torsdag 17 oktober 2019

Det växer så det knakar

Tänk så lite det behövs för att växter ska trivas: lite vatten och lite sol. Eller ja, mycket vatten halva året och mycket sol hela året här i Benalmádena, om man ska vara helt korrekt.

För titta bara!


Det här fotot ovan är taget i september 2015, några månader efter att vi flyttat till huset. Jag var i färd med att klippa ned alla de utstickande grenarna på vinterjasminen, jasminum nudiflorum, så att den åter skulle bli som en boll. Till höger om busken står det en liten ynklig palm ...


... som efter dessa fyra åren inte alls är ynklig längre! Den är gigantisk! Det var den som jag var och sågade av blad på vars tagg fastnade i mitt pekfinger, förresten.

Men att växa sig stor och stark, växa så det knakar, är inte alldeles utan problem.


Muren har börjat knaka också. Rötterna har börjat titta fram i springan som den har tvingat fram. Snacka om växtkraft!

Ja, så snart blir det byggarbetsplats här igen. Vi har diskuterat lite vad vi ska göra med den fina Washington-palmen som kämpat så och blivit så stor och vacker. Den kan ju inte stå där den står, i alla fall. Hantverkare Dani undrade om man inte kunde plantera om den på baksidan, men jag och Danis hantverkarkollega var ledsamt nog överens: det går inte. Inte med de rötterna. Det är ju murar, hus och pool på en ganska liten yta. Så nej, den måste nog flytta härifrån. Det kommer bli så tomt där utan den ...


Lampborsten, Callistemon, som på bilden står till vänster (ja, jag skrev faktiskt höger först ...) om palmen, den fanns inte där i september för fyra år sedan. Nej, den planterade sig själv - antagligen med hjälp av en fågel - och satte sedan en jädrans sprutt. Jag har klippt ned den några gånger och kommer att göra det snart igen.

Det blev lite roligt med bilden för man ser de olika stadierna på blomningen.

Men den ska få blomma färdigt först, den är ju så läcker med sina röda blommor som ser ut som flaskborstar. (Varför heter den då lampborste? Ah, antagligen för att borstar man rengjorde fotogenlampor med såg ut så.)

Förresten, om det är någon som vill ha en Washington-palm så är det bara att kontakta mig! Den står här så fint i Benalmádena, Spanien. Gräva får du göra själv ...

16 kommentarer:

  1. Det gör ont måste jag säga. Palmen är ju sååååå fin, men jag förstår ju att ni inte har något val. Men himla synd är det. Minns när dom sågade ned våra tre fina popplar på innergården ifjol (https://bp-computerart.blogspot.com/2018/05/glad-mandag_28.html). Deras rötter "grävde upp" de asfalterade gångvägarna. Det gjorde ont i mig då med...

    Flaskborstarna är ju så fina. Å tänk att busken kom dit helt av sig själv;-) Tack fågeln skulle jag säga:-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst gör det ont! Jag gillar inte att gräva bort växter. Jag ska kolla lite mer om palmen och dess rötter, se om vi kanske faktiskt kan sätta den på baksidan. Men då bör vi nog få OK från Miguel, han som vi hyr av. Funderade också på att plantera ned i en gigantisk kruka ...

      Ja, fåglarna är bra såddare!

      Radera
  2. Visst är det fint med all växtlighet här- Och palmen är jättefin men jag förstår att den inte kan sabba muren med sina rötter.
    Flaskborstarna är väldigt fina och och roligt nu när de verkligen är i form och blommar. Men frågan är om palmen kommer att trivas någon annanstans nu när den har blivit så stor. Men ett skott kan säkert planteras.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lampborstarna är väldigt trevliga, fin buske även när den inte blommar. Men nu börjar den skräpa av sig men det får man väl stå ut med någon vecka till.

      Skott finns inte och jo, man kan nog flytta palmen bara man ser till att man får med sig så mycket rötter som möjligt och gör ett bra grundarbete. Man kan flytta många träd på det sättet med stor framgång.

      Radera
  3. Hmm... Ska jag kanske skicka dit Anders och sekatören? Då brukar det mesta i växtlighetsväg hejda sig ganska rejält och direkt :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, hade det räckt med att hejda sig så hade han ju kunnat få komma. Men jag har nog sett resultaten och det brukar liksom vara så att Anders har svårt att hejda sig med en sekatör i handen.

      Radera
  4. Naturens små/stora under må vara vackra, men likväl omöjliga att dela "hem" med.
    Växtkraft ser vi intet av här uppe i norr nu. Tvärtom viker allt ner sig i gråtrista oktober.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, tyvärr är det så och oftast är det växterna som får ge vika.
      I Sverige håller de flesta växterna på att bädda om och mojsa ned sig i en skön säng för att hämta krafter inför den kommande våren. Vissa har sett till att deras små fröbarn har fått bästa chansen då de själva inte kommer tillbaka.

      Radera
  5. Synd med palmen - tyvärr tror jag inte den skulle trivas i Östergötlands Bergslag, men snygg är den! lampborsten är så läcker ... tur att den kan vara kvar i alla fall!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, utan orangeri skulle den kanske inte trivas riktigt så bra som här.

      Lamborsen är så rolig. Synd att den planterades så himla nära grunden och mitt ibland alla fresior så de gillar inte läget. Dem borde jag förresten försöka flytta, det är nog enklare gjort.

      Radera
  6. Vilka kul växter, de där flaskborstarna!
    Önskar en fin lördag!
    https://gerd-geddfish.blogspot.com/2019/10/mina-bokmarken-v-42.html

    SvaraRadera
  7. Wow vilken växtkraft! :)
    Trevlig helg!

    SvaraRadera
  8. Jag har sett det på riktigt!
    Tack för senast!

    SvaraRadera