onsdag 31 oktober 2018

Spanska skolan - del 21: Inskrivning 2 ESO

Det här inlägget har blivit liggande i utkast sedan mitten av sommaren men det är väl lika bra att publicera det även om det är lite sent. Det lustiga är att inlägget om inskrivningen förra året, del 8 i denna serie om spanska skolan, publicerades sent den med.

✎...

I början av juli var det alltså tid för nästa pappersövning: fylla i alla papper som hämtades vid betygshämtningen strax efter midsommar. Det var dags för Matriculación, inskrivning, för sonen att fortsätta skolgången i 2º ESO, andra året på högstadiet och som motsvaras av svensk årskurs 8. Han är ju redan inskriven vid skolan i det tvåspråkiga systemet så det kändes lite enklare denna gången. Nu skulle han "bara" skrivas in på årskursen.


Han ställdes också inför några val av optativas, tilläggsämnen på samma sätt som svenska barn får ett fritt val-ämne (i alla fall när jag gick i högstadiet på 80-talet):
  • Seunda Lengua Extrajera (francés) - franska
  • Fotografía - fotografi
  • Métodos de las Ciencias - vetenskapliga metoder
  • Cambios Sociales y Género - sociala och könsrelaterade förändringar
Så de papper vi förberedde för att lämna in var dessa (mer detaljerat om blanketterna står i förra årets inlägg om inskrivningen) enligt den checklista som var med i bunten:
  • Juntans formulär Conserjería de Educación i 2 ex (det ena får man tillbaka)
  • Val av religion eller etik på schemat
  • Kontaktinformation på blanketten Ficha alumno/-a
  • Optativas (ämnena i punkterna ovan, "önskegraderade" 1 till 5)
  • Kopia på pass eller NIE

Hade det varit aktuellt hade följande två blanketter även lämnats in (om eleven behövde detta):
  • Skolskjuts
  • Lagad mat efter skoldagens slut

Blanketterna var mer eller mindre desamma som förra året så med hjälp av mina kopior i datorn var det relativt enkelt att fylla i dem. Den här gången behövde vi inte ta med något foto på sonen, han är ju redan inskriven och ett nytt kommer troligen att tas när skolan startar men då sker det digitalt. Framsteg!  Fast än har vi inget sett så jag tror att det stampas på samma ställe.

✎...

Det händer alltid något "intressant" när man ska göra något byråkratiskt. I det här fallet var det själva köandet.

När vi hämtade papperen för inskrivningen fick vi även en liten lapp med vår tid: 5 juli kl 11:21, nr 48. Med papperen förberedda var sonen och jag där drygt fem minuter innan och satte oss på bänken att vänta. Där var redan en kvinna som väntade på sin tur och strax efteråt kom en kvinna med barnvagn, hon hade nummer 47. Vi konstaterade alla i vilken ordning vi skulle in och Barnvagnskvinnan sa att vi kunde gå före, vi hade ju kommit dit före henne. Vad snällt! Den första kvinnan gick in och i samma veva kom det en kvinna i röd klänning, hon hade en tid före oss, en tid som redan var passerad, och hon skulle definitivt in först och spatserade därför resolut in när det var nästas tur. Barnvagnskvinnan fick spel och skällde ut henne, hon fick minsann hålla koll på sin tid! Vänta som vi andra! Med rök pysande ur öronen satte hon sig på bänken bredvid mig igen.

En kort stund senare kom det en ung blond kvinna som också  var före oss. Hon hade medvetet kommit senare för hon ville minsann inte sitta och vänta. Barnvagnskvinnan fick så klart spel igen, frågade mig om jag tänkte gå in före för annars gör hon det, hon var så himla arg! Jag lät henne så klart gå före så hon tog barnvagnen och ställde den så att Blondinen inte skulle kunna tränga sig in genom dörren före henne. Så när Röda klänningen kom ut och gick i väg så gick Barnvagnskvinnan in medan Blondinen blev skitsur, tyckte att det var dåligt beteende! Till råga på det mesta kom Röda klänningen tillbaka för hon hade glömt något papper, skulle in före alla men då tog till och med mitt tålamod slut ...

Favorit i repris-bild.
Kan man se mer skogstokig ut?

Alltså vilket kaos! Tre saker reflekterade jag över:
  1. Vilken fräckhet av Blondinen att medvetet komma senare. Fy f-n för sådana människor!
  2. Så rättvist Barnvagnskvinnan tänkte. Heja henne!
  3. Vad osorterade alla måste vara. Enligt tiderna räknar de med ca 3 minuter per inskrivning men alla var inne längre än så. Ja förutom vi: vi lämnade över pappershögen, hon kollade att allt var med, strök sonen på en lista, stämplade Junta-papperet och gav tillbaka. Listo! Klart! 30 sekunder tog det. Kvinnan efter oss i kön, en mamma till en elev i sonens klass, tittade förvånat på oss när vi kom ut från rummet:
    - Ya?! Redan?!
    - Sí, ya! sa jag och skrattade belåtet.
    Det är så man gör en inskrivning!
✎...

Det här är en serie om att börja i en spansk skola i Andalusien.
Mer vardagliga händelser finns under etikett Skolan.

söndag 28 oktober 2018

Skyltsöndag nr 97 - Bilmärke

Att få bilen squishad är ju inte helt ovanligt, framförallt här i Spanien. Ibland går det att fixa genom att banka ut bucklorna och lägga på ett nytt lager färg. Snyggast resultat blir det så klart om man plockar bort alla märken och dekaler innan färgen sprayas på. Sedan ska man sätta dit bokstäverna igen ...


Jaja, bilen verkar ju ha blivit lite squishad igen så det finns nya chanser att få till det.

Om ni blir osäkra på hur det ska stavas ...

~ ☺ ~

Detta bidraget får ni tacka mannen min för. Oftast går det till så här:
- Haha, kolla! säger mannen min och pekar på något vi går förbi.
- Haha! tycker jag också och rotar i handväskan efter mobilen för att ta ett foto.
- Åh nej, varför sa jag något ... Att jag inte lär mig! suckar mannen min för det innebär att då måste han vänta en sekund på mig.

~ ☺ ~

Vill du se fler skyltningar kan du klicka på etikett Skyltsöndag här i bloggen. Glöm inte bort att kika in på förvaltaren BP's Skyltsöndag! Här är alla medverkare.

lördag 27 oktober 2018

Lördagsgodis 2018 vecka 43

Så där ja! Dags att plocka fram Lördagsgodiset från den gångna veckan!


Godisbit nr 1
Överraskningar i blomkrukan! Nog för att jag hade sett att det av misstag grott ett paprikafrö i en blomkruka. Men nu när jag hällde på lite vatten så var det med ett "OJ!" jag tittade närmare. En stor grön paprika har det kommit och jag inser att jag måste ha hällt ut vatten där det slunkit med ett frö från det som här i butikerna benämns italiensk paprika eller ibland pimiento para freir, paprika att steka. Den är krispig och mild i smaken, god rå i sallad eller på mackan samt i maten. Kul!

Bild lånad från dogilike,com

Godisbit nr 2
Språk med sonen! Han har ett ganska rörligt sinne, vår son, och det är kul när han verkligen visar det. När han är på det humöret så kan han och jag vrida och vända på ord (perro, pero, perra, pera fick vi ihop till pero el perro y la perra comen peras), vi frågar varandra vad ord heter på spanska eller betyder när vi ser dem). Oftast sker dessa diskussioner på vår morgonpromenad till skolan eller som i dag när vi var ute och köpte födelsedagspresent till Fröken Cuba.
- Mamma, vad betyder boca de riego?
- Var såg du det?
- Det stod på ett sådant där blått lock i trottoaren.
- Boca betyder mun och riego har med vatten att göra.
Vi kom fram till att det under det blå locket måste vara en vattenkran för till exempel brandbilar. Och ja, det är det.


Godisbit nr 3
Samma! Jo, det är faktiskt lite kul när det blir lika så där på klockan! Måste hålla koll strax efter 11 den 11 november - om jag kommer ihåg det!

Borde ha klippts för länge sedan!

Godisbit nr 4
Snälla grannar! Jag stod med sekatören och kämpade med den hemska bougainvillean. Armarna blev mer och mer randiga av alla j-a taggar, stegen mer och mer vinglig. Herr Spanjor som bor mitt emot oss, skulle sätta sig i bilen men kom och frågade om jag ville låna deras elektriska häcksax.
- Todo en tres minutos! sa han och gjorde en svepande rörelse mot häckfanskapet samt den andra busken som jag också måste klippa. Allt på tre minuter.

Jag klättrade tacksamt ned från min stege och la undan sekatören.

OK, det tog lite mer än tre minuter men jag lovar att det hade tagit mig minst tre timmar att klippa allt för hand med sekatör samt vanlig häcksax och jag hade delat upp det under tre veckors tid. Nu är bougainvillean i alla fall en tredjedel så stor och den andra som jag inte vet vad den heter har återfått sin bollform. Inne på gården ligger det ett berg med avklippta kvistar och spröt jag inte får slänga där uppe vid sopstationen så som jag gjort tidigare. Nej, nu ska det tas om hand om på annat sätt. Måste bara ta reda på hur.

Nu vet jag förresten vad busken klippt till boll heter! Google hjälpte mig, jag skrev jardín arbusto flores amarillos (trädgård buske blommor gula ) och första träffen visade en vårjasmin, Jasminum mesnyi. Nu vet jag det!

fredag 26 oktober 2018

Öppnade burkar

Jag skrev ju tidigare om att jag råkade på en matlagningsgrädde från Lidl som redan var öppnad. Riktigt äckligt! Under en period efter det så kände jag alltid på locken i butiken för att se att de satt fast innan de hamnade i varukorgen.

Sedan går ju tiden och man glömmer bort. Det ska man inte göra ...

I går åt vi tacos och jag ställde fram en ny burk med salsa på bordet. När jag skulle öppna den gick det väldigt lätt och jag tänkte att jag hade väl redan öppnat den i köket då, var ju lite stressad och då är det inte alltid lätt att minnas saker man gör på rutin. Luktade inte konstigt men mannen min - som inte visste detta - kommenterade att han tyckte det smakade konstigt. Vi tog inte mer av salsan, ingen av oss mådde dåligt men hela burken kastades.

I dag var mannen min och jag och handlade på stora Carrefour i Torremolinos. De hade erbjudande på burkar med Rogan Josh, den indiska maträtten. Det är en sådan där sås som man bara blandar ihop med stekt kyckling, bra att ha hemma nu när vi fått upp ögonen för indisk mat. När vi kom hem och tömde kassen med mat så ser jag att jag inte tittat ordentligt på den burk jag tog från hyllan:


Jätteäckligt! Den har alltså öppnats i butiken och så har man ställt tillbaka.

Så vad gör man nu? Jag åker ju inte drygt 5 km och tillbaka igen bara för denna burken för 2.50 € men jag vill ju heller inte bara låta det vara, kasta i soporna och glömma.

Jag har fått tag i ett WhatsApp-nummer till Carrefours kundtjänst så jag skrev där och de sa att jag skulle stoppa burken i frysen tills nästa besök. Nu kommer jag inte göra det för jag vill inte ha glassplitter i frysen. Dessutom är jag osäker på om det får plats, har precis bakat bröd och slängt in. Nej, jag kommer att ställa in burken i en väl försluten plastpåsen och in i kylen i stället. Det är ju inte som att innehållet kommer bli dåligt. Det är det ju redan.

En öppnad förpackning må vara hänt men nu var detta den tredje inom loppet av några veckor. Alltså, är folk inte kloka?! Ställer sig kunder och öppnar såser och annat för att stoppa ned ett finger och smaka om det är gott? Efter avslutad avsmakning skruvar man på locket igen och ställer burken tillbaka på hyllan. Är det gott så tar man så klart en oöppnad för vem vill köpa hem en öppnad burk!?

torsdag 25 oktober 2018

Före - under - efter ...

Kommer ni ihåg Casa Ben? (I länken där är det nog den första bilden på Vildkatten Tramse, han hade inget namn då. Nej, förresten, här är det första!) Hur som helst. Casa Ben var det ju.


Den söta lilla hundkojan som det är så fint att ställa blommorna på! Problemet var bara att hundkojan/blomsterbordet var lite taskigt tillverkat så inne i vårt vardagsrum har det sedan vinterns regn sett ut så här:


Fuktskadat. Försäkringsgubbar har varit här i omgångar precis som hantverkaren Dani, han som la om taket. Alla var de ense om att hundkojan var problemet så efter en del dividerande beslöts det att den lilla kojan skulle tas bort. Ledsamt.

Det där var i våras, först i torsdags för en vecka sedan satte de igång med det hela. Efter en stunds bankande såg det ut så här:


Kakelplattorna hade knackats bort, så mycket som möjligt försökte räddas för frågan var om det gick att få tag i samma. De blå listerna behövdes dessutom till ett annat ställe i trädgården där de rasat av och dessa hade man vid tidigare försök inte lyckats hitta.


Efter en hel dags huggande, mejslande, bankande och dunkande i hela huset (härligt att försöka koncentrera sig då) så var allt borta. Under syntes det klinker som lagts från början på uteplatsen, terrakottafärgat med små vita rutor. Rätt fint.


Inne skrapades allt löst bort från väggen, det spacklades och en gigantisk fläkt ställdes dit för att få spacklet att torka fortare. Slipning, mer spackling och torkning, mer slipning och så till sist ett nytt lager med färg på hela väggen.


Samtidigt ute hade de hittat precis samma kakelplatta så den sattes upp på väggen. Fattar inte hur de lyckades, finns ju miljarder olika mönster. Men de kan väl sina kakelplattor här i Spanien och Miguel, han som vi hyr av, visste att plattan kom från hans hemstad Sevilla.

Problemet var dock vad man skulle sätta på marken. Det saknades några plattor och det fanns inga fler i garaget. Att hitta lika hade de gått bet på så de skulle se om de kunde hitta något liknande ...
- Varför inte gå åt andra hållet, något helt olika? Plocka upp det andra? frågade jag och pekade på den bård med terrakottaplattor som går runt uteplatsen (syns lite i inlägget om änderna). Idén gillades av hantverkare Dani och Miguel och i garaget hittade de brunfärgade plattor.


Jo men det blev ganska OK. Kanske ser det konstigt ut för er - nästan som en duschhörna nu när jag tittar på bilden - men jag ser ju resten och då är det inte så tokigt. Helst hade jag velat ha riktiga terrakottaplattor för att binda ihop med bården. Men det är ju bra att använda det man har. Jag kan heller inte propsa på något, det är trots allt inte vårt hus.

Men vad ska jag nu göra med det där tomma hörnet?


Ställa blomfatet med cyklamen där? Blev lite för långt ned. Något högre behövs ...


... så kanske ska grillen få ståta där?


Eller ska det bli en läshörna i morgonsolen? Solen skiner inte hela dagen där i hörnet.

Nej, det blir nog en blomsterhörna igen men med lite högre växter ... Saknas lite färg i växterna jag har bara. Kanske blir det en tur till en viveros, plantskola, när mannen min inte ser! :D

tisdag 23 oktober 2018

Ett förlängt liv

- Emma, what is that? frågade Fru Cuba när de var på middag hos oss.

Hon stod och tittade på brödrosten, eller snarare det som stod bredvid: en avklippt PET-flaska med en stor sten i.

Uppsidejsi, kanske skulle ha plockat bort det där ...

Men så här är det: brödrosten har gått sönder. Delvis. Den rostar lika bra som innan, det är bara det att nedtryckaren inte håller sig nedtryckt utan ploppar direkt upp igen. Jag har faktiskt skruvat isär fanskapet (två gånger vid det här laget) för jag tänkte att det var något som behövde böjas till men nä, det var det inte. Däremot har jag nu lärt mig hur det fungerar: när strömmen är på och man trycker ned brödskivorna så hålls det hela nere med magneter. Men om magneterna av någon orsak inte magnetiseras så hålls inte brödskivehållaren nere och bröden blir därmed inte rostade.

Jo, det var visst rätt smuligt där under huven.
Men jag har gjort rent och fint på alla kontaktytor - funkar inte i alla fall.

Det är säkert mycket mer invecklat än så men från en lekman till andra lekmän så funkar nog den förklaringen.

Den uppenbara frågan är ju så klart varför vi i hela friden inte köper en ny!? Jo, för jag är trött på att köpa brödrostar. Detta är den tredje i Spanien, tror jag. Vi har inte köpt de dyra men heller inte de absolut billigaste. De har gått sönder på precis samma sätt: magnetiseringen har lagt av.

Dessutom vet jag inte vilken modell jag vill ha. Ska man köpa sig en ny nedtryckarmodell?

Bild lånad från El Corte Inglés

Eller helt enkelt gå "back to basics" där glödtrådarna är i mitten och man fäller ned galler på sidorna, man får vända själv. Den modellen står på landet i Kalmar och har fungerat i decennier!

Så medan jag funderar hakar jag på PET-flaskan med stenen i och trycker ned. Sedan får jag hålla koll, komma ihåg att lyfta upp. Inte alltid jag kommer i håg i tid men det brukar inte brödrostarna heller göra.

Jag förklarade allt detta för Fru Cuba. Hon fnittrade förtjust, ropade på sin mamma att komma och titta.
- Oh, Emma! You would do fine on Cuba!!! skrattade Fru Cuba för på Kuba slänger man inget i onödan utan lagar och lappar så mycket man kan. De har ju inte så mycket val.

Två PET-flaskebottnar emot varandra som fylls med betong jag plötsligt hade tillhands.
Stoppade i en skuren vinkork för att skapa hålet för nedtryckaren. Några minuters jobb.

PET-flaskan har förresten blivit ersatt med en mer "estetisk" plastburk med lock. Den i sin tur har i dag blivit ersatt av en av mig specialfixad betongtyngd. Tills vidare, medan jag funderar.

Mannen min bara skakade på huvudet när jag visade honom den senaste temporära lösningen. Sedan gick han skrattande ut från köket.

(Detta inlägget har jag funderat på ett tag om jag ens skulle skriva - folk har en tendens till att skaka på huvudet åt en när man inte kastar och köper nytt på en gång. Men när Ama de Casa visade några av deras underbara lösningar så tänkte jag att ja, jag får väl visa att de är inte ensamma.)

lördag 20 oktober 2018

Lördagsgodis 2018 vecka 42

Oj, redan lördag! Vart tog den här veckan vägen egentligen? Det fanns i alla fall lite gott i den!


Godisbit nr 1
Fynd i garaget! Hittade en liten rostfri skål som var fylld med pennies. Det har bott en engelsman här innan och det blev väl kvar. Jag hällde dem i en annan behållare, skrubbade rent skålen ordentligt och fyllde på med hårdisar.

Nu har vildkatten Tramse en egen liten matskål! Perfekt storlek, tycker den är så söt!

Godisbit nr 2
Fungerande vindrutetorkare! Så klart, det är härligt att de fungerar och att det ändå gick ganska smidigt även om vi faktiskt var lite frustrerade emellanåt (hade jag skrivit alla turer och vändningar hade inläggen blivit alltför långa eller många).

Men nu slipper vi tänka på hur vädret är när vi ska skjutsa till judon, vi kan åka och handla när det passar och slippa oroa oss för regn när vi har tider att passa.


Godisbit nr 3
Gigantiska paprikor! Alltså kolla! De väger 400-500 g per styck (en paprika i normalstorlek väger 150-200 g) och de är större än min hand och jag har inga små damhänder i stl 7 direkt!

De hade extrapris på Lidl, 1,49 € per kilo, så jag köpte ett gäng. Dessa ska jag dela i bitar och grilla så att skalet kan tas bort. Sedan ska jag lägga dem i påsar på ca 500 g i frysen - perfekt att ta fram om jag vill göra inlagda paprika (där i mitt recept finns info om hur jag gör för att få bort skalet) eller ajvar. Eller något annat.

Pussmun!

fredag 19 oktober 2018

En placerad motor

Med vindrutetorkarens nya motor liggandes på golvet i bilen åkte vi i tisdags direkt från bilskrotarna till bilverkstaden PitLane.


Vi viftade lite triumferande med motorn när kom dit, vi hoppades ju att bilmeken skulle ha tid på en gång. Tyvärr, han hade fullt upp och började bläddra i kalendern.
- Torsdag på morgonen? frågade han.
- Det ska regna då, svarade mannen min efter att ha tittar på väderprognosen i mobilen.
- Kan ni ställa bilen här i morgon så kanske jag kan få tid mellan de andra jobben?
- Vi måste kolla med en vän om vi kan få skjuts då, svarade jag. Vi säger torsdag men jag hör av mig om det i stället blir i morgon.

Så vi åkte hem och jag kontaktade Fru Cuba och frågade om hon eller Herr Cuba kunde skjutsa hem och tillbaka till bilen igen.
- ¡No problemas, vecina!

Onsdag morgon promenerade jag med sonen till skolan och hem igen, ställde in en dunk med spolarvätska i bilen, körde till meken, sa var motorn låg, nämnde dunken med spolarvätska och lämnade över bilnyckeln, hämtades av Fru Cuba, jobbade en stund - allt medan vi lite oroligt väntade på att meken skulle höra av sig. Vi visste ju inte exakt vad som var felet. Tänk om det var något annat? Elfel? Diagnosen han gjort vid första besöket hade visat att vindrutetorkarsystemet var helt blockerat, inaktiverat. Motorn kan vi nog sälja vidare så det är OK men vi vill ju att bilen ska fungera och helst utan att tusenlapparna fladdrar iväg.

Sedan plingade det i WhatsApp:


Äntligen! Han hade fixat det! Puh! Fort hade det faktiskt gått också.

Så när Fru Cuba sedan på eftermiddagen kom hem skjutsade hon mig på en gång till PitLane. Jag betalade, fick nycklarna och satte mig i bilen, testade ....

Spraaaay-svisch-svisch! Äntligen fungerade det som det skulle! Total kostnad för hela den här historien: 15 € för diagnosticering (tog nästan 1 h), 120 € för motorn och 50 € för arbetet. 185 €. Helt OK om man nu ändå måste betala.

Nu har det till och från regnat i två dagar så vad skönt att detta blev fixat! Sonen är den första att hålla med, han vill inte gå i regnet till/från skolan. Jo, han är bortskämd.


Ska avsluta med att berätta lite om PitLane. Det är en i mängden av bilverkstäder som ligger i Arroyo de la Miels industriområde, de ligger på rad på samma sätt som bilskrotarna.

Vi hittade dit när vi fick pyspunka och fick omedelbar hjälp. Dani, den trevlige bilmeken, är spanjor men är ganska lätt att förstå så mannen min och jag har diskuterat huruvida han kommer från en annan del av Spanien (inte Andalusien, alltså). Dessutom pratar han helt OK engelska vilket hjälper situationen när jag inte hittar orden.

Något annat som är påtagligt är att det är så rent och prydligt, det gäller både personalen och i lokalen. Förstår att det är ett skitigt jobb men både mannen min och jag uppskattar att det inte är smutsigt och slafsigt. Stället har fått utmärkta omdömen och vi kan bara bifalla!

En extra liten stjärna i kanten fick han av mig när jag kom hem. Dunken med spolarvätska stod orörd på golvet bakom mig så jag tänkte att det är bäst jag fyller på, det var knappt något i bilen. Men när jag försökte hälla i så upptäckte jag att det var fullt. Han hade fyllt på utan att ta betalt för det! Jämför det med när vi lämnade in bilen för årlig service hos märkesverkstaden Ibericar i Fuengirola och de tog betalt för en hel dunk spolarvätska trots att mannen min hade fyllt på några dagar tidigare.

Det är sådana saker som faktiskt kan få en att komma tillbaka - eller inte!

torsdag 18 oktober 2018

Jakten på en motor

När jag kör bil så är det alltid ett öra som är riktat mot bilens ljud, som reagerar på om något låter konstigt eller fel. Det har jag ärvt efter pappa. Så när jag då hörde ett konstigt ljud stängde jag av radion och lyssnade: vindrutetorkarna hade börjat låta lite knastrigt där de arbetade sig fram över vindrutan och sopade bort vårregnet och lergeggan regnet dumpat på bilen. Allt eftersom tiden gick började det låta lite mer knastrigt och torkarbladens framfart blev mer mödosam och hackig. Till slut la motorn av helt. Det gick heller inte längre att spraya spolarvätska.

Det där var i våras och sedan dess har det knappt regnat så vi har inte tagit tag i den där biten. Men med hösten kommer regnet och kommer det regn kan vi inte använda bilen och det är ju liksom då man verkligen vill använda den. Samt att vindrutetorkarna så klart måste fungera, regn eller inte.

De där förbannade sandregnen ... Sanden sätter sig verkligen överallt!

Vår teori var att det är motorn till vindrutetorkaren som har blivit smutsig och till slut alltför smutsig. Att det är kostsamt att byta den motorn kan man läsa överallt på internet, framför allt om det görs på märkesverkstäderna: minst 400-500 €. Kan snabbt komma på många saker jag hellre lägger de pengarna på.

Så en solig dag åkte vi till PitLane som är en lokal taller, bilverkstad, och en av killarna kollade säkringar, lyfte bort skyddskåpor, kliade sig i huvudet. Jo, troligen är det väl motorn men han vågade inte lova det.
- Försök att hitta en begagnad motor på en desguace, bilskrot, eller Ebay så kan vi prova, sa han till oss och gav oss numret på motordelen: Valeo W000026029.
(Här önskar jag att jag spelat in ett samtal! Ni skulle ha hört bilmeken rabbla det där numret till sin kollega som skulle skriva ned det men kollegan hörde inte vad som sas av den som stod med huvudet nere i motorutrymmet. Det var många doble uve, qué?, zero, qué? och repetitioner. Så vi skrattade - i tysthet!)

Sedan började jakten. Jag hittade en sida där man kan skriva vad man behöver och så skickas förfrågan ut till alla bilskrotar som är anslutna till tjänsten. Fick några napp men jisses vilka priser: 180 - 380 € för en begagnad motor! Frakt var inte inräknad, inte momsen heller alla gånger. Finns det verkligen inte billigare?

Några av bilskrotarna i Pol. Guadalahorce, Málaga
Skärmdump från Google Maps

Så jag satte mig ned och kollade var det i Málaga finns bilskrotar för att kontakta dem direkt. De allra flesta ligger på rad i Polígono Guadalahorse, Málagas industriområde. Vissa är specialiserade på skåpbilar, andra på motorcyklar, de flesta har delar till personbilar. Jag skickade samma WhatsApp-meddelande till 10 stycken, fick svar från drygt hälften. Några hade inte den åtråvärda delen, en hade för 180 €, en annan för 120 € och till sist en för 50 €. Lätt val.

Det här med begagnade bildelar och skrotbilar är en gigantisk marknad! Vi kom till Desguace Garcia och där var det kö, det var fullt med folk, bilmekaniker blandat med "vanliga". Han jag WhatsApp:at med gick och demonterade delen, kom in med den ...

Nej, det står inte W00026029.

... och det var så klart fel. Hur mycket han än envisades med att det var rätt bilmärke och modell så var det fel årsmodell. Suck.

Som tur är så ligger de alltså intill varandra - eller väldigt nära - så det var bara att åka till nästa på listan: Desguace La Mina, den för 120 € ... Nästan tre gånger så dyrt.


Men så var det rätt motor också, precis samma nummer och märke som den som inte vill vara med längre. Och ja, det var mycket folk där med, de fyra männen som satt och tog emot förfrågningarna från besökare och per telefon hade fullt upp. Vi fick vår bildel och med den i handen satte vi oss i bilen igen.

 
Nästa anhalt: tillbaka till bilmeken PitLane!

måndag 15 oktober 2018

Känslan av ett ords betydelse

Ord är verkligen konstiga! Vissa mer än andra. Vissa ord tycker man liksom att man känner vad de betyder, andra är bara att lära sig. Sedan har vi då de ord som man känner att de betyder en sak men som egentligen betyder något helt annat!

Bild lånad från högskoleprov.org

Känslan av vad ordet betyder kan säkert ha olika ursprung. Vissa ord förklarar sig själva genom att de heter hur det låter när man gör det (jisses vilken mening, va!), ord som viska, tissla, tassla och kväka.

En annan grupp är att man känner igen vad orden har för byggstenar (för man kan lite engelska, franska, latin osv) och vad de därför borde betyda, i alla fall i runda slängar.

Sedan har vi då kategorin med ord som betyder något helt annat än vad man tycker att man lärt sig. En klassiker är ju ordet eventuellt på svenska som betyder 'kanske', 'möjligen'. På engelska finns ordet eventually och har inget alls med några tveksamheter att göra då det betyder 'slutligen', 'småningom'. Språkvärlden är full med dessa möjligheter till pinsamheter och misstag och de brukar kallas för falska vänner, amigos falsos.

Mannen min och jag pratade om två spanska vanliga ord som vi råkat på där vi sitter med våra språkappar. Det ena är ordet bastante och det andra är ordet demasiado.

I mina öron borde de byta plats! De har gjort något fel där, de som hittade på spanska språket.

Jag menar, alla vet ju att bastant är något, stort, tungt, stadigt.
- Jag åt en bastant frukost! säger jag och känner mig mätt ändra fram till middagen.
Skulle jag säga "Comí un desayuno bastante." så skulle spanjoren nog bara tycka jaha för bastante betyder 'ganska' eller 'tillräcklig'. Inte något man klarar sig hela dagen på i alla fall, framför allt inte i Spanien eftersom de äter middag så himla sent.

Demasiado känns i mitt huvud som mjääää ... kanske .... lite halvdant sådär. Tror det är ordet demi- som spökar lite för mig där, ett prefix som betyder halv. Men det är fel för demasiado kommer av ordet demasía och det betyder överflöd så demasiado betyder helt enkelt 'för mycket'.

Kanske kan jag med detta inlägget få in i skallen att bastante betyder 'ganska' och demasiado betyder 'för mycket'?

Kanske. Tveksam. Tyvärr brukar den där känslan för ordet sitta kvar. Men intressant är det att man kan få för sig att ord betyder något annat, det behöver ju inte ens vara på ett annat eller mellan två språk. Har du några sådana ord?


Texten ovan skrev jag för minst ett år sedan, men det fastnade i utkasthögen. I dag lyssnade jag på podcasten Hoy hablamos (Jag har lyssnat på en två-tre stycken episoder och det är bra hörövning för dem som ligger på intermediate-nivå, det är lätt att höra vad han säger då han inte pratar så hysteriskt fort.) och där nämnde han uttrycket trabajar como una mula, arbeta som en mula, och att det betyder "una persona que trabaja demasiado" vilket jag i min skalle översatte till en person som arbetar halvdant, inte lägger manken till eller något liknande. Men så var det någon liten klocka som plingade svagt i bakskallen. Stämde det verkligen? Åsnor brukar ju inte förknippas med slapphet. Nej, just ja! Det ska alltså vara en person som jobbar för mycket.

Så kanske en dag sitter demasiado som det ska, på sin rätta plats i ordförrådet. Kanske.

lördag 13 oktober 2018

Lördagsgodis 2018 vecka 41

Innan jag drar igång grillen och slänger på fläskkotletterna så ställer jag fram lite lördagsgodis åt er!

Godisbit nr 1
Lära sig nytt! Skrev ju i går om tusenfotingen som tassar runt här på alla sina fötter. En kommentar från BP:s make fick mig att dubbelchecka och göra ett tillägg i mitt inlägg. Gillar inte att ha fel och gillar inte när det är fel (så jag brukar undvika att ha fel) men jag blir glad när jag får lära mig nytt!

Tack förresten för att ni kämpade med att få titta på filmen, det var tydligen inte lätt att få igång den. Fattar inte varför, jag gjorde som jag brukar. Det är väl någon uppdatering någonstans som ändrat saker så det inte funkar som det ska/brukar. Någon som varit och pillrat på något, som vanligt.


Godisbit nr 2
Tillit! Vildkatten Tramse och jag har morgonrutin. När jag gör ordning frukost så kommer han och tigger. Han väntar tålmodigt för han vet att det belönas med en bit skinka eller en ostkant.

Ser ni hur nära mig han avslappat ligger! Jag kan gå runt i köket medan han ligger kvar där. Han är fortfarande no tocar, inte röra, men han rör vid mig. Jag känner ibland hans morrhår mot min vad när han nosar där, hans päls mot min fot när han sträcker sig över den för att nå en munsbit jag kastat där.

För några dagar sedan råkade jag tappa marmeladburkslocket på hans huvud! Uppsidejsi! Han flög i väg som ett skott medan det skramlade i hela köket och jag tänkte att nu kommer han nog inte fler mornar. Men jodå. Vad är väl ett lock i huvudet i förhållande till det goda i magen?

Det lustiga är att det här är på morgonen, då är han nära och lugn. Men sedan när han kommer andra tider på dygnet så är han mycket mer "sprättig" och lättskrämd trots att han vet att det kommer en köttslamsa eller så.

Han kanske är morgontrött.

Den ljusare asfalten är parkeringsplatser utmed parken,
det syns hur smala fordonen är i förhållande till det.

Godisbit nr 3
Små servicefordon! Alltså de är ju bara för söta och jag fnissar glatt varje gång jag ser dem! Sitter det två män i skrattar jag högt för de här bilarna är verkligen supersmå och där sitter de axel mot axel inne i bilen. Och jag undrar alltid om svenskar skulle gå med på att sitta så trångt med en kollega? Finns säkert någon föreskrift emot det.

Bilarna är ju så himla bra för de är små och tar sig därmed fram lätt, står inte i vägen, kan åka på parkernas gångar om det behövs. I bak där under luckan finns arbetsredskap så som trimmer, krattor och liknande. De drar säkert inte mycket bränsle heller, tror inte de är så motorstarka.

Tycker de är så himla söta!

fredag 12 oktober 2018

Kryp - del 3

Jag har skrivit om kryp förut här i bloggen: om den gigantiska spindeln, kackerlackor, den vackra bönsyrsan och dess bebis (?), bobyggare, ännu fler kacklisar, miljarder myror och övriga kryp vi råkat på. Och processionslarverna, så klart! Undrar om jag inte har ett till inlägg i utkast också om allsköns kryp ...

Det finns alltså kryp här i Spanien. Och nej, jag gillar dem inte vidare värst, inte merparten i alla fall.

Men sedan finns det de som är attans kul! (Filmen är 15 sekunder kort.)


Den där sorten har bara plötsligt ploppat fram mängder nu efter regnet. Alla på en gång, precis som att de legat torkade och nu sugit åt sig vattnet och svällt upp som svampar.


Det är alltså en tusenfoting av något slag. Den ser ju inte ut som en "vanlig" tusenfoting, mer som en blandning mellan tusenfoting och larv. Så vad är det för något?

Här råkade jag på en liten rolig sak. Googlade på "tusenfoting i Spanien" och hamnade hos BP! Bloggvärlden är inte så stor. Att söka på svenska var lyckat misslyckat, om man säger så.

Jag sökte på det spanska ordet för tusenfoting i stället, ciempiés, och det var lite bättre.

Känner den sig hotad rullar den ihop sig så som på bilden.

Om jag har sökt rätt så är det en cardador med det vetenskapliga namnet Julus terrestris. Som de flesta kryp är de egentligen intressanta när man läser mer om dem. Den har som alla tusenfotingen ett hårt skal uppbyggt i segment. När den föds har den sju segment och när den sedan växer och så lägger den till en bit varje gång den ömsar skal (Bra att jag fick veta det, trodde att det periodvis var massdöd i trädgården för skalen ligger lite här och där, krasar så läbbigt när man av misstag kliver på dem, jag tror ju dessutom jag har dödat en!). På varje segment (förutom de sju första) sitter det två par "fötter" och eftersom det sällan blir fler än 60 segment så är det ju inte tal om tusen fötter. Där är det spanska ciempiés samt  engelskans centipede* bättre då de båda betyder hundrafoting. Det finns många varianter av tusenfotingar här i världen, vissa blir gigantiska. Caradoren är mer normal med svenska mått mätt och blir som störst en 6-7 cm lång.

Detta krypet lever bland annat i trädgårdens rabatter och är en bra trädgårdsmästare där den mumsar på det som fallit till marken. Den är ofarlig för människor men kan tydligen sprida en odör ("Jag är jätteäcklig, ät inte mig!") och dess sekret kan vara irriterande på huden så det är ju bäst att bara låta den vara, låta den arbeta ifred.

Då blir nog alla parter nöjda.

*) Edit efter kommentar från BP:s make och lite närmare efterforskning:
Det är på engelska inte en centipede, det är en millipede.
Centipede har ett fotpar per segment och är plattare. Skulle tro att det är den sorten man vanligen ser i Sverige, de där ljusbruna äckliga krypen.
Millipede har fler fötter, den har två fotpar per segment samt att den är rundare precis så som de som är på mina bilder.
Så! Nu har jag lärt mig något nytt i dag med!

torsdag 11 oktober 2018

Höstoväder

Vi hade en fin brittsommardag med drygt 32 grader och sedan så ... ja, sedan brakade det loss med buller och bong. Eller heter det bång?

Bång. Bong var visst något helt annat.

Hur som haver. Mycket väder har det ju blivit här på bloggen senaste tiden men vi svenskar älskar ju väder - precis som de flesta andra nationaliteter, vad jag tycker mig märka. Dessutom är det ju väldigt vackert och tacksamt att fota! Spännande att se hur det ter sig på bild för det ser sällan lika ut, verklighet och bild. Kameran spelar också en stor roll, har jag märkt. Bilderna blev helt annorlunda i min förra mobil, mer färg som jag inte såg fanns men som kameran plockade fram.

Här kommer i alla fall lite väderbilder sedan i måndags:


Hotfullt där borta och snacka om tjockt täcke över oss! OK, det är taget på morgonen så det ser värre ut än det kanske var. Men det blixtrade friskt över havet.


Mellan skurarna kämpade sig solens strålar fram. Då var det väldigt skönt att själv titta ut också.


Tur jag inte hade fyllt på poolen, det sköttes på annat sätt.


Solsken och regn samtidigt, det är lite häftigt. Klickar man på bilden så ser man att det är ringar på den annars så himlaspeglande blanka vattenytan. I söndags när det var över 32 grader varmt i luften höll poolvattnet en temperatur på 24. Mannen min och jag badade och det var skönt även om vi inte var i hur länge som helst. Med veckans påfyllning uppifrån och den svalare lufttemperaturen har det sjunkit till 22 grader. Var söndagens dopp säsongens sista, tro?


En väldigt inzoomad bild, därav den dåliga kvaliteten. Men jag lyckades fånga en uppåtdroppe!


Mannen min som älskar mullrande oväder filmade en liten snutt. Det går blixtsnabbt att se filmen för den är bara tre sekunder lång.


Allt regn som kommit de senaste dagarna har varit väldigt välbehövligt, både växter och djur behöver det ju. Vildkatten Tramse är mindre imponerad, han har legat och tryckt utmed muren under en cypresserna, tagit svängar förbi köksdörren och anklagande undrat varför den står stängd.

Men medan han har gått och gömt sig undan regnet så har regnet lockat fram annat. Det kommer i ett eget inlägg.

lördag 6 oktober 2018

Lördagsgodis 2018 vecka 40

Med en urskakad godispåse och en nydiskad skål serverar jag nu lite nytt och gott godis ur veckan!


Godisbit nr 1
Kastanjer! Jag kastar mig på dem så fort jag ser dem i affären, de här hittade jag på Lidl för 4.99 € per kg. Dessutom provade jag på något nytt, jag "rostade" dem i mikrovågsugnen. Jag skar ett kryss i spetsen och ställde dem sedan på ett papper med spetsen uppåt. Provade med sex stycken och jodå, på ca 1,5 minut var de klara! Jag skalade dem på en gång, medan de fortfarande var heta och de var jättefina allihop. I kväll ska jag nog ta resten innan de blir dåliga, sonen frågar dessutom efter dem!

Med smör och lite flingsalt. Mmmmm ...


Godisbit nr 2
Återvinningskassar! Den här har nog tyvärr nått sin ändstation eftersom någon fyllt den och sedan slängt den vid sopbehållarna. Synd!

Jag gillar mina återvinningskassar. Jag har dem alltid i bilen i den kylväska jag fick när jag slutade jobbet i Sverige. I handväskan har jag en liten hopvikbar väska i tyg som fungerar bra vid småinköp. I Spanien tar de i stort sett överallt betalt för plastpåsar nu. När vi var och handlade på stora Carrefour verkar det nästan som att de tog betalt för påsarna som frukt och grönsakerna låg i. Är inte helt säker på om det verkligen var så men jag misstänker det. I så fall blir jag dock sur för jag måste ta en påse för att köpa frukten, jag har inget val i det läget. Valet jag kan göra är ju så klart att inte köpa frukt och grönt i den butiken men det känns inte som att det riktigt löser problemet.

Vill ni se fler fina återvinningskassar kan ni titta in hos Klimakteriehäxan och hennes Kasskampen.


Godisbit nr 3
Inget sopberg! Apropå återvinning och sopor så har det faktiskt de senaste dagarna sett ut så som på bilden: rent och snyggt, förbudsskylten har haft lite verkan. Nu tror jag ju inte att det är en verkan som kommer hålla i sig, men man får väl vara nöjd när det funkar ett tag i alla fall.

För att folk helt ska sluta slänga skräp och trädgårdsavfall på den där plätten "som man alltid har gjort" så måste nog plätten göras om - radikalt.


Godisbit nr 4
Vacker soluppgång på morgonpromenaden till och från skolan. Det är skönt att slippa sitta i den där bilkön också.

Godisbit nr 5
Kanelbullar! Så klart jag bakade kanelbullar i torsdags! Sonen hade blivit oerhört upprörd annars! Mannen min med. Tyvärr inget foto, de åts upp rätt fort. Men ni vet ju hur en kanelbulle ser ut ...

Grattis i efterskott till Storebror Kockens fru som fyller år denna bulliga dag! Tror inte hon såg mitt grattismeddelande som jag skickade via WhatsApp ...

(Jag är konfunderad ... Har ni WhatsApp? Får inte ni en pling i telefonen när ni får något meddelande? Jag har hört flera som sagt att nä, jag är inne på WhatsApp så sällan. Min app i mobilen informerar mig om någon skrivit något.)

tisdag 2 oktober 2018

Vädret i september 2018

Så kan vi lägga den sista sommarmånaden bakom oss, eller är det en höstmånad? Både och, det beror på vädret ... så att säga.

Faktum är att man har vissa nätter börjat dra frottéfilten över sig ju närmare soluppgången man kommer, då det är som svalast på natten, trots att det dagtid är sommarvärme.


Ännu en magisk soluppgång där det vita ljuset lyser upp konturerna på det tjocka täcket som lagt sig över havet.

Tänkte presentera utomhussensorerna vi har, de som förser oss med den data som jag noterar ned:

Utomhussensor till väderstation Ventus W830
Känner av regnmängd, vindstyrka, vindriktning, temperatur, fuktighet, UV och ljusstyrka.

Utomhussensor till väderstation GARNI 1055 Arcus
Känner av regnmängd, vindstyrka, vindriktning, temperatur, fuktighet och UV.

Tycker de är så himla snygga där mot himlen!

September 2018
 1, 29° C, sol, lite moln
 2, 29° C, sol, disigt
 3, 29° C, sol, blåsigt
 4, 29° C, sol
 5, 30° C, sol, blåsigt
 6, 30° C, sol, blåsigt
 7, 29° C, sol
 8, 24° C, sol, 17 mm i skurar
 9, 26° C, sol, molnigt, 3 mm regn
10, 29° C, sol
11, 28° C, mulet
12, 28° C, mulet
13, 29° C, sol, molnigt
14, 27° C, molnigt
15, 28° C, sol, molnigt, någon skur
16, 30° C, sol, moln
17, 28° C, sol, skurar på morgonen
18, 29° C, sol
19, 28° C, sol
20, 28° C, sol, några moln
21, 28° C, sol
22, 29° C, sol
23, 31° C, sol
24, 34° C, sol
25, 29° C, sol
26, 28° C, sol, några moln
27, 27° C, sol, molnigt
28, 26° C, mulet, sedan sol på em
29, 27° C, sol
30, 26° C, sol, en del moln

Månadens snittemperatur dagtid: 28,4° C

🌞

Statistik från väderstationen (klicka på bilderna så blir det nog lite tydligare):


Average är genomsnittstemp under hela dygnet.


🌞

Till sist, en titt på när solen gick upp och sedan ned den första dagen i månaden:

Amanecer - gryning
Salida del sol - soluppgång
Cenit - zenit
Puesta del sol - solnedgång
Anochecer - skymning

Om solens vandring: information och bild från http://salidaypuestadelsol.com/

🌞

Vad gäller blåsigt: det blåser nästan alltid lite här på Solkusten. Har jag skrivit blåsigt så har det verkligen blåst! Och som tidigare, det här är helt hur jag har uppfattat det och vad vår väderstation här hemma har sagt till oss. Vädret och temperaturen i Málaga eller Marbella kan skilja sig åt en del mot hur vi har det här i Benalmádena.

🌞

Planen är att göra en sammanställning efter varje månads slut och det finns sedan januari 2015. Klicka på etikett Väder för att hitta de andra. Man kan även i sökrutan leta upp en viss månad, de är rubricerade enligt samma princip.