan dock inte hämta ut en elev utan detta har man vid la matriculación, inskrivningen, fyllt i papper om, vilka som har denna rättighet. Nyligen kom en uppdatering av Pasen så man kan även den vägen lämna tillstånd till annan. Nu är det nog inte helt blodigt allvar alla gånger, jag sneglade när en elev skrev själv i loggboken varför han gick tidigare, orsaken var sueño, sömning. Det var en av de sista dagarna på terminen innan sommaren ... Eleverna får inte själva lämna skolans område. Går de ut ändå får de inte komma tillbaka in och dessutom får de en falta.

Även om man som förälder varit där och skrivit ut barnet ska eleven sedan ha med sig en justificante att lämna till läraren för annars blir det olovlig frånvaro, ausencia injustificada. Med lappen blir den justificada. Allt är inte giltigt men till exempel läkarbesök brukar vara det, då ska man ha intyg från läkaren om besöket.

Jag baxnade i början när jag fick höra om alla dessa lappar hit och dit. Men jag klargjorde redan från början för Fröken Otilia att vi kommer aldrig att gå till vårdcentralen med sonen bara för att han är hemma för en förkylning eller liknande, något som inte behöver läkarvård. För att gå till en vårdcentral är ju också att utsätta sig för ännu mer baciller. Så hittills har det gått bra när jag på justificante bara skrivit enfermo, sjuk.  Fröken Otilia berättade också att det var inte skötsamma elever och föräldrar som oss som de ville ha koll på utan de där som kan vara borta i veckor utan giltig orsak, det finns ju en skolplikt i Spanien också. Har man många injustificada så kommer socialen till slut att kontakta föräldrarna. Det är ju bara att acceptera papperslappsituationen då. Det har ju trots allt med barnens säkerhet och utbildning att göra.

✎...

På morgonen när man kommer till skolan är det ofta totalt kaos utanför grindarna på den smala och slingriga backen. Fyra stora skolbussar ska få plats, många lämnar sina barn med bil, ungarna springer ut i gatan utan att se sig för, särskilt vid övergångsställena. Det här scenariot gäller inte bara vid sonens skola, nej så här ser det ut vid de andra spanska skolorna också som jag sett. Alla börjar samtidigt och dessutom slutar de samtidigt. För att styra upp det hela står det på mornarna ofta - inte alltid - poliser vid övergångsstället som med barska miner viftar med händerna för att visa vem som får köra och vem som får gå. Vissa poliser orkar inte vifta utan sitter kvar i bilen och håller koll på läget därifrån. Eller pillrar på mobilerna ... Det beror lite på vädret också, det är behagligare i bilen när det blåser och regnar.

På eftermiddagarna står det dock inga poliser och håller koll. Lika rörigt kan det dock vara, till och med totalstopp för folk parkerar på bussarnas plats, det dubbelparkeras och ställs i vägen.

Gammal bild från första dagarna i spanska skolan.
Bilden blev jättesuddig men det gör inget för då slapp jag ju sudda ut ansikten!
Det här var de första som kom igenom grinden., massorna hade inte satt igång än.

Barnen i sin tur står på skolgården och väntar, grinden öppnas av David i receptionen eller någon annan utsedd lärare, men ingen tar ett steg över den osynliga gränsen. Först när det ringer ut klockan 14.45 springer de som kalvar ut på ängen med sina tunga ryggsäckar på ryggen. De liksom bara väller ut från skolan! Alla de drygt 600 eleverna på en gång ...Totalt kaos läggs till röran med bilar och bussar. Barn och vuxna knatar rakt ut i gatan (Har folk ingen självbevarelsedrift?), bilar och bussar tutar och mopeder slingrar sig emellan. Av någon orsak så ska dessutom den kommunala bussen köra förbi vid denna tidpunkten. Känns som att de kanske borde göra om tidtabellen lite.

Jag står parkerad i en stor rondell och väntar in tiden, där står många föräldrar.
Den vita bilen framför mig har också parkerat, mitt i korsningen och en bra bit från kanten.
Vi andra i rondellen utgjorde varken hinder eller fara, mannen i den där vita var bara ego ...
(Smulorna vid vår vindruta är från det silvriga solskyddet vi lägger ut mot
de starka solstrålarna, det vittrar och håller på att släppa ifrån sig plastbubblor.)
När jag plockar upp sonen på eftermiddagarna så är det hej-hej när han dubbelviker sig in i bilsätet och sedan är det tyst så när som på en hel del svordomar (från mig) för jag är så koncentrerad på allt som händer runt bilen, ungar som springer eller lunkar förbi på övergångsstället, ångrar sig och går tillbaka till kompisarna och tillbaka igen ... Först när jag närmar mig akuten på Benalmádenas sjukhus som ligger alldeles intill skolan, först då andas jag ut, då brukar värsta röran vara över.
- Så. Hur har din dag varit?
- Trist ... Tröttsam, svarar tonårssonen men verkar inte så himla missnöjd ändå.
- Några läxor ...?

✎...

Det här är en serie om att börja i en spansk skola i Andalusien.
Mer vardagliga händelser finns under etikett Skolan.

tisdag 29 oktober 2019

Notarius Publicus i retur

Byråkratitisdag! Här kommer fortsättningen på våra turer hos Notarius Publicus.

📜

Äntligen kunde vi få åka hem med alla dokumenten som den spanske notarius publicus hade utfärdat!

Nästa steg var ju att skicka det till advokaten i Serbien. När jag kom hem satte jag mig först och ögnade igenom dokumentationen lite närmare, allt i den där foldern mannen min fick utöver det apostiljerade intyget. Men säg den glädje som varar ... Redan på första sidan hittade jag ett fel, det stod att mannen min inte var resident i Spanien. Det stod heller inte att han skulle vara resident i Sverige eller Serbien. Helt residentlös, alltså.

Nu tror vi ju inte att det har någon som helst betydelse för dem i Serbien men gu vet vad som kan komma och sparka en där bak med ett fel som detta. Bara som en sådan sak att spanska Skatteverket kan få tag i det och tycka att då ska vi ju betala högre skatt, för det gör man som icke resident i Spanien! Vi har redan varit med i den rundan en gång. Och förlorat.

Bilden har egentligen inget med inlägget att göra.
Men det var häftigt att i morse se det tjocka dimtäcket över havet
virvla upp över stranden och delar av nedre Arroyo de la Miel..

Nej, det måste fixas till men en fredagseftermiddag är det inte mycket att göra med det. Under helgen skannade jag in alla sidor och gjorde en översättning till advokaten så att hon kunde förbereda sig och dessutom ha möjlighet att komma med synpunkter. Det var nu som jag äntligen förstod huvudsyftet med tilläggsdokumentationen, papperen i foldern! Eftersom det papper som apostiljerats, det som är skrivet på serbiska, inte har skrivits enligt spanska lagar så är det inte giltigt inom Spanien utan kan endast användas utanför landets gränser, i huvudsak i Serbien. Det tog dem ungefär sex sidor att informera det.

Nåväl. Måndag morgon ringde jag några gånger men fick bara telefonsvararinformation om att ingen kunde svara. Till slut kom jag på att det var ju lokal helgdag i Fuengirola där i början av oktober. Tisdag morgon var det äntligen någon som lyfte luren och jag förklarade felet. Hon bad oss komma in igen men inte den veckan, det var ju feriavecka! Inte mycket som blir gjort då ...

Nåväl igen. Veckan efter, det vill säga förrförra veckan åkte vi så in med papperen, halvt om halvt beredda på att få vänta en timme eller så. Men på 20 minuter hade de bytt ut den felaktiga sidan. Äntligen!

En stund senare har solen stigit något.
Man ser ljusningen!

Nu är dokumentationen i alla fall på väg till advokaten. Tummar och tår hålls för att Correos och dess motpart i Serbien sköter sig så att det inte hamnar på villovägar. Vi har så klart skickat med spårning men det ger ju inte direkt några garantier för något.

söndag 27 oktober 2019

Skyltsöndag nr 127: Solur

Jag promenerade ned till apoteket och på min väg hittade jag denna skylten:


Ännu ett spanskt kakelkonstverk, denna gången föreställandes ett solur. Vid solens nedersta spets ska det sitta en liten pinne som kastar skugga på siffrorna nedanför och därmed ska man kunna avläsa tiden från klockan sex på morgonen (till vänster) till klockan sex på kvällen (till höger).

Jag har inte helt greppat det där med solur, dock.
  • Hur gör man vid tidsomställningar? Det löser sig väl om två år men då gäller det att Spanien bestämmer sig för "rätt" tid, annars blir det omkakling.
  • Hur avläses den när solen inte har gått upp? I dag gick solen upp vid 7:37 här hos oss.
  • Hur tänker man när man kaklar fast soluret på en plats med konstant skugga?

Nåväl. En vacker skylt är det onekligen trots avsaknad av funktion där den sitter på muren.

~ ☺ ~

Vill du se fler skyltningar kan du klicka på etikett Skyltsöndag här i bloggen. Glöm inte bort att kika in på förvaltaren BP's Skyltsöndag! Här är alla medverkare.

lördag 26 oktober 2019

Lördagsgodis 2019 vecka 43

Här kommer det en lite bladad Lördagsgodispåse från veckan.


Godisbit nr 1
Ny orkidé på köksbordet! Egentligen är den mer vinröd i färgen, vet inte riktigt vad som hände där på fotot. Men oavsett, vilken otrolig skapelse!

Till höger skymtar förra årets julstjärna
som jag precis har planterat om i en större kruka.

Den jag fick när jag fyllde år i februari bar sina fantastiska blommor ända till slutet av juli! Den är fortfarande vacker med sina stora blanka blad men blomstänglarna ser ju inte så kul ut. En del klipper av dem så fort orkidén har blommat över men det ska man inte göra, inte helt i alla fall ...

Troligen är det en ny blomstängel på gång på den gamla.

... för det kan faktiskt komma nya blommor på den gamla stängeln! Eller en orkidébebis, en så kallad keiki (vilket betyder barn på hawaiianska). Kanske man kan se skillnaden men jag kan det inte. Vet bara att om det kommer vid bladrosetten och är spetsigt är det en rot, är det trubbigare är det en ny blomstängel som är på gång.

Godisbit nr 2
Kommentarer från sonen!
- Va, har du städat?! Varför då? utbrister sonen när han kommer hem från skolan.
Ja, här städas det tydligen bara om det finns en speciell orsak och det är då inte att det springer en dammråtta över golvet.

Riktigt så illa kanske det inte är ... Eller jo, det är det nog. Jag gillar inte att städa och det gör ingen annan i det här hushållet heller. Och nej, jag tänker inte betala någon att städa.

Godisbit nr 3
Besök! Sonen hade ju rätt, visst fanns det en orsak till att det hade städats: Lena i Wales och Spanien och hennes man kom hit en förmiddag i den gångna veckan. De hade ärenden i Benalmádena och frågade om de fick titta förbi på lite fika. Visst fick de det! Jag bakade frallor och ställde fram fat med ost och skinka, tomater och gurka och sedan fick man göra sina egna mackor till teet och kaffet. Och tänka sig, inte ett kort tog jag! Glömde det ... Lätt att glömma när man har trevligt!


Godisbit nr 4
Kastanjetider! Skulle köpa grönsaker och störtdök med ett litet mentalt glädjetjut ned i kastanjelådan när jag upptäckte den! Två skopor fick följa med hem och nu har vi suttit två kvällar i rad och mumsat kastanjer med smör och lite flingsalt! Vi innebär sonen och jag, mannen är inte lika glädjeskuttande förtjust i dessa vackra nötter. Mer till mig och sonen!

Det roliga är att detta är fjärde gången jag skriver kastanjen som ett Lördagsgodis! På detta sättet kan jag se att de brukar komma i handeln mellan vecka 40 och 43 här.

Tipset med mikron förra året visade sig i längden vara halvdant, Det funkade en gång, resten av försöken blev de brända. Nej, säkrast är att ställa dem i ugnen, 225 grader i 20-25 minuter. Just nu håller jag på att testa olika sätt att snitta dem, tycker inte att kryss i toppen är det enklaste alla gånger. Vad jag däremot vet är att de är lättast att få helt rena från skal och hinna om man skalar dem när de är så heta så man knappt kan ta i dem.


Godisbit nr 5
Läckert garn! Gillar egentligen inte konstfiber men detta i mjuk akryl gillade jag så det köptes. Fick i veckan för mig att jag ville sticka men hade inga stickor. Men jag löste situationen. Vet ni vad det är, kan ni se det på bilden?

Det är grillpinnar! De var i perfekt tjocklek för det lite ojämna garnet. Tur jag hade på mig glasögon när jag provade först för pinnarna var lite långa, höll på att peta mig i ögonen samt spetsa fingrarna. Men med sekatören klippte jag av dem till önskad längd och med en nagelfil slipade jag dem släta där jag klippt av samt gjorde dem mindre spetsiga.

Det var länge sedan jag stickade! Tror det var medan sonen var i magen. 15 år sedan, alltså. Jag skulle lägga upp maskor på stickorna och blev helt konfunderad. Hur 17 gjorde man?! Pinsamt, jag som stickat så mycket! Vet att man la garnet över pekfingret och tummen på något sätt ... Kom faktiskt inte på det utan gick frustrerad ifrån fåtöljen där jag satt i solen, jag skulle ändå göra något annat. När jag sedan en stund senare satte mig där igen så var det helt självklart hur man skulle göra.

Hjärnan är rätt fantastisk!

fredag 25 oktober 2019

Pinsamt på stranden?

Så här i slutet av oktober får vi nog inse att badandet för i år är över. Vi var inte alls så mycket vid stranden som vi hade tänkt oss, men några gånger kunde vi njuta av att få sand mellan tårna. Sista badturen gick till vår standardsandstrand (Säg det fort 10 gånger, om du kan!) Carvajal i Benalmádena. Vi var där tidigt och åt medhavd frukost efter att ha placerat våra handdukar så nära vattenkanten som vi bara kunde. Gu nåde om någon lägger sig framför!

Perfekt halvöde - till att börja med!

När man är på stranden så kan man ju bara inte låta bli att titta runt, man observerar och reflekterar. Folk är ganska underhållande att iaktta emellanåt. Och har ni tänkt på hur annorlunda folk antagligen beter sig på stranden? Eller på semester, för den delen. Ganska intressant faktiskt. Pinsamt emellanåt. Fast det är klart, vad man tycker är pinsamt är nog oftast ur betraktarens vinkel, den "pinsamme" håller antagligen inte alls med om det.

🚩

Vi var på Mallorca för första gången, sonen var 2,5 år gammal och lekte i sanden vid strandkanten. Antagligen grävde han en djup grop. Han älskar att gräva djupa gropar i sanden, han gör det fortfarande.
- Måste kissa! sa han och hoppade lite rastlöst så där som man gör.
- Gå ut i vattnet och kissa där, sa vi.*

Sonen tittade lite undrande på oss men han gick ut i Medelhavet, drog ned badbyxorna och slog en parabel som alla intill kunde se. Vi glömde säga till honom att han måste ju sätta sig ned eller gå lite djupare än till fotknölarna ...

Vi tyckte det var lite pinsamt, det tyckte inte sonen.

*) Skulle aldrig säga till sonen att kissa i en pool dock!

🚩

Vårt strandparasoll köpte vi precis när vi flyttade hit, det var ett rätt billigt parasoll som vi hittade i någon av alla de där strandbutikerna som säljer det mesta.

På i stort sett en gång gick ju så klart den medföljande väskan sönder så jag sydde en ny av ett duschdraperi. Blev riktigt nöjd. Det braiga med denna väskan är att den kan bäras som en ryggsäck.

Sedan fortsatte parasollförfallet med att en av pinnarna lossade. Till slut började väven bara smula upp sig. För att klara dagen band jag fast pinnen med en bit ståltråd och revorna förslöts med packtejp. Vi slapp leta efter nytt just den dagen för det funkade bra!


Det funkade bra en gång. Nästa gång såg parasollet ut så här när jag fällde upp det på stranden:


Mannen min tyckte detta var mycket pinsamt, särskilt som jag ställde mig och fotograferade det. Själv tyckte jag att det var rätt komiskt. Inbyggd antenn!

Vårt stora strandparasoll lades efter den dagens slut i sopcontainern med ett tack och adjö. Nu har nytt införskaffats. Tyvärr är det större så det går inte ned i min braiga väska. Får sy en ny vid tillfälle ...

🚩


Några meter bort ifrån oss och vårt spretiga parasoll slog det sig ned tre turistande kvinnor. Kvinnan i mitten tog genast fram en pincett och började noppa benen. Men hon nöjde sig inte med bara benen, nej, hon tog även ett tag vid bikinilinjen.

Den lite mer klädda kvinnan intill, hon tog också ett tag på benen med sin pincett. Hon hade väl redan en välansad bikinilinje för den lät hon vara. Däremot tog hon fram en spegel och började ansa skäggväxten.

De tyckte tydligen inte att det var alls pinsamt att sitta där och rycka oönskad hårväxt på alla möjliga ställen. Det fick jag tydligen tycka åt dem.

🚩

Är det bara jag som är överkänslig, kanske? Är det helt OK att sitta och rycka oönskade hår mellan benen mitt på stranden? Får man verkligen göra precis vad som helst på stranden?

tisdag 22 oktober 2019

Notarius publicus - en andra översättning

Tisdagar har blivit lite av en byråkratiavrapporteringsdag på den här bloggen, särskilt det senaste halvåret. Nu har vi varit på byråkrati-irrfärder igen så varsågoda och njut av att slippa vara med om detta ...

📜

Före semestern var vi i kontakt med svensk Notarius Publicus och under semestern var det serbisk Notarius Publicus. Varför inte ta en svängom med spansk Notarius Publicus också?

Mannen mins advokat i Serbien skickade ett dokument angående arvet efter svärmor. Det måste signeras hos Notarius publicus (nedan kallad NP för nu börjar jag tröttna på att skriva det) men vi var båda tveksamma till hur det skulle gå. All texten var ju på serbiska. Vi är i Spanien.

Men å andra sidan, tänkte vi, skit samma vad det står på papperet. Vad vi anser att NP ska göra är att intyga att det är just mannen min som skriver under papperet i NP:s närvaro, innehållet är irrelevant.

NP tyckte inte som oss:
- Det måste vara på spanska. Och det ska översättas av en auktoriserad översättare.

Det är här jag inte alls hänger med. Papperet är en text som ska signeras och legaliseras hos NP, den kan väl inte juridiskt översättas innan den skrivs under? Känns jättekonstigt. Det är liksom inte "stängt" med en signatur. Dessutom var han inte så trevlig. Han var väl egentligen inte otrevlig, han var bara ... advokat, dessutom snäppet över. I Spanien är det väldigt fint att vara NP.

Vi funderade och kom fram till att vi tyckte att dokumentet först borde översätts till spanska, signeras av mannen min hos NP och sedan översättas "tillbaka" till serbiska av en auktoriserad översättare. Advokaten i Serbien höll med oss i våra kringelikrokar och lät översätta dokumentet till spanska och e-mailade texten till oss. Vi skrev ut det på vanligt papper och med både det spanska och serbiska dokumentet gick vi till (en annan) NP som jag hittat via deras organisation.

Den här NP sa att nej, det går inte alls och vet inte alls vad vi ska göra. Dokumentet är ju inte skrivet enligt spanska lagar och regelverk. Nej, det är väl inte så konstigt eftersom det slutligen ska gälla i Serbien, tyckte vi. Men vad vi tycker spelar ju ingen roll.

Vad i hela friden skulle vi göra nu då? Vi kände oss så modfällda där vi stod mitt på trottoaren i Fuengirola.
- Vi går till nästa NP, sa mannen min. Visst fanns det flera i närheten?


Och visst gjorde det så. Vi promenerade till nästa och där kliades det lite i huvudet när vi visade fram det serbiska och det spanska dokumenten, båda osignerade.
- Jomen det här kan vi lösa! Vi måste bara översätta det på rätt sätt, skriva ett tilläggsdokument. Slå er ned och vänta så länge, sa mannen och gick i väg med dokumenten samt mannen mins pass och NIE-kortet i original.


Så det gjorde vi, vi slog oss ned och väntade. Vi roade oss med att titta på alla människor som gick runt i det fina kontoret, det var en väldans massa handskakningar och pussande och kramar. Det kändes inte som att någon jobbade, de gick mest runt och klappade på varandras ryggar och frågade hur det var, mycket socialt, rena skådespelet för oss som satt i soffan. Vi kunde knappt bedöma vilka som jobbade där och vilka som var klienter! Väldigt intressant.

Klockan tickade på och tiden närmade sig parkeringstillståndsslut. Till slut fick jag gå iväg och lägga i mer mynt. När jag 20 minuter senare kom tillbaka stod mannen min vid disken med kreditkortet i handen, en hel hög med papper låg i en folder intill honom. 124 € kostade det urtråkiga kalaset.
- Nu måste det apostiljeras också, och det måste ni göra hos en annan notarie, sa hon bakom disken och gav oss adressen dit.

Klockan var några minuter i två och vi stressade, siestan närmade sig! Men på dörren till NP nummer fyra stod det att de hade faktiskt öppet ytterligare en timme. Vi stegade upp för trappen och lämnade foldern vi fått och dagen efter kunde vi hämta hela mappen mot 18 €.

Det serbiska dokumentet hade försetts med apostille! Äntligen!


Vi fattar faktiskt inte mycket av den här historien. Vi har förstått att en NP i Spanien endast accepterar dokument på spanska. Nu hade vi ju på båda språken så jag antar att nu ska det inte behövas någon auktoriserad översättning i Serbien för de serbiska myndigheterna.

Tänk vad livet hade varit enklare för oss alla om samtliga parter hade accepterat texten på till exempel engelska. Eller esperanto, for den delen ...

📜

Vill du hitta en Notarius Publicus i din närhet (inom EU) och som  dessutom kanske i behärskar ett språk du kan så kan du leta i European Directory of Notaries.

📜

Trodde ni att det var klart där? Nä, tänkte väl det ... Varför ägna en hel vecka åt att springa runt till fyra olika NP när man kan ägna lite mer tid till det. Men det här inlägget är redan alldeles för långt så jag berättar sedan vad som hände.

lördag 19 oktober 2019

Lördagsgodis 2019 vecka 42

Lördagsgodisdags!


Godisbit nr 1
Födelsedagstårta! Ja, nu var det ju inte jag som fyllde år utan Fru Cuba. Hon fyllde 40 år förra veckan och i går var vi över på en bit tårta. Den var med spanska mått mätt riktigt god och otroligt vacker, rena bröllopstårtan! Sockerpastan på utsidan var så klart väldigt söt men annars var det fyllning med blåbär och vindruvor. Och små mumsiga chokladfyllda macarons på toppen!

Muggarna rymmer drygt 4 dl och vi fann dem i tebutiken i Mercacentro, Fuengirola.
Butiken drivs förresten av en svenska.

Godisbit nr 2
Stora härliga temuggar! Jag älskar stora härliga temuggar och jag vet att det gör Fru Cuba också. Så vi köpte några till henne och la i en kartong tillsammans med grönt te och en tesil. Hon verkade i alla fall bli glad så jag hoppas att hon också blev det. Det är svårt att veta ibland vad folk egentligen tycker om presenter. Om inte annat, godisbiten får väl vara att jag tyckte att det var en bra present.
- De är jättefina, sa sonen när jag visade honom muggarna. De passar liksom in hemma hos dom!


Godisbit nr 3
Sällskapskatt! Jag hade en röjare och klippte ned några buskar, bland annat trillingblomman och en hibiskus. Vildkatten Tramse gick och la sig under trillingblomman medan jag höll på att röja runt. Just nu är han inne i sällskapskatts-läge, det vill säga att då är han inte lika spattig och rädd av sig, han tar försiktigt med munnen en ost- eller skinkbit från mina fingrar, lägger sig på marken någon meter ifrån mig där jag sitter och njuter av solen med en bok eller virkning i handen. Nära mig men inte för nära.

Jag virkade garn runt en vinkork och försökte leka med Tramse.
Han tittade på grejen som jag ryckte lite i. Han tittade på mig.
Han fattade absolut INGENTING!
(Nu när jag ser detta fotot är jag glad för att jag inte använde mig av rött garn ...)
 
När han är i extra Trams-läge så gör han inte så. Då är han stora vildkatten som jagar bort de andra från reviret. Ungefär. Rena rama Tramse-jellonet!

torsdag 17 oktober 2019

Det växer så det knakar

Tänk så lite det behövs för att växter ska trivas: lite vatten och lite sol. Eller ja, mycket vatten halva året och mycket sol hela året här i Benalmádena, om man ska vara helt korrekt.

För titta bara!


Det här fotot ovan är taget i september 2015, några månader efter att vi flyttat till huset. Jag var i färd med att klippa ned alla de utstickande grenarna på vinterjasminen, jasminum nudiflorum, så att den åter skulle bli som en boll. Till höger om busken står det en liten ynklig palm ...


... som efter dessa fyra åren inte alls är ynklig längre! Den är gigantisk! Det var den som jag var och sågade av blad på vars tagg fastnade i mitt pekfinger, förresten.

Men att växa sig stor och stark, växa så det knakar, är inte alldeles utan problem.


Muren har börjat knaka också. Rötterna har börjat titta fram i springan som den har tvingat fram. Snacka om växtkraft!

Ja, så snart blir det byggarbetsplats här igen. Vi har diskuterat lite vad vi ska göra med den fina Washington-palmen som kämpat så och blivit så stor och vacker. Den kan ju inte stå där den står, i alla fall. Hantverkare Dani undrade om man inte kunde plantera om den på baksidan, men jag och Danis hantverkarkollega var ledsamt nog överens: det går inte. Inte med de rötterna. Det är ju murar, hus och pool på en ganska liten yta. Så nej, den måste nog flytta härifrån. Det kommer bli så tomt där utan den ...


Lampborsten, Callistemon, som på bilden står till vänster (ja, jag skrev faktiskt höger först ...) om palmen, den fanns inte där i september för fyra år sedan. Nej, den planterade sig själv - antagligen med hjälp av en fågel - och satte sedan en jädrans sprutt. Jag har klippt ned den några gånger och kommer att göra det snart igen.

Det blev lite roligt med bilden för man ser de olika stadierna på blomningen.

Men den ska få blomma färdigt först, den är ju så läcker med sina röda blommor som ser ut som flaskborstar. (Varför heter den då lampborste? Ah, antagligen för att borstar man rengjorde fotogenlampor med såg ut så.)

Förresten, om det är någon som vill ha en Washington-palm så är det bara att kontakta mig! Den står här så fint i Benalmádena, Spanien. Gräva får du göra själv ...

tisdag 15 oktober 2019

Nytt spanskt körkort del 12 - Kolla statusen

Jag kan meddela att här väntar vi ju fortfarande på att det ska komma något e-mail från DGT, spanska Transportstyrelsen, om att först och främst mannen mins körkort börjar närma sig leverans efter nästan sex månaders väntan. Mitt är ju också inlämnat för att konverteras till spanskt körkort men några månader efter. Så kommer det något e-mail som säger att någon av oss kan komma och hämta det nya spanska körkortet, i alla fall ett temporärt körkort?

Nä.

Jag hittade däremot en sida där man kan se status på ens körkortsärende.


Enkelt, man fyller i sitt NIE (eller DNI om man är spansk medborgare) och födelsedag (DD/MM/ÅÅÅÅ), trycker på Buscar ...


 ... och får till svar att Lo sentimos, pero no tenemos información sobre el estado de tramitación de este permiso de conducir, det finns ingen information om statusen på detta körkortet. 

Det vill säga att det har inte hänt ett skit. För på hjälpverktyget ovan visar de inte statusen förrän man har fått det temporära körkortet och det är ju det vi först måste vänta på. När vi har fått det, då kan vi se statusen på den där länken. Det finns olika meddelanden man kan få, här till exempel finns de att läsa på spanska

Vi är ju som ni förstår oerhört frustrerade över detta! Jag försökte hitta information om det var fler som var irriterade på att allt tar sådan tid men hittade konstigt nog inte mycket. Vad jag kom fram till är att det verkar gå relativt fort (en månad eller två) om man redan har ett spanskt körkort och det bara ska förnyas. Men har du nyss tagit körkort verkar det också vara ett infernaliskt väntande. Men värst väntan är det för oss som redan har ett giltigt körkort men i ett annat land.  

Varför denna väntan? Allt kan inte vara Brexits fel! Det enda jag hittade var en artikel om att det i Valencia varit väldigt trögt under sommaren eftersom när personalen gick på sommarsemester under augusti så har de bara stängt luckan, inte satt dit någon annan. Folk har väntat i timmar på tider som de bokat en månad tidigare. Att ta hjälp av en gestoría hjälper inte mycket heller, inte om de lovar att de fixar allt billigt och snabbt. Men det går inte snabbare än vad DGT klarar av. Och de verkar ju inte klara av mycket.

Till råga på allt så har DGT gått ut vad gälller för Brexit, vill engelsmännen ha spanskt körkort måste de innan 31 oktober ha gjort en ansökan om spanskt körkort. De kommer att kunna köra på sina engelska körkort i nio månader efter Brexit så som läget är nu. Jag kan tänka mig att engelsmännen nu har fått en gräddfil på varje Jefatura Provincial de Tráfico eftersom det i texten i länken står att de garanteras ett spanskt körkort inom 9 månader: "De esta manera, suceda lo que suceda el día 31 de octubre de 2019, tendrás garantizado que te atendamos para poder realizar el canje de tu permiso durante el plazo de 9 meses desde la fecha del BREXIT."

Vilket gör att det tar nog kommer att ta ännu längre tid för oss andra ... Ingen har garanterat oss svenskar eller andra EU-medlemmar något, inte vad jag vet. Och vad hjälper garantin om tiden har passerats? Kan man få ersättning? Jag läste någon annanstans (förlåt, jag har snurrat runt så mycket så jag nästan har tappat kollen) att en hade fått vänta ett år på sitt spanska körkort, en annan tio månader. Så med våra körkort har de väl några månader på sig då ...Och sedan? Vad ska man göra? Det verkar ju inte finnas något som man kan göra. Än att vänta.

Jag undrar fortfarande om detta är lagligt, egentligen.

🚗🚗🚗

Vill du läsa de andra delarna så har jag nu samlat dem på denna sidan om Nytt spanskt körkort.

söndag 13 oktober 2019

Skyltsöndag nr 126: Missad skylt

Jag promenerade hem och precis innan jag skulle vika in på vår lilla gata så ser jag att det ligger ett papper på trottoaren:

Cuidado con la pintura - puede manchar los vehículos
Se ruega a todos los vecinos no aparcar vehículos desde las 9 horas de
mañana sábado de 21 septiembre hasta finalizar de pintar la pared de la rampa.
Se agradece la colaboración a los vecinos.

Fritt översatt: 
Varning för färgen - det kan fläcka ned fordonen.
"Alla grannar uppmanas att inte parkera fordon från klockan 9 på lördagen den 21 september tills rampens vägg är färdigmålad. Tack för grannarnas samarbete.

Den här skylten hittade jag alltså fladdrande på trottoaren på eftermiddagen den 21 september. Det står ingenstans om var man inte skulle ha parkerat sin bil om man inte ville ha den prickig. Att hitta denna information efter faktum är föga upphetsande.

Vår bil var turligt nog inte mer fläckig än vanligt från sand och annat. Fast vi har i alla fall lärt oss att direkt under stolpens ledningar ute på gatan är det dumt att parkera bilen. Fåglarna gillar att sitta där och kack(l)a.

~ ☺ ~

Vill du se fler skyltningar kan du klicka på etikett Skyltsöndag här i bloggen. Glöm inte bort att kika in på förvaltaren BP's Skyltsöndag! Här är alla medverkare.

lördag 12 oktober 2019

Lördagsgodis 2019 vecka 41

Ännu en vecka har passerat, redan mitten av oktober! I dag är det dessutom Spaniens Nationaldag så grattis alla spanjorer. Själv firar jag med att ställa fram en godisskål med godbitar från veckan som gått!


Godisbit nr 1
Kan själv! Jag sågade av stora blad från Washington-palmen som hängde ut över trottoaren. De är väldigt vackra men läskiga för de har sådana taggar på skaftet och går någon förbi och river sig är det ju inte så kul. Jag använde mig av min lilla handsåg och tog ett försiktigt tag om det avsågade bladet och svingade in det över vår låga mur ... och det fastnade med en av taggarna i trädgårdshandsken. Vad värre var, det fastnade i mitt vänstra pekfinger! Det rev upp en flik och det blödde som det brukar göra på fingerspetsar, det vill säga ymnigt. Jag tittade och rengjorde, såg inget skräp och satte på ett plåster.


Det läkte men var så konstigt, det var liksom som en bula, och jag tänkte att det måste vara en bit tagg kvar. Jag smorde in med något medel jag köpte som skulle vara bedövande och mannen min rengjorde en pincett. Han petade runt så det började blöda igen men hittade inget. Vi tänkte att jamen då kanske det bara var lite svullet. På med plåster och det läkte igen. Bulan var dock kvar. I början av veckan kände jag att i vissa lägen när jag tryckte på fingret så var det som att det stack till. Det var definitivt något där som irriterade. Den här gången tog jag Xylocain, satte mig själv och började peta med hjälp av det lampförsedda förstoringsglaset mannen min använder vid lödning. Alltså, jag petade inte med förstoringsglaset utan med någon nål eller vad det nu var. Det började blöda igen men jag petade envist på och plötsligt! Där! En brun liten taggjävel!

Gu va skönt! Nu slapp jag springa till vårdcentralen igen för den här gången läker det bulfritt.


Godisbit nr 2
Godkända bokmärken! Jag lämnade förra veckan över bunten med gitarrackordbokmärken jag hade gjort och sonen tittade lite frågande på dem.
- OK ... vad ska jag med dom till? Dom är fina, men ...? sa sonen och stoppade undan dem i ryggsäcken och jag tänkte att ja, där kommer de väl ligga tills de blir knögliga och fula.

I onsdags hade han gitarrlektion och satte sig att öva när han kom hem. Han spridde ut bokmärkena framför som stöd för hur han skulle sätta fingrarna rätt på strängarna.
- Jag visade bokmärkena för musikläraren och han tyckte de var jättefina!
- Använder du dem då?
- Ja, de är jättebra! sa han och drog med fingrarna över gitarrens strängar. Ska jag fråga läraren om han vill köpa några bokmärken av dig?

Nu kaaaan det tänkas att det var lite "smörning" på gång också. Jag hade några timmar tidigare varit riktigt arg på honom och hans tonårssätt, hur han allt för ofta låter när han pratar med/mot mig. Tur för honom att han har en alltför kortsint mamma.

(Det blev rödkrull under ordet kortsint. Finns inte det ordet? Så vad är motsatsen till långsint?)


Godisbit nr 3
Trevliga matkassar! Förra året bytte Lidl ut motivet på sin matkasse till den fina med alla de röda tomaterna. I år har det kommit en ny kasse, med stora härliga apelsiner. Visst är de fina!

Nu skulle jag vilja ha en med något grönt på också. Krispiga äpplen eller kanske sallat?

De vanliga plastkassarna har de slutat med sedan en tid tillbaka, förresten. Nu har de endast papperskassar och dessa flergångs. Har de gjort likadant i Sverige?

tisdag 8 oktober 2019

Vädret i september 2019

På en gång, från första dagen i månaden, kändes det att det var en höstmånad som hade börjat.


Mer moln rullade in och det var något med ljuset. Det blev en kallare ton även om det fortfarande fanns värme i luften. Tittar man på graferna från de olika sommarmånaderna så ser man faktiskt att det stämmer, att solutstrålningen sjunker och det bränner inte riktigt lika mycket.

Solskyddskrämer behövs dock fortfarande under september för även om det inte är lika stark som i juli och augusti så är det fortfarande starkt. Det är en månad som är nästan 30-gradersvarm ...


... och njutbar! (Film ca 10 sekunder.)

Tittar man på dygnets svalaste temperatur blir det ju lite annorlunda då det i snitt sjunker med cirka tio grader när det är som svalast på natten, man funderar på att ta fram riktiga täcken. De tropiska nätterna med temperaturer på över 20 grader är lite färre.


September innebär också att man åter börjar se vackra och spännande soluppgångar eftersom skolan drar igång i mitten av månaden. Det är väl det (enda) positiva med att släpa sig upp klockan sju på morgonen.

September 2019
 1, 31° C, sol
 2, 29° C, sol
 3, 31° C, sol
 4, 28° C, sol, några droppar regn på em
 5, 29° C, sol, lite moln
 6, 29° C, sol, lite moln
 7, 28° C, molnigt
 8, 28° C, molnigt
 9, 27° C, sol
10, 28° C, sol, blåsigt
11, 27° C, sol, blåsigt
12, 24° C, sol, lite moln, några droppar
13, 27° C, molnigt
14, 26° C, 43 mm regn, åska
15, 28° C, sol, disigt
16, 26° C, sol
17, 28° C, sol, lite moln
18, 27° C, sol, disigt
19, 27° C, sol
20, 26° C, molnigt
21, 26° C, sol
22, 28° C, sol, blåsigt
23, 28° C, sol, lite moln
24, 30° C, sol
25, 32° C, sol, blåsigt
26, 28° C, sol
27, 26° C, sol
28, 28° C, sol, dimma på morgon
29, 27° C, sol
30, 30° C, sol, disigt

Månadens snittemperatur dagtid: 27,9° C

🌞

Statistik från väderstationen (klicka på bilderna så blir det nog lite tydligare):


Average är genomsnittstemp under hela dygnet.

🌞

Till sist, en titt på när solen gick upp och sedan ned den första dagen i månaden:

Amanecer - gryning
Salida del sol - soluppgång
Cenit - zenit
Puesta del sol - solnedgång
Anochecer - skymning

Om solens vandring: information och bild från http://salidaypuestadelsol.com/

🌞

Vad gäller blåsigt: det blåser nästan alltid lite här på Solkusten. Har jag skrivit blåsigt så har det verkligen blåst! Och som tidigare, det här är helt hur jag har uppfattat det och vad vår väderstation här hemma har sagt till oss. Vädret och temperaturen i Málaga eller Marbella kan skilja sig åt en del mot hur vi har det här i Benalmádena.

🌞

Planen är att göra en sammanställning efter varje månads slut och det finns sedan januari 2015. Klicka på etikett Väder för att hitta de andra. Man kan även i sökrutan leta upp en viss månad, de är rubricerade enligt samma princip.

måndag 7 oktober 2019

Krypen i skåpet

Jag skrev ju i lördags om att mitt köksskåp med alla torrvaror invaderats av något äckligt litet kryp. Några frågade hur jag fått dem i skåpet och det kan jag lätt svara på: det har hängt med från affären och tillverkaren. Som jag skrev i en av kommentarerna, jag köpte en gång mannagryn och när jag kom hem såg jag ett rätt stort kryp i förpackningen, centimeterstort (och vilket nu när jag börjat titta runt har förstått var puppan av en polilla de maíz). Att den ska ha krupit in i en förseglad påse under resan hem från butiken är ju knappast troligt ...

För att bekämpa så bör man först ta reda på vad det är man bekämpar. Alltså kastar man sig på Google och skriver först på engelska, bugs in pantry, och börjar titta på bilder av alla äckliga kryp. Denna fick mig faktiskt att skratta mitt i eländet:


Myror, kackerlackor och andra saker man kan hitta. Men duvor? Brukar folk ha problem med dem inne i skafferiet? Nog för att de brukar kallas för flygande råttor ... Jaha jo, det finns visst de som har problem med duvor (klicka på denna länk på egen risk).

Hur som helst, det kanske är bättre att söka på spanska, kanske inte är exakt samma problem överallt i världen. Så vad heter då kryp på spanska? Jag vet ju, men vad 17 var det nu? Pijos är löss, det brukar det komma varningar från skolan om. Google Translate får stå till tjänst och det är oftast bättre att översätta från engelska:


Ja ... jo ... nog är det ett fel, alltid! Plural gjorde bara att det blev ännu fler fel.

Men jo, nu minns jag vad det heter: bichos! Har alltid tyckt det varit ett lite kul ord. Tänker på det snarlika engelska ordet och japp, de kan vara lika djävliga även om de inte har någon etymologisk koppling.

Så jag söker på bichos en cocina och får upp en massa bilder på folk som äter insekter. Alltså, nu börjar jag ju tröttna på det här! De kan få komma hit för ett fritt mål mat om de vill, i alla fall en tapa. För trots att jag skurat och gjort rent så finns de kvar, hittade en nyss.

Det lilla bruna strecket till vänster är krypet, 1 €-myntet är 23 mm i diameter.

De är så små! Hopplösa att fotografera om man inte har en makro-zoom. Här är ett tappert försök med mobilen:


Nej, jag vet fortfarande inte vad det är. Men jag måste nog ta och skrubba rent i skåpet en gång till ... Tur jag inte har varit till affären och köpt nytt än. Och peppar-peppar har jag inget hittat i skafferiet, bara i köksskåpet. Fast det kan ju bero på att i skafferiet är det mest konserver och liknande.

Fotot taget med sonens mobilkamera i en vit (!) plastskål

Annat än att städa och ha allt i plastpåsar och/eller tättslutande burkar (för det har inte hjälpt), kom gärna med tips på hur man får bort dem och framför allt att de sedan håller sig borta!

söndag 6 oktober 2019

Skyltsöndag nr 125: Övergångsställe

Den här trädskymda skylten fann jag när jag promenerade till frissan för några veckor sedan:


Ett övergångsställe. Var ...? Ska det vara de där två strecken? Som går från en parkeringsruta till den bomförsedda utfarten? Njäe, det betyder väl att man inte får parkera på det där utrymmet, va?

Översikt med Google Maps. Var är övergångsstället?
Undrar ni vad det är för en rund boll där i nederkant så kan ni läsa om den här.
  
På andra sidan trädet, ute på vägen, där finns inget övergångsställe heller. Det ligger några meter till vänster utanför på den övre bilden.

Kanske lika bra att skylten nästan är överväxt.

~ ☺ ~

Vill du se fler skyltningar kan du klicka på etikett Skyltsöndag här i bloggen. Glöm inte bort att kika in på förvaltaren BP's Skyltsöndag! Här är alla medverkare.

lördag 5 oktober 2019

Lördagsgodis 2019 vecka 40

Den här veckan kommer jag inte att ställa fram en vanlig lördagsgodisskål för det har jag ingen lust med. Inte alls ... Energin har legat på bottennivå och sjönk några nivåer till i dag så ni får nöja er med det ni hittar här.


Godisbit nr 1
Avklarat Notarius Publicus-besök. Jag har sagt att jag ska berätta mer om detta, har påbörjat inlägget men det är så attans snårigt och jag hänger inte riktigt med. Något som vi trodde skulle ta tio minuter har tagit lite längre, om man säger så ... Men jag hoppas att det ska vara klart nu. Jag anser det, i alla fall.

Godisbit nr 2
Kanelbullens Dag! Först hade jag små funderingar på att baka till sonens hela klass men energin försvann och jag riktade in mig på att baka till familjen i går. Blev inte heller av. När jag berättade för sonen vad vi hade hållit på med under fredagen medan han var i skolan så bad han lite försiktigt om att det kanske fanns möjlighet till bullbak under lördagen istället?
I dag alltså. Och jo, det skulle jag väl kunna finna möjlighet till. Så jag började efter frukosten plocka fram alla ingredienser, det sista var sockret. När jag öppnade burken ser jag att det kryllade med små-små-små äckelpäckel ljusbruna kryp i sockret! I sockret!!! Mjölbaggar i mjölet och andra stärkelserika produkter har jag ju varit med om och därför är jag noga med att lägga allt i påsar eller tättslutande burkar. Det brydde sig inte dessa millimeterstora krypen om.

Sedan ägnade jag väl en timma eller två svärande i köket medan jag gick igenom alla förpackningar i det skåpet. Allt eftersom jag fyllde soppåsar med infesterade förpackningar med ris, pasta, potatismjöl, mannagryn, olika mjölsorter, raggmunkar (sonen snyftar över detta), linser och allt te (Snyft! Mitt te!) så fyllde jag på inköpslistan med allt som nu behöver köpas nytt. Skåpet är i det närmaste tomt och alla burkar har diskats.


Det här skåpet brukar vara helfullt ...

Bullarna blev i alla fall goda. Och skåpet är rent. Men hu så tomt. Gillar inte. Undrar om jag kan få sonen att släpa upp de fyra soppåsarna med krypmatvaror?

Bladen är sandiga från något regn, ser jag ...

Godisbit nr 3
En söt liten blomma! På fotot ser ni den söta lilla blomman på en vandrande jude. Ja, växten heter så. Eller nej, den hette så. Handeln i Sverige har nämligen fått för sig att namnet vandrande jude kan riskera att väcka anstöt. Observera att det riskerar. Det är alltså ingen jude som har gått och gnällt på det svenska namnet.

Jag kopierar in från Språktidningen;
"Vandrande jude har fått sitt namn från Ahasverus, en skomakare i Jerusalem som ska ha nekat Jesus vila under vandringen till Golgata. Ahasverus dömdes därför till att vandra ända till domedagen. Vandrande jude sticker ut som revor – och växten kan alltså sägas vara en vandrare. Samma egenskap är inspirationskälla till det nya namnet skvallerreva. Den sprider sig nästan lika snabbt som skvaller kan färdas. På finlandssvenska kallas växten ibland just skvaller."

Jag tycker det är lite synd. De gamla namnen fick en ju att undra varför de hette så och det gör saker intressantare. Det är dessutom en växt som gärna vandrar vidare mellan innehavare då den är lätt att föröka. Den plantan jag har i dag tiggde jag jag till exempel till mig som stickling av ett engelskt par vars hus vi var och tittade på för många år sedan. Växten heter Wanderering Jew på engelska, förresten.

torsdag 3 oktober 2019

Vädret i augusti 2019

Den stora semestermånaden, städerna och stränderna är fyllda med semesterfirare.


Jodå, augusti fortsatte i samma brandanda som juli, den här gången så nära att jag ringde 112!


Vi hittade en fin strand i vår närhet där sonen och mannen min snorklade en stund. Fast det var för mycket rörelse i vattnet så det var lite grumligt, de såg inte så mycket.

Altocumulus lenticularis
(med risk för att det inte är korrekt, har inte kollat med mannen min)

Himlen bjöd på roliga molnbullar som kom rullandes över bergen. Men de drog förbi och tog all fukten med sig.


Så det var ju bara att njuta av det fina vädret på stranden lite till. Vi kom tidigt till stranden och gick när alla andra kom!

Augusti 2019
 1, 30° C, sol
 2, 29° C, sol
 3, 31° C, sol
 4, 31° C, sol
 5, 31° C, sol
 6, 34° C, sol
 7, 37° C, sol, disigt
 8, 35° C, sol
 9, 37° C, sol
10, 37° C, sol
11, 36° C, sol, blåsigt (10 % luftfuktighet!)
12, 35° C, sol
13, 31° C, sol
14, 29° C, sol
15, 29° C, sol
16, 31° C, sol
17, 30° C, sol
18, 34° C, sol
19, 35° C, sol
20, 29° C, sol, småblåsigt
21, 28° C, sol, lite moln, mer på em
22, 30° C, sol
23, 29° C, sol
24, 28° C, sol, lite moln
25, 30° C, sol, lite moln
26, 27° C, molnigt
27, 30° C, sol
28, 30° C, sol
29, 29° C, sol, molnigt på em
30, 30° C, sol
31, 31° C, sol

Månadens snittemperatur dagtid: 31,4° C

🌞

Statistik från väderstationen (klicka på bilderna så blir det nog lite tydligare):


Average är genomsnittstemp under hela dygnet.


🌞

Till sist, en titt på när solen gick upp och sedan ned den första dagen i månaden:

Amanecer - gryning
Salida del sol - soluppgång
Cenit - zenit
Puesta del sol - solnedgång
Anochecer - skymning

Om solens vandring: information och bild från http://salidaypuestadelsol.com/

🌞

Vad gäller blåsigt: det blåser nästan alltid lite här på Solkusten. Har jag skrivit blåsigt så har det verkligen blåst! Och som tidigare, det här är helt hur jag har uppfattat det och vad vår väderstation här hemma har sagt till oss. Vädret och temperaturen i Málaga eller Marbella kan skilja sig åt en del mot hur vi har det här i Benalmádena.

🌞

Planen är att göra en sammanställning efter varje månads slut och det finns sedan januari 2015. Klicka på etikett Väder för att hitta de andra. Man kan även i sökrutan leta upp en viss månad, de är rubricerade enligt samma princip.