Nytt spanskt körkort del 9 - Köra utan giltigt körkort?

Mannen mins körkort gick ut i maj, en kort tid efter att vi hade ansökt om att förnya det till ett spanskt körkort. I vår enfald trodde vi att han på en gång skulle få ett temporärt körkort, inte bara en kopia av blanketten Modelo 3 med en daterad mottagningsstämpel. Vi trodde också att det riktiga körkortet skulle komma efter några veckor.

Vem hade kunnat ana att det skulle ta månader? Att han fortfarande väntar?

Detta har inneburit att det har varit jag som har kört hela tiden - både i Spanien och i Serbien - eftersom mitt körkort fortfarande gäller. Det har gått bra men det kan faktiskt också vara så att jag inte kan köra för jag måste göra något annat medan mannen min måste iväg. Jag kan ju bli sjuk också.

Så hur är det, får man köra bil under tiden? Och gäller försäkringen om det händer något?

Gubben på Jefatura Provincial de Tráfico sa att ja, man får köra bara man har den stämplade Modelo 3 och det gamla körkortet med sig. Samt så klar ID-handling, det måste man alltid bära med sig i Spanien.
- Det värsta som kan hända är att man får böter, sa han och ryckte på axlarna.

Ja, böter vill man ju ha ...

Så man kan alltså köra bil med det ogiltiga svenska körkortet. Men detta gäller endast i Spanien där förnyelseansökan är inlämnad. Samma sak med det temporära körkortet man tydligen får. Utanför Spaniens gränser får mannen min alltså i dag inte köra bil.

Försäkringen då, vad händer om något händer?

Jag bad vårt försäkringsbolag Linea Directa (som jag sa att vi skulle byta ut men det har inte blivit så) att ringa upp mig (de har 902-nummer och det ringer jag inte). Killen jag pratade med på kundservicen var väldigt trevlig men sa alldeles för ofta "troligen" och "antagligen" och han insåg själv att det var inte var så lätt att svara på det. Så till slut bad han någon från deras juridiska avdelning att ringa mig.

Det ringde en kvinna lite senare från den avdelningen. Jag förklarade detta med att vi bara väntar, DGT, det spanska trafikverket, har försenat allt. Hon sa att om man kan visa att man har ett körkort som var giltigt vid ansökan och bevis på att man har lämnat in för förnyelse (alltså den stämplade Modelo 3) så gäller försäkringen. Om jag förstod det rätt så ska man faktiskt heller inte kunna bli bötfälld för att köra utan giltigt körkort eftersom DGT drar ut på det. Skulle vi få problem skulle vi i så fall vända oss till försäkringsbolaget så hjälper de till.

Nu vill jag så klart slippa omsätta detta till praktik men jag hoppas då att denna information stämmer.

Blanketten Modelo 3 ligger nu i bilens handskfack och mannen min har återupptagit körandet efter tre månaders uppehåll. Nu kör vi ju inte så där rasande mycket bil i alla fall men det är ju enklare om valet om vem som ska köra är vårt, inte någon annans.

🚗🚗🚗

Vill du läsa de andra delarna så hittar du dem här:
Del 1 - Steg för steg 
Del 2 - Tidsbokningen
Del 3 - Läkarbesöket
Del 4 - Besöket på Jefatura de Tráfico
Del 5 - Besöket på Jefatura nr 2
Del 6 - Modelo 03  
Del 7 - Puntos
Del 8 - Besöket på Jefatura nr 3
Del 9 - Köra utan giltigt körkort?

Serbien 2019 - Köra bil

Vi bestämde redan förra gången vi var i Serbien att nästa gång, då skulle vi hyra bil! Egentligen tycker jag nog att de publika färdmedlen fungerat riktigt bra och taxi kostar inte så mycket i Belgrad. Men svärmors hus ligger en bit utanför och då blir det jobbigt i längden.

Så efter många turer och tvära vändningar hade vi hyrt en bil via GoldCar. Jag var lite nervös för det, har hört en hel del skit om hur de lägger på en massa extra avgifter och drar pengar för skador som inte finns. Men problemet var att det fanns inga alternativ, allt var redan bokat.

En annan sak var också att det var bara jag som skulle få köra bilen, mannen min har fortfarande inte fått sitt nya spanska körkort.

Nåväl, jag kan bara konstatera att det fungerade utmärkt med GoldCar på Belgrads flygplats. Jag var i kontakt med dem innan via WhatsApp för jag hade lite frågor. Väl på plats var killen vid disken trevlig och hjälpsam och följde med ut till bilen på parkeringen. Han lyfte inte ett ögonbryn medan jag fotograferade av bilen ur alla vinklar och vrår. Tror faktiskt att det var bra att han såg att jag gjorde det, att han visste om att jag hade bildbevis på bilens skick när vi hämtade ut den. Vad han däremot lyfte var resväskorna in i bagageluckan. Service, va!

Så hur var det att köra bil i Belgrad? Det var helt OK. Jag har kört en hel del i Spanien innan så det tror jag var bra, tror jag är lite kaxigare i trafiken nu även om mannen min tycker att jag mesar. Mest körde jag i Zemun, en förort till Belgrad egentligen. Vi var aldrig inne i själva centrala Belgrad och där kan jag säga att där hade jag heller inga planer på att köra. Det är ganska mycket bilar där, om man säger så.

Annars är väl körreglerna och körsättet lika som i övriga Europa, det vill säga fick man se upp för plötsligt var det någon ny och dyr Audi eller BMW som svischade förbi lite obehagligt nära och tvärt. Generellt sett så tycker jag nog annars att de flesta tog det lugnt och höll sig på rätt sida om hastighetsbegränsningen. Ja, om man visste hur fort man fick köra, ibland var jag osäker.
- Är det 50 här? frågade jag mannen min som varit GPS-kontrollant/-dirigent under bilturerna.
- Vet inte men det är ingen annan än du som kör i 50.
- Jo, alla de som ligger bakom mig ...

Precis som i Spanien så får man också hålla koll på parkerade bilar lite varstans. Serbien har inte kommit på tjusningen med rondeller så de har heller inte kommit på tjusningen med att parkera i dem (lär väl ändras när/om de kommer med i EU). Däremot så är det gärna dubbelparkeringar på vissa gator.

Denna skylten var ny för mig: man uppmanas att parkera med ena hjulsidan uppe på trottoaren. Nu gjorde vi som de andra bilarna redan parkerade där och parkerade båda hjulparen på trottoaren. Gatorna kan vara ganska smala i Zemun. Just där var trottoaren väldigt bred.

Sonen tog detta häftiga fotot där man ser speglingar i gångvägens vattensamling.

Jag vet att jag skrev det redan för tre år sedan, Serbien är ett land fyllt av kontraster på många sätt, det nya och förfallet står sida vid sida. Det märks även på vägunderhållet. Vissa delar är fina och släta, som att köra på bomull. Andra ställen undrar man vad folk håller på med, varför de plötsligt kastar sig åt sidan så där. Har de druckit?  När man själv är i samma höjd gör man samma manöver för oj, där var ett stort hål i vägen! Så på vissa ställen är det ett väldans girande åt olika håll för att slippa köra ned i de värsta hålen. Vi har ju gjort det en gång med punka som resultat så det gör vi inte igen.

Vi hyrde alltså hos GoldCar, det var en Skoda Rapido ,ed automat, tror det klassas som mellanklassen (Jag var imponerad över det stora bagageutrymmet!), och för det betalade vi ca 340 € för 10 dagar, inklusive något paket som de kallar SuperRelax. Vad det nu var ... Men vi kunde tydligen vara väldigt avslappade! Det är jag inte när jag kör en hyrbil, kan jag säga. Men nästa gång vi åker till Serbien kommer vi definitivt att hyra en bil igen!

Skyltsöndag nr 120 - Serbiens restauranger

I vackra Zemun i Belgrad finns det mängder av restauranger, särskilt i Zemunski kej, området vid floden, och dess strandpromenad Kej Oslobođenja vid Donaus sida. Så här kommer det en liten skörd av skyltar därifrån.

Jag skulle ta kort på de tre griffeltavlorna som stod uppställda. Blev attans sur när jag hemma sedan tittade igenom bilderna och såg att jag lyckats fota precis när den där andra turisten och hunden skymde skylten längst bort. Men den var lika fint skriven som de andra två, ni får tänka er den själva.

Den här fnissade vi lite åt: Restoran Milagro, alltså en spansk restaurang i Zemun.

De måste ha tagit med sig kakelbokstäverna ifrån Spanien. Restaurangen ha fått bra omdömen men nej, jag åker ju inte från Spanien till Serbien för att äta spansk mat.

Den här fnissade jag också åt! Nästan mitt emot den spanska restaurangen finns detta café: Caffe Mala Barka. Lite "felstavat" men på spanska skulle det översättas till Café Dåliga Båten (mala barca skulle det stå då). Nu är det ju inte på spanska utan på serbiska så vad det står är Café Lilla Pråmen.

Titta! Ett Luciatåg!

Reka står det över den lilla sjungande gruppen och det betyder Floden. Ytterligare en restaurang med gott omdöme, och varje kväll är det musikframträdande.

I ett gathörn hittade jag denna stora träskiva som visar att här är det en restaurang, gillade den skylten. Det står Ko to tamo peva? vilket betyder "Vem är det som sjunger där?" så det är ännu ett ställe med musikframträdanden.

Denna skylt är verkligen en klassiker men inte kanske det jag förväntade mig att hitta i Zemun.

Nej, detta stället såg ut som om det hämtats från 50-talets USA. Lite kul. Såg att det får också väldigt bra omdömen!

Tur att det var stängt när sonen och jag gick förbi där på förmiddagen annars hade det varit svårt att slita honom därifrån eftersom de serverar glass, pannkakor, våfflor ...

~ ☺ ~

Vill du se fler skyltningar kan du klicka på etikett Skyltsöndag här i bloggen. Glöm inte bort att kika in på förvaltaren BP's Skyltsöndag! Här är alla medverkare.

Lördagsgodis 2019 vecka 33

Lördag! Innan jag ställer mig och friterar falaflarna (heter falafel så i bestämd form plural, tro?) så har jag diskat ur förra veckans skål och fyllt på med nytt!

Hoppas det smakar!

Godisbit nr 1
Sonen i våra fotspår! När han fnissande pekar på menyn där det finns på tok för många E:n. (Det var väl i och för sig det enda som var roligt med det restaurangbesöket. La Tasca nere i marinan som vi tidigare tyckt haft bra mat, framför allt en god paella, kommer vi inte att gå tillbaka till.)

Godisbit nr 2
Puh!-känslan! Jag hällde med schwung ut en hink med vatten på gräsmattans torrare del och ser hur vattnet studsar upp i stora jordiga droppar mot tvätten som hänger på tork. Skit också! hinner jag tänka innan dropparna faller tillbaka ned mot marken, någon decimeter kort till de vita handdukarna.

Puh!

Som ett längre linne med lite vidd i kjolen. Intill till vänster hänger den andra favoriten.

Godisbit nr 3
Ny favorithemmaklänning! Mannen min var på möte inne i Málaga och jag knatade under tiden runt lite i kvarteren intill. Hittade en klädesbutik som var fylld med roliga kläder till väldigt bra priser! Hittade bland annat en jätteskön och sådär superenkel klänning som är perfekt att ha hemma, känns knappt att man har den på sig även om det är varmt! Den är vackert kanelfärgad och mannen kommenterade att blir jag lite brunare så kommer det se ut som att jag är naken.

Godisbit nr 4
Läcker fasad! Den hittade jag där i Málaga, tycker den var riktigt läcker. Extra godisbit var att jag hittade en del skyltar att fota när jag  fördrev tiden så det kommer på en Skyltsöndag. Men inte i morgon, då tror jag nog att det kommer från Serbien.

Mina bokmärken - nr 15: Jalapeño

Boklysten skriver så här på sin blogg:
"Vad har du mellan sidorna den här veckan? Är det senaste kvittot från ICA, ett gem från jobbet eller kanske du också alltid använder ett bokmärke? Är det inte dags att visa upp vad du använder just nu? Eller kanske du är som jag, samlar på bokmärken? Oavsett vad du använder, visa upp det!"

Marcapáginas número 15

Det här faller lite in under kategori "Bokmärke Cajsa Warg". Fast egentligen inte, jag sparade det för att jag tycker att det är lite häftigt! Dessutom i bra kvalité som bokmärke och ett minne av en gåva.

Det är en krukväxtetikett som satt i en kruka med jalapeño som jag fick av Fru Cuba för tre år sedan. Hon hade dåligt samvete för att bevattningen av mina växter inte gick som planerat så ett gäng tackade för sig, det var när vi åkte till Serbien och Sverige under tre veckor 2016.

Plantan jag fick av henne levde länge, över förväntan, även efter att jag hade avskrivit den och ställt den i en kruka gömd bakom timjan och gräslök. Då satte den plötsligt en ny frukt:

Augusti 2017

Nu har den tackat för sig, i alla fall.

Paprika- och chilifrukter är roligt att odla. Ofta får man bra avkastning i kombination med en oerhört vacker planta. Mitt exemplar ovan skyltar ju kanske inte med en vacker växt, den ser ju inte mycket ut för världen men som sagt, jag hade redan avskrivit den och trodde den var död.

Kanske borde jag se om det är något liv kvar i fröerna jag har från olika paprika- och chilifrukter jag har sparat?!

📙

Mina tidigare publicerade bokmärken hittar du under etikett Bokmärken.
Vill du se vad andra har mellan sina boksidor så besök gärna Boklysten, BP, Gerd, Hanneles bokparadis, Klimakteriehäxan, Mösstanten och Älskar att läsa. Alla är inte aktiva längre.

Serbien 2019 - Lido

Allt sedan jag besökte Belgrad för första gången har jag hört talas om detta Lido, badstället mitt i floden! Jag har alltså hört talas om det i 30 år, hur fint det var när mannen min badade där som liten med sin familj. Så på önskelistan i år var att vi skulle ta oss dit!

Donau rinner från vänster till höger på kartan.
Sava är den mindre floden som kommer nedifrån.
Zemun ligger till vänster på kartan och Belgrad innerstad till höger.

Lido ligger på ön Veliko Ratno Ostrvo, Den Stora Krigsön, och ligger vid Zemun precis där floderna Donau och Sava går ihop.

När mannen min var liten fick man åka båt över, sedan flera år tillbaka har militären lagt en pontonbrygga (det orangea strecket på kartan) så det är numer lätt att ta sig dit. Som mannen min sa, det är nog många sura småbåtsförare nu som mist sin inkomst från badgästerna.

Vid bryggans fäste vid fastlandet sitter det en slokande militär, det var varmt!

På skyltarna står det att man får inte gå inom rött område (vilket alla gjorde), inte stanna och uppehålla sig på bron (hoppas det var OK att jag stannade till och fotade) eller hänga ut eller hoppa från bron (det gjorde vi inte).

Lite konstig känsla att gå på bron. Den är en gedigen militärbro och det var intressant att se hur den var konstruerad, hur bitarna satt ihop.

Mindre båtar satt fast i bron, antar att det är med dessa som bitarna flyttas runt och att man snabbt kan öppna bron om det finns behov för det.

Den är så stabil att fordon ska kunna köra över men inte ens om jag fick skulle jag vilja köra med en bil på bron!

Där är sandstranden!

Precis när man kommer över bron möts man av en informationsskylt.

Skulle tippa på att det där är ordningsregler. Japp, mannen min översatte åt mig och kortfattat så står det att det är ett naturskyddsområde och det är förbjudet att i stort sett röra flora och fauna (inte plocka därifrån eller tillsätta, döda eller skada), inte skräpa ned, inte röra sig utanför vägarna, inte störa med höga ljud (tror inte de som anordnade en musikfestival där för några år sedan hade läst skylten) eller vara på ön i stora anordnade grupper utan tillstånd, inte elda ... Ganska självklara saker, egentligen.

Ön är häckningsplats för många fåglar, bland annat ett örnpar som lockar många besökare till ön. Det finns växter där som är ovanliga och utrotningshotade. Då hela ön är väldigt låg översvämmas den emellanåt. Det har därför hänt att de vildsvin som bor på ön har påträffats inne i stan, senast hände det nu i juni (en kort YouTube-film) då de simmade över till fastlandet.

De olika områdena på ön (vilket jag inte helt greppar vad de menar):
Gult: första gradens skydd
Grönt: andra gradens skydd
Rött: tredje gradens skydd (vilket borde vara lägst eftersom det är där badplatsen är)
Blått: vattenskyddsområde
Vitt: vägarna på ön

Man kan bada runt hela den sandiga spetsen. Ett litet område är markerat med små bojar (syns inte på bild så jag har markerat med orange) är under uppsikt av en badvakt. Inom det området är det också lite mer rensat på flodbotten. Det är väldigt grunt, längst ute vid strecket når vattnet knappt till knäna. Men trots att vattnet är grunt och verkar ganska stilla så är det en flod och vattnet rör sig faktiskt ganska fort och kraftigt. Det ser man när det flyter förbi något i vattnet.

Sanden vi lagt våra handdukar på var ganska hårdpackad och finkornig. Strax bakom oss kunde man även ligga på gräset. Men vi gillar ju att få sand mellan tårna!

Precis intill strandkanten var det lite mer "skräp" från floden: snäckskal, stenar och små bitar av drivved.

Badade vi då? Visst gjorde vi det! Men det är en lite konstig upplevelse, vattnet verkar som sagt stilla på ytan men man dras med så det är inte ett ställe man lägger en luftmadrass på och slappar lite i vattnet. Vattenkvalitén var vi osäkra på så det var med stängd mun vi badade och sedan direkt upp till duscharna för att tvätta oss rena. En del säger att vattnet är OK, andra säger att det är hur skitigt som helst. Antagligen är det sant båda två, det beror bara på vilken dag det är och vad som har hänt högre upp i floderna.

Vid badplatsen finns det även en liten servering så vi köpte varsin dricka och krofne vilket är som en friterad munk, i detta fallet fylld med Nutella. Gott!

Vi hade kanske inte väldens bästa väder den här dagen med de stora molnen som skymde solen. Men det gjorde inte så mycket egentligen, det var behagligt ändå i både luft och vatten.

Så nu har jag varit på Lido och badat i Donau!

Nytt spanskt körkort del 8 - Besöket på Jefatura nr 3

- Kunde du inte ha hittat någon annan dag? Det är tisdagen den 13:e, sa mannen min när jag informerade honom att jag bokat tider.

I Spanien är det nämligen inte fredagen den 13:e man ska frukta, det är tisdagen den 13:e. Inte bokade jag om, inte! Borde kanske ha gjort det ... Varnar föga oväntat för ett frustrerat inlägg.

Statyn gjord av Rosa Serra 2008, står vid entren till Jefatura Provincial del Tráfico i Málaga

"En memoria de las víctimas por accidente de tráfico, contra la indifirencia y el olvido"
Till minne av offren vid en trafikolycka, mot likgiltighet och glömska

Vi åkte nämligen till Jefatura Provincial del Tráfico i Málaga i dag. Vi hade två orsaker: den första var att dra igång min förnyelse till spanskt körkort eftersom mitt körkort går ut i november. Det andra var att avkräva status på mannen mins ärende, hur det går med hans förnyelse. Det är över tre månader sedan nu och inget har hänt.

Så i dag packade vi in oss i bilen alla tre och hittade som tur var en parkeringsplats precis utanför den mindre vackra byggnaden. Jag hade tid 12:40 och mannen min 12:50. Vi var på plats 12:05, det flöt på snabbare än väntat i trafiken. Det var väl det enda som flöt på ...

Jag skulle ankomstregistrera mig genom att slå in mitt NIE i automaten och fick till svar att den bokade tiden redan passerats. Va?! Samma resultat med mannen mins tid. Hade vi missat, var det fel dag? Nej, 17 heller! Det var fler förvirrade människor där. Jag fick tag på en vakt - som faktiskt var väldigt trevlig! - och han informerade mig om att man kan bara ankomstregistrera sig max 25 minuter innan annars blir det felmeddelanden!

Bara en sådan sak får en ju att ta sig för pannan ...

Vi slog oss ned och väntade. Länge. Till slut kom mitt nummer upp och jag lämnade fram all dokumentation enligt konstens alla regler - foto och allt - till gubben bakom rutan. Det flöt på ganska bra. Jag vill passa på att tipsa om följande (som jag har uppdaterat Del 1 i denna fantasysaga om) som underlättar och snabbar på processen:

• Fotot ska vara på vit bakgrund (tur jag hade frilagt ett från den ljust beiga bakgrunden jag hade och att jag tagit med båda varianter),
• Körkortet ska ju kopieras. Passa på att på samma papper även kopiera in NIE (gröna kortet) och ID-handling (nationellt ID-kort eller pass).

Nåväl, jag fick tillbaka den stämplade kopian av Modelo 3.
- Du kommer att få ett mail till den adress du har skrivit in på blanketten, då ska du komma hit igen.
- Hur lång tid tar det? frågade jag
- Tre-fyra månader, sa han och ryckte nonchalant på axlarna.
- Mitt körkort går ut då.
- Jaha? tyckte han avspisande.

Jag samlade ihop alla mina papper och gick till mannen min och sonen, de väntade fortfarande på mannen mins tid. Och vi fick vänta lääänge bara för att komma till samme gubbe bakom luckan.
- Jag vill veta hur det går med mitt körkort! krävde mannen min och slängde fram sitt stämplade Modelo 3.

Gubben tittade på blanketten och blev alldeles konfys, började klia sig i huvudet, reste sig och gick fram och tillbaka, funderade på att fråga någon. Till slut fick han tydligen någon idé, gick till ett arkivskåp och letade upp mannen mins mapp. Sedan började cirkusen.

Kortfattat blev det så här: på tre månader har de inte ens skickat det vidare till Sverige. Inget har hänt. Det vet vi för medan vi väntade inne på Jefaturan fick vi lägligt ett svar ifrån Transportstyrelsen via e-mail, de har inget sett från Spanien. Bra jobbat ...

Eftersom han nu hade mappen framme försökte mannen min lämna över sitt foto eftersom de ännu inte har fått/tidigare hade vägrat ta emot det och den här gången gick det bra ända tills gubben skulle ha NIE i original. I Spanien bär man normalt inte med sig NIE i original, man har en inplastad kopia då originalet endast är ett papper med plast på ena sidan och går lätt sönder. Men eftersom mannen min inte hade originalet med sig - däremot sitt ID-kort och körkort - så tvärvägrade gubben och bara sköt allt tillbaka igen mot oss. Vi försökte med att de har ju redan sett originalet, accepterat det men NEJ!
- Men titta här! sa mannen min och pekade på sitt stämplade Modleo 3. Ni har accepterat och redan sett mitt NIE i original precis som körkort och ID-kort! Ni har redan sett att det finns! Varför måste ni se det igen?!
Men gubben envisades, han skulle ha NIE i original för att han skulle göra något. Vi fortsatte tjafsa, han har ju redan sett det och accepterat men nej. Till slut bara tvärvände ahn och gick! Vi bara gapade ...

Då kom det en kvinna fram på andra sidan disken, hon såg väl att det gick åt skogen. Hon sa att varje gång man är där ska man ha originalet med sig, det är en myndighet!

Att man har ett nationellt ID-kort accepterat inom hela EU är tydligen irrelevant. Vid det här laget rykte det genom både öron och näsor på oss.

Gubben kom tillbaka efter ett tag.
- Vill ni boka ny tid?
- Vi gör det själva! fräste jag och rafsade ihop alla papper.

Så det har jag gjort nu, vi ska dit på fredag igen och antagligen råkar vi väl på den där gubben igen. Mannen min har börjat muttra om att anlita en gestoría vilket även läkaren jag träffade rekommenderade oss att göra för att det skulle gå fortare. Men jag tror inte att det går inte fortare, läste nyss om en som gått via en gestoría och han har väntat sedan november ...

Fortsättning följer. Som alltid.

🚗🚗🚗

Vill du läsa de andra delarna så hittar du dem här:
Del 1 - Steg för steg 
Del 2 - Tidsbokningen
Del 3 - Läkarbesöket
Del 4 - Besöket på Jefatura de Tráfico
Del 5 - Besöket på Jefatura nr 2
Del 6 - Modelo 03  
Del 7 - Puntos
Del 8 - Besöket på Jefatura nr 3 
Del 9 - Köra utan giltigt körkort?