lördag 18 maj 2019

Lördagsgodis 2019 vecka 20

Varje gång jag skriver veckonumret hickar jag till en del. Är vi redan framme vid vid vecka 20!? Jisses, nästan halva 2019 har slunkit iväg.

Jaja ... Som tur är finns det godisbitar ur denna veckan också!


Godisbit nr 1
Fysioterapi-lektionerna avklarade. Sonen har gått sex gånger på fysioterapi för att lära sig övningarna han ska göra varannan dag från och med nu.
-¡Muy bien, joven! sa fysioterapeuten och kollade noga hur en av de sju övningarna utfördes.
Om ett halvår ungefär kommer vi att få kallelse från sjukhuset igen för att kolla hur det då ser ut med sonens skolios.
- Ett halvår! Ska jag hålla på med det här ett halvår!? sa sonen bestört när vi var på väg hem från sista sessionen.
- Lilla hjärtat, sa jag. Du kommer nog att få hålla på med det här i många år! I alla fall så länge du växer, kanske resten av livet ...

Stackars liten. Men tänk ändå så bra det är att han har fått hjälp och att det på dessa sex sessioner och några hemma redan märks, han gör framsteg, sträcker på sig! På måndag ska vi köpa en pilatesboll också! De är roliga!


Godisbit nr 2
Amaryllisen blommar! Det är alltså så här års de egentligen blommar när de själva får bestämma. Den ser lite skamfilad ut, det blåste något infernaliskt i går!


Blåsten gjorde att det rasade citroner från trädet! En hel matkasse med fina citroner plockade jag ihop (det på bilden är bara en bråkdel ...). Jag frågade väninnan och grannen Fru Cuba om hon ville ha mer och som tur var ville hon det. Så himla trist när man bara får kasta, jag kan inte ta hand om det själv.

Godisbit nr 3
Snabb hjälp! Vi fick lite panik när vi såg att det inte fanns några tider på Sveriges Ambassad i Madrid! Inte en endaste en förrän slutet av augusti! Våra pass går ut, mannen min och jag har våra nationella ID-kort men sonen har ju inte det. Dessutom måste vi åka till Serbien i sommar och då måste vi ha pass.

Som tur är så kunde ambassaden skaka fram några extratider åt oss så i veckan som kommer ska vi på en blixtvisit till Madrid.

Godisbit nr 4
Lengua 1 ESO avklarad! Ja, ni läste rätt! Sonen klarade sin sista recuperación och har nu i alla fall en femma i betyg, precis på gränsen. Med tanke på att han inte har pluggat ett dugg inför detta - trots tjat och tjafs - så är jag nöjd.

Sonen berättade att provet var helt annorlunda mot de andra. Detta får mig att tro att de har gjort det enklare för att fler elever ska kunna passera. Men just nu bryr jag mig inte, det känns verkligen så himla skönt att detta är fixat!

fredag 17 maj 2019

Mina bokmärken - nr 2: Sov du lilla videung

Boklysten skriver så här på sin blogg:
"Vad har du mellan sidorna den här veckan? Är det senaste kvittot från ICA, ett gem från jobbet eller kanske du också alltid använder ett bokmärke? Är det inte dags att visa upp vad du använder just nu? Eller kanske du är som jag, samlar på bokmärken? Oavsett vad du använder, visa upp det!"

Marcapáginas número 2


Jag undrar vem som någon gång givit mig detta, det här bokmärket passar mig så bra: Elsa Beskows tavla som symboliserar februari, den månad jag är född i. Det söta lilla sälgknytet som sover så sött, det är ju fortfarande så kallt!

Sof, du lilla vide ung;
Än så är det vinter.
Än så sofva björk och ljung,
Ros och hyacinther.
Än så är det långt till vår,
Innan rönn i blomma står,
Sof, du lilla videung,
Än så är det vinter.

Visste du att denna söta dikt är skriven av Zacharias Topelius redan 1869? Det är exakt 100 år innan jag föddes! 1895 tonsatte sedan Alice Tegnér dikten, den som vi väl alla känner igen och har sjungit otaliga gånger. Det vackra motivet är sedan målat av Elsa Beskow i  början av 1900-talet.

I mitt flickrum hade jag den lilla tavlan med hela motivet. Illustrationen finns även på helt underbara temuggar (vill ha!), lakan, notisblock ... Jag förstår att den lilla videungen har använts på detta sättet, kan det bli mer näpet?

📙

Vill du se vad andra har mellan sina boksidor så besök gärna Boklysten, BP, Klimakteriehäxan, Mösstanten och Hanneles bokparadis.

söndag 12 maj 2019

Skyltsöndag nr 115: Rocknrolla

Sonen och jag var i veckan vid vårdcentralen i Arroyo de la Miel. När vi var på väg därifrån såg jag denna intressanta entré:


Jag är inte mycket för rock'n'roll, muskelknuttar och motorcyklar men det här var himla snyggt!


Gillar färgerna!


Vet inte riktigt vad det där ska föreställa, Elvis med Halloweensminkning?

Så vad är det för ett ställe då? Jo, det är en barberare! La barbería Rocknrolla heter det och ligger väldigt nära tågstation och mittemot Centro de Salud, vårdcentralen. Vi tittade in genom rutan när vi gick förbi och det är faktiskt en ganska stor salong med många kunder som satt och väntade.

Klippning, traditionell 10 €
Klippning med rakad nacke 11 €
Uppklippt 12 €
Klippning med längd, från 16 €
Klippning av barn (under 11 år) 9 €
Skägg 8 €
Klippning och skägg 15 €
Rakning (med maskin) 8 €
Rakning (med maskin) och skägg 12 €
Huvudrakning (med hyvel) 11 €
Klassisk rakning 12 €
Tvättning med massage och frisering 5 €
Färgning skägg 8 €
Färgning hår 15 €
Vaxning ansikte 5 €
Ansiktsbehandling 10/12 €

Så nu vet ni det! Vad kostar det i Sverige, tro?

~ ☺ ~

Vill du se fler skyltningar kan du klicka på etikett Skyltsöndag här i bloggen. Glöm inte bort att kika in på förvaltaren BP's Skyltsöndag! Här är alla medverkare.

lördag 11 maj 2019

Lördagsgodis 2019 vecka 19

29 grader och det är dags att fixa köttet till grillningen. Hittade några intressanta tyska korvar också. Men först, lite Lördagsgodis så klart!


Godisbit nr 1
Vilken blomsterprakt på bägarrankan! Så den har vuxit sedan jag köpte den.


Tyvärr är det nu inte bara jag som tycker om den utan även sådant med sex ben. Kryp. Ska ta och spraya den för lössen drar till sig myror och dessutom så gillar inte riktigt växten att bli mjölkad på det sättet, det visar den med alla de gula bladen.


Godisbit nr 2
Fysioterapi! Låter ju lite konstigt men jodå, det hamnar bra här som Lördagsgodis. Sonen har konstaterad skolios, inte så kraftig men tillräckligt för att något måste göras. Efter några kallelser till olika specialister på sjukhuset i Arroyo de la Miel och Universitetssjukhuset i Málaga fick vi äntligen sätta igång (Puh! Inga operationer och inga korsetter!). Onsdag, torsdag och fredag denna veckan har sonen varit nere vid vårdcentralen för att lära sig vilka övningar han måste göra för att sträcka ut vissa delar av muskulaturen och bygga upp andra. Jag har varit med för att lära mig jag med så att han sedan har hjälp hemma.

Första gången var jag med i varenda moment och ögonblick, andra gången började jag kolla runt lite mer och tredje tappade jag lite fokus och kollade på vad för roliga saker som fanns i salen. Massor med saker att dra i! Putta på! Och de där gummibanden är ju rätt lattjo! *snapp!*
- Mamma!!! Sluta peta på allt! Hade du sönder bandet?!?!?
- Men alltså ... det är väl bättre att det liksom gick itu när jag drog lite i det ... Det hade ju spruckit ändå liksom ...

Han har varit så otroligt duktig! Inga sura miner, inget tjafs, stor koncentration på varje moment, gnällt lite när det gjort ont när senor och muskler ska sträckas ut men ändå bitit ihop, gjort framsteg.
- ¡Bien! säger den trevlige fysioterapeuten och tittar gillande på linjalen när han ser hur mycket vigare sonen blivit på bara tre gånger.

Samtidigt är sonen så trött, så trött. Gräspollenhalten är väldigt hög just nu (pollen-appen i mobilen säger nivå 3 av 4).


Godisbit nr 3
BAD! I veckan har värmen kommit, 30 grader nådde det upp till i dag. Årets premiär gjordes av mannen min i går, nästan 24 grader i vattnet. Min premiär inföll i dag. Än är det ju inte så att man känner att man kan vara i hur länge som helst men det var helt klart njutbart och några längder blev det. Inte så många men bättre än inget.

fredag 10 maj 2019

Mina bokmärken - nr 1: Bokmärken

Boklysten skriver så här på sin blogg:
"Vad har du mellan sidorna den här veckan? Är det senaste kvittot från ICA, ett gem från jobbet eller kanske du också alltid använder ett bokmärke? Är det inte dags att visa upp vad du använder just nu? Eller kanske du är som jag, samlar på bokmärken? Oavsett vad du använder, visa upp det!"

Jag som nästan bara läser på min e-boksläsare har ju inte några större behov av bokmärken. Döm om min förvåning när jag hittade ett helt gäng bland det jag tagit med mig vid vår flytt! Av allt man kan fylla en bil med, varför har de fått hänga med till Spanien till förmån för annat? Har ingen aning. Tror de hamnade i en påse jag öste ned smått i och stoppade i en sidficka på en väska. Men eftersom jag har dem så kan jag lika gärna visa upp dem även om det kanske inte helt platsar i bloggen. Nåväl, min blogg ...

Boklysten visar upp sina på lördagar men då bjuder jag ju på Lördagsgodis så därför kommer jag presentera fynden under några kommande fredagar i stället. (Inläggen skrev jag för lääänge sedan så bara att publicera.)

Marcapáginas número 1

Någonstans ska man ju börja och varför inte börja från början? Med riktiga bokmärken, såklart!


Arket med de fina gamla änglarna! Det har legat i en plastficka i en av mina pärmar med bokmärken som jag samlade. Vad jag har gjort med de två pärmarna minns jag inte (magasinerat, kastat eller givit bort?) men detta sparade jag. Av någon outgrundlig anledning hängde de som sagt med till Spanien.


När jag var liten tyckte jag att de med glitter och klarar färger slog dessa bleka skönheter. Men man förändras ju livet igenom och smaken speglar väl dessa förändringar. I dag skulle valet vara lätt.


Internet är fantastiskt. Jag har hittat att detta är tillverkat av Eric F. Olsson & Co, numret är 4704. Någonstans mellan 1945 och 1971 ska detta ark vara tillverkat och konstnären är Maj Lindman. Jag undrar om motivet inte är från 1947, läste något om att det är därför som nummerserien började med 47.


Min mamma sa till mig att jag skulle vara rädd om dem, om de gamla änglarna! Och så klart jag var det. Bäst att notera det. Den där hiskeliga bilden är ett foto på den rosa (!) plastficka som de legat i alltsedan mamma gav mig änglaarket någon gång i slutet av 70-talet. Så dessa bokmärken kan nog räknas som "mint condition". Värda något? Ingen aning om de är värda något för andra, kanske en hundralapp eller så. För mig är de inte till salu.

Det här är kanske inte riktigt det som man tänker på när man i dag säger bokmärke, något som man lägger mellan sidorna för att markera hur långt man har läst. Men detta måste väl ha varit den ursprungliga tanken med alla dessa änglar man samlade på som liten?

Och visst är de vackra!

📙

Vill du se vad andra har mellan sina boksidor så besök gärna Boklysten, BP, Klimakteriehäxan, Mösstanten och Hanneles bokparadis.

lördag 4 maj 2019

Lördagsgodis 2019 vecka 18

Innan jag drar igång grillen för fläskfilén och chorizo-korvarna så måste jag ju bjuda er på lite annat gott från veckan!


Godisbit nr 1
Böcker! Jag är lite av en periodare och just nu är jag inne i en bokslukarperiod. Jag har väl egentligen alltid en bok på gång men tidvis så prioriterar jag läsandet framför disk och städ (svårt val), nästan på bekostnad av familjetillvaro och arbete. Där är jag nu.

På ganska kort tid har jag läst Suddenly in the Depths of the Forest av Amos Oz, Emma Donoghues The Wonder, Fredrik Backmans Björnstad och Carin Gerhardsens Det som göms i snö samt klassikern The 39 Steps av John Buchan.

Kan det bli mer olika genrer? Tänkvärd fantasi, skrämmande historia, klarsint nutid, underhållande thriller respektive klassiskt mysterium fyllt med engelska klychor. Tipsen på några av böckerna har jag fått av andra medbloggare och utan dem hade jag nog aldrig läst dessa alster. Så tack till er som skrivit om böckerna ovan!

Godisbit nr 2
Haha-upplevelser i språket! Jag tycker jag har ganska bra grepp om engelskan även om jag inte är välutbildad. Men ibland får man sig en funderare ... Jag satt med vår webbutik och skulle lägga upp fraktkostnader. Heter det mail eller post om man ska skicka ett kuvert? Kollade runt lite och hittade denna helt underbara mening på Wikipedia:
"... in the UK the Royal Mail delivers the post, while in the U.S. the U.S. Postal Service delivers the mail."


Godisbit nr 3
En mycket nöjd son! Han hade matteprov i förra veckan och till mannen mins förskräckelse (det är han som har "hand om" matten) så märkte han att sonen inte alls greppade det som skulle komma på provet. Så de kavlade upp ärmarna och satt här, böjda över matbordet.
- Gissa vad jag fick på provet! var det första sonen sa när jag hämtade honom efter skolan i tisdags.
- 5, sa jag eftersom jag hoppades att han skulle klara provet i alla fall och eftersom det innan gått lite halvdant.
- Högre!
- 7?
- Ännu högre!
- 9?
- Lite högre! Jag fick 9,5 på provet!!!

Sonen sken som en sol, munnen bredde ut sig från öra till öra.
- Jag tycker jag är värd en extra kula med glass i dag!

Jag kan ju bara hålla med! Hade han sedan på glassbaren bett om det hade han fått det men han var så mätt efter "doble rollo" kebaben att han var jättenöjd med de vanliga två kulorna.

tisdag 30 april 2019

Museo Automovilistico y de la Moda

Ett museum som kombinerar bilar och mode låter ju jätteintressant! Något för de flesta i familjen. Jag hade sett broschyrerna, petat lite på dem, tagit med hem och visat där hemma men intresset var lite svalt. Synd, jag ville ju gå och jag är inte riktigt så företagsam att jag åker dit själv.


Så berättade Lena i Wales att hon varit där och att det varit helt fantastiskt och jag plockade fram den lilla broschyren igen lagom till mina föräldrar skulle komma på besök. Den här gången var de andra mer intresserade, likaså mina föräldrar.

Och vilket ställe!


Jag tog mängder med fotografier! Tyvärr gjorde de höga och stora fönstren det svårt att få till bra bilder, motljuset sabbade. Jag kommer kanske inte bombardera er med bilder på alla de fina bilarna (Lena i Wales skrev två inlägg om detta stället så ni kan se en hel del av bilarna och kläderna där) men visst blir det bilder på det med men tillsammans med vad mer som finns att titta på. Det där lilla extra!

Så ett bombardemang med bilder, det blir det ändå!


Men vi börjar ändå från början: en hel radda med de allra tidigaste fordonen, fyllda med charm!


Lyxiga åk! Ser ni att lyktorna sitter på sidan av taket! Och att taket inte gäller för chauffören! Observera även alla pokaler på väggen.


Vilket vrålåk! En 12-cylindrig Packard, även kallad Vita Huset-bilen, från 1939 av Dietrich. Det kan man läsa om på plaketten som står intill:


Denna typen av plakett finns intill nästan alla objekt. Texten är bra och kortfattad på både spanska och engelska. Det lilla extra är QR-koden, den där myrkrigsrutan uppe till höger. Om man läser av den med hjälp av sin mobiltelefon (vissa mobiltelefoner har en särskild app, på andra klarar kameraläget av det, på till exempel min mobiltelefon måste jag trycka på en speciell plutt i kameraläge) kommer man till en YouTube-film där texten läses upp på spanska och den är även dövtolkad!


Prova!


Allt är gnistrande blankt i Vita Huset-bilen, det bara dryyyyper av lyx och rikedom!


Här är det inte frågan om ett transportmedel. Nej, denna bil visade man upp sig i medan man avnjöt en drink i kristallglasen, vinkade lite lojt åt pöbeln ...


... iförd en klänning som denna av Oleg Cassini! Åh, den vill jag ha! Minus pälsen ...


Eller varför inte en Swarowskikristallbeprydd Rolls Royce?


Här är den bil som som har blivit posterbilden för utställningen.


Nej, alla bilar är inte snygga men däremot kan de vara underhållande att se ändå. Udda!


Den här var väl läcker! Vilken aftonklänningsbil!


Men alla bilar var inte glitter och vrålåk. Denna bilen står uppställd så som den hittades efter Första Världskriget, med kulhål i bolstret och allt. En påminnelse mitt bland all lyx och flärd.


Eller denna Morris Minor som är smashad. Installationen som heter "Kaos" ska representera det kaos en bilkrasch skapar i alla våra liv och vilken katastrof det innebär, att vi nästan alla någon gång varit inblandade i eller kanske helt omedvetet orsakat en olycka. Att vi alla måste föra ett krig emot alla trafikolyckor och det som skapar dem.


En länga med bilar var dedikerade framtiden och det hållbara, att fordon kan drivas med annat än bensin och diesel. Dessa bilar blickade framåt och var inspirerade av framtidsvisioner eller filmer som Star Wars (en Storm Trooper skymtar långt där nere).


Längst in stod denna installation som heter "Hopp", bilen är en Rosengart Supertraction från 1939. Installationen ska förmedla att naturen alltid tar tillbaka det som människan har tagit från den, att hoppet inte är ute för en grönare och renare värld.   


Det fanns en hel del kläder att titta på, den ena skapelsen mer fantastik än den andra, från de stora modehusen. Dior, St Laurent, Lagerfeldt, Ricci, Mugler, Rabanne, Lacroix, Rabanne  och alla de andra finns representerade i museet. De stora! Ibland är det original, ibland är det replikor. Alltid lika vackra och intressanta.


Ibland är gränsen mellan klädesplagg och konstverk tunn som en sytråd. Klänningen är som hämtad från en science fiction-film från 50-talet! Den är så himla läcker!


Ibland är det nästan bara ett konstverk. Som denna "Big Bang", designad av Eva Solo och med försiktighet buren av popartisten Lady Gaga eftersom den är gjord i papper ...


... eller som här en vacker och väldigt användbar sjal från 1920-talet. Vill ha!


Den här klänningen skulle passa mig perfekt! Temat på senaste nyårsafton var ju guld, skulle kunna ha haft den då!


En sal var fylld med de mest makalösa hattar! Tyvärr var de alla bakom glas så det gick inte att gå lös på dem. Men åh vad jag hade velat prova dem!


Denna länga gick jag tyvärr aldrig in i av någon anledning. I alla de uppställda montrarna står blankpolerade motorer. Pappa gick en sväng där och såg en del intressanta saker.

Men en sak som var en stor prick över det lilla i:et var konstverken i hela museet! Av bilars delar eller annat bilrelaterat har man låtit fantasin springa fritt! Eller lägga in en annan växel.


Vad sägs om dessa guldlackerade motorcykelhjälmar där de i grupp skapar samma motiv som är lackerat på den ensamma till vänster!


Eller neonljus med ett centrum av glasen till strålkastare?


Vackra rattar i olika färger prydde en vägg, många olika modeller finns det.


Man fick ducka så man inte fick den gigantiska jaguaren i skallen där den tassade nedför pelaren.


En hel vägg med fälgar. Ser ut som en stor sänggavel.


Eller en massa vackra hjul i trä. Vackert!


Utanför står denna "klätterställning" som är tillverkade av målade fälgar.

Om du känner att åh, det där vill jag se men jag kommer aldrig att ta mig dit så kan du få uppleva en del på det virtuella museet där du klickar dig fram och kan vrida och vända på "dig" så att du kan se dig om. Faktiskt riktigt fint gjort!

Värt att veta och lite tips
  • Detta är ett väldigt välkomnande museum. Personalen är glad och trevlig, de uppmuntrar till att fotografering och att sprida informationen.
  • Det är handikappvänligt med tanke på att allt är i ett plan och det är stora fria ytor.
  • Det finns ingen servering, tror det fanns så man kunde köpa dricka.
  • Vid nästan alla fordon och kläder finns det skyltar uppsatta med en kort beskrivning och skrivna på ett trevligt sätt.
  • Hur lång tid man är där är så klart väldigt individuellt, allt hänger på ork och intresse. Vi var väl där cirka en timme, mellan klockan 16 och 17 i februari.
  • Med tanke på tiden och ljuset från fönstren skulle jag tippa på att en mulen dag eller några timmar tidigare är bättre för då skiner solen inte rakt in så som det gjorde för oss. Kan vara värt att tänka på om man vill fotografera utan ett väldigt motljus.
  • Måndag till söndag, kl 10 till 19 är det öppet. På juldagen och nyårsdagen är det stängt medan det på julafton och nyårsafton är öppet 10 till 14.
  • På måndagar är det "Pet Friendly". Det kan ju vara värt att tänka på både för dem som gillar hundar men framför allt för allergiker.
  • Priset när vi var där i februari 2019 var 8.50 € för vuxna. För barn, studerande, över 65 år, större grupper mm kostar det 6 € per person.
  • Det finns guidade turer och om jag inte helt missminner mig fanns det lurar att lyssna i.
  • Man kan ta sig dit med:
    * bil (parkering finns om än inte så stor) till Sor Teresa Prat Avenue 15, La Tabacalera.
    * buss, nr 7, 15, 22 stannar i närheten med bara en kort promenad på  några hundra meter.
    * tunnelbana till station El Torcal eller Princesa Huelin och sedan en 500 meters promenad.
    * tåget mellan Malaga och Fuengirola, station Victoria Kent samt buss eller en liten promenad på 2 km.
  • Känner du för att åka i en bil när du gifter dig eller kanske det är filminspelning på gång? Vilken tur, det finns bilar att hyra!
  • Det intressanta är att nu när jag tittar på deras hemsida och ser bilderna så är det nytt. Jag tror detta är ett ganska aktivt museum där de gör om och ställer ut nytt ganska ofta. Sonen var faktiskt där med skolan efter att vi varit där och fick då gå på guidad tur. Han sa att det var inte helt samma som då när vi en månad tidigare hade varit där.
  • På Tripadvisor i listan på saker man bör besöka i Málaga hamnar detta museet på plats nr 3 av 190.
  • Ska jag nämna något som var lite så där så var det nog presentbutiken. Den hade de kunnat göra mycket bättre, känns det som!
  • Det här museet är privat och de som driver det är stolta över stället - med all rätt!