Lördagsgodis 2020 vecka 27

Lördag! Bäst att ställa fram godisskålen innan jag smälter, det är lite varmt just nu!

Godisbit nr 1

Fint rågbröd! Jag bakade rågbröd i veckan som jag blev så himla nöjd med. Halva degen bakade jag ut till frallor ...

... medan den andra halvan tryckte jag ut i ett keramikfat, cirka 25 centimeter i diameter. Brödet blev så himla snyggt!

De där keramikfaten är jättebra och kan användas till lite allt möjligt, det går till och med att tillaga mat i dem. Jag har använt dem i ugnen och på grillen, de ska klara av gasspis och det finns de som klarar av vanlig keramikhäll också. Dessutom är de vackra som till exempel fruktfat. Att de sedan bara kostar några få euro gör ju inte saken sämre direkt. Och klarar av diskmaskin!

Godisbit nr 2

Värmepaus! Denna vecka har temperaturen mest sett ut så där på väderstationen. Temperaturen har knappt gått under 25 grader någon tid på dygnet och därför var det i morse riktigt härligt att sätta sig ute när det såg ut så här:

Kallt var det inte, 22 grader. Några timmar in på eftermiddagen hade det mesta försvunnit och solen brände igenom och ordningen återställd.

Godisbit nr 3

Småreptiler! Jag öppnade dörren in till tvättstugan och höll på att slå huvudet i taket. I och för sig är inte det så svårt för det är rätt lågt i tak där. Men saken är den att om jag blir skrämd så brukar jag hoppa till. Den här gången var det en geckoödla som troligen hade suttit på dörren och blev nog lika skrämd som jag när jag öppnade den. Den kilade kvickt i väg under hyllan med grillkol och blomjord.

Hur kvicka ödlorna än är så är vildkatten Tramse nog kvickare. Första åren såg vi massor med ödlor här men jag tycker att de blivit färre. Därför blir jag glad när jag ser dem kila runt i trädgården.

Godisbit nr 4
Vacker hibiskus! Tycker att den är så läcker denna hibiskus som står i rabatten.

Pimiento de Padrón

Det här är en klassisk tapa: en liten grön paprika som stekts i olja och sedan överströsslats med flingsalt. Bara att ta i "handtaget" och stoppa i mun. Jättegott!

Bild lånad från Lavaguardia.com

Pimiento de padrón är lite speciellt. Det är små gröna paprikor, drygt 5 cm stora, och kommer från staden Hebrón i kommunen Padrón, Galicien. Det var munkar som tog frukten med sig från Mexiko under 1600-talet. Eller de tog väl antagligen med sig frön som de sedan stoppade ned i den spanska myllan utmed floden Ulla och Sar.

Smaken är mild med låga halter av capsaicin (det som ger paprikafrukterna den ibland så åtråvärda hettan). Men helt säker kan man aldrig vara för emellanåt kan man råka sätta tänderna i en som är långt ifrån mild! Det sägs att en av tio kan vara stark men i så fall är det någon som bara fått starka för jag har faktiskt aldrig fått någon! Fast troligen har de då skördats i rätt tid för ju längre frukten sitter kvar på plantan, desto hetare blir den i smaken och rödare i färgen. En riktigt het padrón kan nå upp till 2500 SHU (Scoville Heat Unit, den skala som man mäter paprikafrukternas hetta i.) vilket är ungefär halva styrkan mot en jalapeño.

Etiketten på påsen jag har i kylskåpet. Betalade drygt 1 € för påsen på Lidl.

En annan anledning till varför jag aldrig fått en stark padrón kan vara för att jag inte har ätit "riktiga" padrón utan paprikafrukter som liknar dessa och som kan ha odlats i andra delar av Spanien, till och med i Portugal och Marocko. Tittar man på etiketten ovan står det paprika typ padrón. Hade det varit från Hebrón hade det stått Pimiento de Herbón vilket sedan 2009 är ursprungsskyddat.

Fast om jag köper frön från plantor odlade i kommunen Padrón
och driver upp här i Benalmádena, är dessa frukter då inte "riktiga"?
Troligen inte. Men smaken kommer ju vara samma, mer eller mindre.

Även om det nu är så att jag inte fått tag i riktiga padrón så är de fortfarande supergoda! Det är så otroligt lätt att laga till dem själv: tvätta av (skaften ska vara kvar) och torka torra (viktigt, annars sprätter det i oljan). Hetta upp olivolja i en panna, stek frukterna på hög värme tills de fått färg (några minuter på vardera sida), blivit lite bubbliga i skinnet som gärna får spricka upp lite, häll upp på en tallrik och strö över flingsalt, kanske lite nypressad citron om man vill. Några minuters jobb och sedan har man en supergod tapa att ställa fram, gärna med lite oliver, ost, lite bröd och ett glas vin så klart!

Perfekt en fredagskväll i värmen!

Gemsweekly Photochallenge nr 27 - Vass

Att vildkatten Tramse har vassa tänder, det lärde jag mig redan vid vårt första möte i poolen. Lille skrutten, så rädd han var! Undrar om han minns att det var jag som plockade upp honom.

Första fotot på Tramse och två av hans syskon. Då var han inte gammal ....

Efter en vass tand i tummen ville jag inte gärna ha en vass klo i fingret också. Men det var precis vad som hände när jag envisades med att dingla en köttslamsa framför honom. Jag fattade ju att han inte snällt skulle komma och ta biten ur min hand utan att han skulle svepa till med tassen och fånga den. Vad jag inte var beredd på var att han inte riktade in sig på köttslamsan utan på mina fingrar som höll fast köttslamsan. Aj! Kattjäkel! Kattklor är vassa saker! Och vilken kraft de har i de där små tassarna!

Nu är ju jag envis och ville att Tramse skulle ta en köttbit snällt ifrån mig. Nästa gång jag rensade kött tog jag därför en tång och höll köttslamsan i. Funkade bra. Så gjorde jag några gånger tills han lugnat ned sig lite och vant sig vid mig. Men så kunde jag ju inte hålla på i längden. Så snart var jag där med långa köttslamsor hållandes i fingrarna igen, beredd på att kvickt dra dem tillbaka.

Film 16 sekunder

Vi lärde oss, Tramse och jag. Nu plockar han snällt bitar jag håller fram men bitarna får inte vara för små, det gillar varken jag eller Tramse.

Namnet Tramse är så väldigt passande! Ena dagen kan han lugnt ligga 10 centimeter från min fot där jag står i köket och rensar kött, hans ögon följer stint mina händer och han väntar tålmodigt på det som kan komma neddimpandes. Han kan till och med kliva över mina fötter för att norpa åt sig slamsan. Ibland har jag känt hans morrhår mot mitt ben eller hans päls på magen snudda mina fötter när han klivit över dem.

Men dagen efter är han så genomtramsig att han inte ens kommer in i köket. Undrar vad det är som gör att det blir så? Jag gör ju inget annorlunda. Fast det är väl så: två steg framåt, ett tillbaka. Men att stegen skulle nå hela vägen fram till en lugn klapp och lite kli under hakan, det kommer inte att ske.

Det är för oss bara att finna oss i hans nycker. Är man en tramsig vildkatt så är man.

📷

Detta är min personliga tolkning av Gemsweekly Photochallenge med homonyma ord.
Klicka gärna på länken, där visas de andra deltagarnas tolkning i text och/eller bild av samma ord.

Jag samlar mina bidrag under etikett Gemsweekly Photochallenge

Gemsweekly Photochallenge nr 26 - Nöt

Jag har faktiskt en liten spansk nöt att försöka knäcka!

När vi flyttade till Spanien blev jag varse något jag inte hade en aning om tidigare: varje land har sitt sätt att stycka upp kött! Hade ingen aaaning om! Det gör att det är inte alltid så lätt att hitta just det där man är van vid. Vissa styckbitar är rätt lätta för de är så karaktäristiska, som filén, el solomillo. Någon enstaka bit heter samma sak, som till exempel entrecôte. Resten har man liksom fått lära sig lite allt eftersom, vi har fått pröva oss fram i köttdisken. Men en styckbit från nöt har jag gått bet på, en sådan vanlig bit i den svenska köttdisken som rostbiff!

Så här ser styckningsschemat för nötkött ut i Sverige:

Det blå är rostbiff. Men kolla den spanska:

Viss likhet, javisst, men samtidigt finns det skillnader. Jag tror att det är lomo bajo man kan leta efter i köttdisken. Eller så får man helt enkelt be om hjälp! Personalen vid de manuella köttdiskarna brukar vara väldigt glada och hjälpsamma och sätter ära i sin kunskap. Det är väl egentligen bara att fråga efter rosbif så kommer de med förslag, jag kan tänka mig att det finns flera delar på nötkreaturet att göra en rostbiff på.

Tänk om man skulle ta tag i den här saken! Det är ju så gott med tunna skivor rostbiff tillsammans med en klassisk potatissallad, riktig sommarfestmat!

📷

Just ja, det är en fotoutmaning, inte bild ... Då kan jag i sammanhanget passa på att berätta om detta!

På köttfärsförpackningen på Lidl står det faktiskt Burger Meat,
denna är en blandning av nöt- och fläskkött.
Ingen höjdare att göra köttfärssås på med allt det tillsatta
men enkel att använda om man snabbt vill göra köttbullar eller hamburgare.
I andra butiker har det bara stått carne picada, köttfärs,
men ändå innehållit det jag inte vill ha.

Färdigförpackad köttfärs i Spanien ska man se upp med! Det gäller att vända på förpackningen och se vad som ingår för oftast är det inte rent kött utan uppblandat med bröd, kryddor och diverse annat så det bara är att rulla till bollar att koka eller steka. Köttfärs köper jag därför alltid över disk, ofta två kilo på en gång så att jag sedan kan frysa in "klampar" med ett halvkilo. Bra att ha hemma.

📷

Detta är min personliga tolkning av Gemsweekly Photochallenge med homonyma ord.
Klicka gärna på länken, där visas de andra deltagarnas tolkning i text och/eller bild av samma ord.

Jag samlar mina bidrag under etikett Gemsweekly Photochallenge.

Lördagsgodis 2020 vecka 26

Tänka sig! Ännu en vecka har passerat och vi kliver snart in i årets andra halva. Tänk så tiden bara rullar på. Med godisbitar och allt!

Bildbevis!
Anders och Ama de Casa har varit på besök!

Godisbit nr 1

Trevligt besök! I veckan var Ama de Casa och hennes Anders här. Det är alltid spännande att träffa dem som skriver bloggar, är de som man tror att de är? Och jodå! Visst var de som jag trodde: glada, trevliga och lätta att prata allt möjligt med!  Och jo, mannen min höll till slut med om att jordgubbarna till kladdkakan var fresa, inte fresón.

Gåvor hade de med sig också! I jul får kungarna i julkrubban sällskap av "den bajsande gubben" så att det kommande året blir välgödslat och rikt ...

En kyckling har fått flytta in bredvid suckulenten som hänger kvar i "julgranen".

...  och vid påsk kommer jag att kunna sätta upp ett helt gäng med små gula kycklingar, jag hade ju inga innan. Godiset är så klart uppätet!

Tack Ama och Anders för de roliga presenterna och trevliga sällskapet, tiden rann iväg alltför fort!

Godisbit nr 2

Stooor madrass! Det här är mannen mins godisbit: en stor luftmadrass. Den levererades egentligen redan förra veckan men denna veckan har verkligen varit utprovningsvecka. Madrassen är 193 cm lång och 142 cm bred, avsedd för två personer egentligen. Den är stor och stadig och man kan med lätthet vända sig på den utan att plumsa i. Fast i skrivande stund är det 33 grader så då är det bara bra med ett dopp.

Nu ska vi ta och slänga de andra madrasserna, de som luftpysandes och slokande ligger och skräpar i tvättstugan.

Godisbit nr 3

Avklarat skolår! Sonen hade i veckan den sista skoldagen i 3º ESO och betygen har tagits emot elektroniskt. Hela tre 9:or kan han stoltsera med! Dessutom klarade han av förra läsårets Lengua, det spanska språket och litteraturkunskap, som han hade pendiente, det vill säga att betyget var under 5. Lengua ifrån detta läsåret blev (som vanlig) pendiente med omprov 1 september klockan 8.

Sommarlovet har börjat, han har hela sommaren framför sig! Hela två månader att plugga Lengua.

Gemsweekly Photochallenge nr 25 - Rabatt

Jag är nog en rätt traditionsfast person. Eller ta bort nog, jag är en traditionsfast person. Men i och med flytten till Spanien så är vissa traditioner svårare att upprätthålla. Det finns inte så många midsommarstänger att skutta runt kring, till exempel.

Men en tradition är jag så otroligt glad över att vi har hållit fast vid de senaste 15 åren: midsommarhälsningen till familj och vänner!

Det började alltså midsommaren 2005, sonen var knappt sex månader gammal och han hade några veckor innan lärt sig att sitta utan stöd. Den första hälsningen jag gjorde är med honom sittandes i gräset under äppelträdet och en liten blomsterkrans på huvudet. Helt bedårande!

Varje år har jag sedan från trädgårdens rabatt bundit en krans och satt på hans huvud för att fotografera. Varje år! Kan säga att alla år satt inte kransen kvar när jag väl skulle fotografera, ett år var det stora tårar och tvärvägran, ett annat blev kransen lite stor så den trillade ned från huvudet och hängde som en vinnarkrans runt halsen istället. Några gånger har sonen varit kreativ och klättrat upp i ett träd: om jag skulle fota honom skulle han sitta där. På något sätt har det alltid blivit en hälsning varje år!

I år blev midsommarafton så konstig. Det fanns ingen energi till att göra kransen ...

- Mamma, vi har glömt att fota! sa sonen sent på kvällen.

- Vi tar det i morgon, sa jag.

Så på midsommardagen gick jag runt och tittade i trädgårdens rabatter. Vad kan jag binda en krans av? Just nu är det nämligen inte mycket som blommar här hos oss som går att använda. Oleandern är så giftig så den får vara, lantanans små blommor faller av så fort man klipper av en kvist ... Men med en stomme av vårjasmin, några kvistar trillingblomma och blyblomma blev det även i år en krans att sätta på sonens huvud.

Den femtonåriga sonen ställde sig snällt i solen, med Medelhavet som bakgrund, och visade upp sitt vackraste leende medan jag tog några kort på honom och kransen på hans huvud. Han kom när jag bad honom men man får ta korten fort, han tröttnar lätt på mig och mina idéer.

Alla hälsningarna har jag samlade på ett ställe och det är helt underbart att se år för år!

📷

Detta är min personliga tolkning av Gemsweekly Photochallenge med homonyma ord.
Klicka gärna på länken, där visas de andra deltagarnas tolkning i text och/eller bild av samma ord.

Jag samlar mina bidrag under etikett Gemsweekly Photochallenge.

Lördagsgodis 2020 vecka 25

Dags att titta tillbaka på veckan och hitta lite gott.

Godisbit nr 1

Snyggt mönster! Köpte nya flip-flops att splatta runt i här hemma (det låter ju splatt-splatt när man går i dem). Det är inget jag går runt i hela tiden eller "ut på stan" i men hemma funkar det bra, inget som trycker på fotknölarna.

Godisbit nr 2

Riktiga jordgubbar! Som jag har skrivit om tidigare är de spanska jordgubbarna inte alls lika de som vi brukar äta i Sverige. De spanska fresón är goda de med, men inte lika goda som fresa. I går hade vi turen att hitta "riktiga" jordgubbar på Carrefour! Jättegott!

Godisbit nr 3

Snabbt fixat! Efter att vi i går kommit hem från shoppingrundan slog jag mig ned i soffan under parasollet med min e-boksläsare. Då hör jag hur något rinner inne i tvättstugan (separat liten byggnad). Där inne har vredet på duschen helt sonika bara gått av och vattnet sprutade! Vi tvingades stänga av vattnet till hela huset och moppa ett gäng liter från golvet. Jag ringde Miguel, han som vi hyr av. Han skulle kontakta en rörmokare via försäkringsbolaget och återkomma. Under tiden gick jag och kollade lite mer och kom fram till att det där måste vara superlätt att byta ut. Så efter att ha kommit överens om det med Miguel åkte jag vid 17-tiden på midsommarafton och köpte nytt som jag monterade dit. Tur att vi har järnaffären väldigt nära och tur att det var öppet för annars hade vi fått vänta tills på måndag innan rörmokaren skulle komma. Tänk en helg utan vatten i kranen eller inte kunna spola toaletter ...Hua!

Godisbit nr 4
Få mil! Konstaterade i går när vi satte oss i bilen att jisses så lite bilen har använts senaste månaderna! Vi tankade i slutet av februari och sedan dess har vi kört kanske 4 mil! Då är gårdagens tripp till Fuengirola inräknad. Det var för övrigt första gången vi var utanför Benalmádena kommun sedan mars.

Från och med söndag går vi in i den "nya normaliteten" så då får vi röra oss hur vi vill - med distans och med munskydd i beredskap.