En skola för livet

För att uppmärksamma att det i höstas var 60 år sedan som Albert Camus vann Nobelpriset i Litteratur, utlyste Franska Institutet i Spanien en tävling som de kallade för Le Football - Une école de la vie!, Fotbollen - en skola för livet! Alla privata och offentliga skolor i Spanien fick delta samt även de franska högstadieskolorna i Portugal och Spanien. Uppgiften var att göra en kortfilm, max 2 minuter lång, efter vad Albert Camus lär ha sagt:

Vraiment, le peu de morale que je sais, je l’ai appris sur les terrains de football et les scènes de théâtre qui resteront mes vraies universités.

Översättning enligt Google: 
Verkligen, den lilla moralen jag känner, lärde jag mig på fotbollsplanerna och teaterns scener som kommer att förbli mitt verkliga universitet.

Det kom in 60 hoppfulla bidrag, alla ville de knipa någon av de 8 priserna den 18 januari när vinnarna skulle presenteras. Två bidrag skickades in från IES Benalmádena, sonens skola. Båda placerade sig på prispallen! På första och tredje plats! De tolv eleverna från skolan som deltog i projekten har därmed vunnit stipendier vid skolor i Paris och Nice.

Här är det bidrag som placerade sig högst upp, det som vann:

Och här är bronsmedaljbidraget:

Även om bidragen är på franska så är det lätt att förstå andemeningen i dem, båda med viktiga budskap för alla åldrar - inte bara för barn.

¡Enhorabuenas! Gratulationer!

Lördagsgodis 2018 vecka 4

Oj! Redan vecka fyra på det nya året! Dags att stoppa ned näven och rota runt efter godbitarna ur veckan! Hittade extrabitar i dag också!

Godisbit nr 1
Att misslyckas men envist prova igen och lyckas! Tryckkokaren igen (mannen min suckar)! Jag fick ju för mig att jag ville göra vita bönor modell Heinz, alltså klassiskt engelsk bakade vita bönor. Jag tittade på innehållsförteckningen på Heinz-burken i skafferiet, tittade runt på internet efter recept, plockade lite här och lite där. Som alltid när jag ska prova på något, egentligen! Jag började med tomatsåsen och fick till en som blev jättebra! Bönorna blev dock mush ... Överkokade! Första totalmissen i tryckkokeriet (lär nog komma fler). Men som sagt, jag är envis och nya bönor inköptes. Tog halva påsen den här gången. Och det blev supergott!

Godisbit nr 2
Förtjusta fniss! Sonen är tonåring och det innebär att han på vardagsmorgnarna har svårt att komma ur sängen och är seg och trött (men lördag och söndag är speldag så då kommer han raskt ur säng). Jag körde honom till skolan i veckan och stannade till för att slänga soporna och när jag åter satte mig i bilen och körde iväg så funderade jag högt.
- Det är lustigt med ordet sopor som är i plural, säger man det i singular så blir det sopa och är det något annat! sa jag och petade lite i sidan på sonen ... och petade lite till ... och igen ...
- Sluta mamma! skrattade han.
- Haha, du kan inte peta tillbaka för jag kör bil! sa jag och petade igen.
- Händerna på rattarna! svarade sonen.
- Öh ... nä, det tycker jag inte.
Sonen svarade inte och när jag kastade en blick åt sidan på honom så ser han rätt frågande ut.
- Rattarna är ett annat ord för bröst, förklarade jag för honom.
- Men mamma! utbrast han och började sedan fnissa.

Det kom små fnissattacker hela vägen till skolan sedan.

Godisbit nr 3
Beröm från läraren i skolan! Den här gången var det inte sonen som fick det utan jag! Det var ju det där med Lengua & Literatura, språk och litteratur, som var en svaghet i sonens betyg. För att hjälpa honom med detta så tog jag sonens skolbok och började skriva stödord åt honom, plocka ur det viktiga ur den massiva texten. Jag gjorde två kolumner: en på spanska och en med samma innehåll på svenska. Jag sa till sonen att jag vill att han läser igenom detta, då lär han sig förstå orden och vad de betyder på både svenska och spanska. Sedan kan han läsa den utökade texten i boken och därmed lära sig ännu mer.

Jag har lagt ned många timmar på detta och tänkte att detta är kanske något som fler kan ha hjälp av, kör spanskan i Google Translate till engelska till exempel, så blir det i alla fall ganska hjälpligt läsbart. Så jag skickade första kapitlet (har gjort fem) till Fröken Otilia och frågade om det var av intresse.
- Emma! You're a hero! kom svaret efter en kort stund trots att hon låg nedbäddad i sängen.
Några dagar senare kom sonen hem med en hälsning från Lengua-läraren, att jag varit jätteduktig!

Fast den bästa godisbiten är ju dock att sonen faktiskt använder sig av papperen! Ja, gu nåde honom annars ...

Godisbit nr 4
Attans bra kombinationer! Sonen kom hem med en läxa i Geología och förstod inte vad det stod i läroboken, hur han skulle svara på frågorna. Det var dessutom sådant som de gick igenom när han var sjuk så han hade ju missat en del. Så jag läser och förstår vad det står men kan inte på rak arm svara, det handlar om meteorologi. Mannen mins ämne, han som varit lärare i meteorologi för blivande piloter! Så sonen frågar mig, jag översätter till mannen min och han lär sonen om isobarer och hög- och lågtryck och sonen klarar av läxan.

Att besiktiga bilen i Spanien - besiktningen

Med bokad tid så satte vi oss i bilen och åkte i väg till den första vanliga säkerhetsbesiktningen av vår bil. Skulle vi få någon ny etikett att sätta i rutan?

Det är ju alltid intressant det här med hur turgången är. När vi skulle besiktiga gamla bilen vid registreringen i Spanien var det så många turer så man höll på att bli tokig! Ta ett nummer, sitt och vänta på tur, prata med dem bakom disken, vänta igen ... Så här skulle det väl inte vara denna gången fick man hoppas.

Det första vi fick se när man kom in i salen var ju raderna med stolar att vänta vid. Hälften var fyllda. Det andra vi såg var dessa ställningar med en skärm man ska trycka på för att ankomstregistrera sig. Tryck grönt om du har en cita previa, förhandsbokning, tryck rött om du inte har det. Vi tryckte så klart den gröna och fick upp en lista med registreringsnummer och puh! Där var vår så på den tryckte jag. Ut ploppade en kölapp, förväntad besiktningstid kl 14, en kvart sent. 30 minuters väntan. Suck. Men vi satte oss ned och tittade oss runt.

Och se där! En pedagogisk skylt om hur det gick till!

Efter ca 10 minuters väntan dök registreringsnumret upp och vi gick till den tilldelade disken. Gubben där bakom sa inte ett ord, bara tog häftet med alla papper och tittade på endast ett av dem, ett blått papper där det stämplas på ena sidan varje gång det inspekteras, antar jag. Han tittade inte ens på försäkringspapperet men han kan ju ha sett att det låg där. Eller så ser han det i datorn, att det finns försäkring! Han knappade och grejade, stämplade, la papperen i en mapp och räckte över till mig.
- Cuarenta y cuatro €, sa han till slut och mannen min plockade upp kortet och betalade de 44 €.

- Det var inte många ord han sa, sa jag när vi gick tillbaka till stolarna för att invänta vår tid för inspektion.
- Jag är glad om det är så få som möjligt! sa mannen min.

Klockan 13:55 ploppade så vårt registreringsnummer upp och vi gick ut och satte oss i bilen.
- Upps! Vilken port skulle vi till? frågade jag som satte mig bakom ratten.
- 3.

Genom vindrutan ...
Ser ut som Sierra Mijas där i bakgrunden men det är bara en skugga på muren.

Så då körde jag dit. Där stod en kvinnlig tekniker som tog emot oss och kollade bilen! Jag har varit med om det i Sverige men i Spanien var jag faktiskt än mer överraskad.

I Sverige fungerar det ju som så att du kan hänga över axeln på inspektören (och störa honom) eller så lämnar du bara bilen till den som då sköter allt. I Spanien sitter du kvar i bilen (men enligt kommentar i förra inlägget så kan man tydligen överlåta det helt till inspektörerna - kanske är olika från station till station också) och inspektören säger till om att sätta på dimljusen (Hurdå?!), blinka hitåt och ditåt, öppna motorhuvuden (Hurdå?!), vrida på ratten, sätta på vindrutetorkarna, bromsa ... När hon skulle kolla under bilen så hängde hon en walkie-talkie på fönsterrutan och via den sa hon till mig vad jag skulle göra medan hon var där nere i golvrännan. Haha!

Gu så förvirrad man blir! Stress är inte min grej, helt klart. Och jag gillar inte att köra på de där rullande grejorna som kollar bromsarna. Men inspektören var jättegullig och hjälpsam.

När allt var klart så sa hon till oss att parkera bilen utanför, hon kommer tillbaka. Och ja, det gjorde hon. Med en ny etikett att sätta upp i vindrutan! Besiktningen godkänd och nästa är om två år igen.

Har faktiskt lagt in en pling om det i kalendern! Har nog aldrig lagt in en pling så långt fram i tiden som det.

Och när vi känner att vi vill boka ny tid så kan vi bara med mobilen skanna in den där fyrkanten med QR-kod på ett av papperen vi fick där vår bil till och med är fotad! Via den där fyrkanten skickas man vidare till deras hemsida, bilens registreringsnummer är inlagt och där direkt får man förslag på station och tid. Bara att acceptera om det passar. Men nu gav den ju inte förslag på tid om två år utan om några dagar så jag hoppade raskt därifrån. Men smidigt!

En sak till, om priserna för besiktning. Här finns en listan med alla priser för en besiktning i Andalusien. Att tänka på är att man får 10 % rabatt på besiktningen om man gör det före "sista-datumet". Gör man det efter lägger de i stället på 10 %. En ombesiktning inom 60 dagar är kostnadsfri, efter det får man betala en full avgift. Måste man göra en tredje besiktning kostar det ca 15 €.

Det var det - avklarat! Roligare än så här blev det inte men hellre smidig besiktning än en rolig historia att berätta, faktiskt. Jag säger ju det, spanjorerna kan när de vill!

Att besiktiga bilen i Spanien - bokningen

Oj oj! Två år har gått! Bilen måste besiktigas!

Japp, det är redan två år sedan som vi hade vårt biltrassel vilket resulterade i att vi köpte en annan bil. Och etiketten på rutan sa att det var dags.

Som tur är slipper vi åka till Málaga igen om vi vill, det finns en nyöppnad besiktning i Mijas nu. I och för sig är det väl hugget som stucket för oss men vi provar den nya denna gången!

Besiktning görs hos ITV och man kan boka tid via telefon eller enkelt göra det via internet.
För mig var ju det självklart att boka tid via deras hemsida. Och det var enkelt gjort!

Bilderna är lånade på ITV

Sidan är så klart på spanska men man kan även välja holländska (!) om man vill.
Det första man fyller i är matrícula, registreringsnumret. Sedan får man välja om man vill skriva in det datum som bilen registrerades, fecha de matriculación, eller de sista sex siffrorna i número de bastidor, ramnumret på bilen. Jag provade med registreringsdatumet men fick felmeddelande om att datum måste skrivas in. Jo,det var ju det jag gjorde ... Med ramnumret gick det bättre och jag kunde välja vilken station jag önskade göra besiktningen. Jag blev erbjuden ett datum och en tid, 22 januari kl 13:45, och det fungerade bra så då slapp jag krångla vidare. Därefter fyllde jag i namn och kontaktinformation och tryckte mig vidare. Jag fick upp en sida där det står att det är reserverat samt en kod man behöver för att kunna annullera eller ändra tiden, vill jag spara/skriva ut en pdf? Ja tack, jag sparar den gärna. Dessutom fick jag ett bekräftelsemail skickat till mig. Samt ett påminnelse-sms ett dygn innan!

En sak till ploppade det upp informationsrutor om: man måste ha med sig bevis på att man har en giltig bilförsäkring! Jaha ja. Det skulle ju banken skicka ut efter att de dragit pengarna från mitt konto i december. Men brevbäraren verkade strejka/ha julledigt då för det är en del brev som är på vift igen. Så kvittot från banken har jag själv skrivit ut på baksidan av själva försäkringsfakturan. Ett papper mindre i bilen.

Precis som i Sverige finns det vissa punkter man själv bör kolla av innan (som lufftryck, lampor, rutor, spolarvätska ...) och det gjordes i går i all hast. Det mesta kollades även när bilen hade sin årliga service i mellandagarna så det vore väl självaste 17 om det skulle vara något!

Så nu håller vi tummarna, om en kort stund ska vi åka iväg! Lite spännande för det är den första vanliga besiktningen vi gör här så det kommer väl en fortsättning sedan med själva besiktningen kan jag tänka mig, det brukar ju vara ... intressant. Vi är ju i alla fall i Spanien!

Lördagsgodis 2018 vecka 3

Trots sjukstugan här hemma så finns det godsaker!

Godisbit nr 1
Att inte bli smittad. Måste nog tycka att det är en bra godisbit att mannen min och jag fortfarande inte har däckat så som sonen gjorde. Vi går ju här och känner efter: jo, det skaver lite, halsen känns lite tjock ... eller nä, det gör den inte!

Vågar man hoppas på att vi klarar oss?

Trädet är helt fullt med solmogna citroner!
I år har det haft den otroligt dumma idén att mogna nästan samtidigt.
Så har det inte varit de andra åren.

Godisbit nr 2
Lemon Curd! Jag vet, det är många som inte gillar detta söta men jag älskar det och det gör även sonen. Det är ju inte så att vi äter det varje dag och därför blir det ju speciellt när jag väl gör en burk, passar bra till den som är lite sjuklig också. Friskt syrligt, sött och fullt med C-vitaminer.

Tryckkokaren! Eller det är ju två kastruller och ett lock är det.

Godisbit nr 3
- Vad ska vi tryckkoka till middag i dag då? frågade jag mannen min. Han skakade bara på huvudet och himlade med ögonen.

Haha, det är så himla kul att tryckkoka saker! Ja, mat då alltså. Det blir bra och det går ju så fort! Broccolisoppan blev supergod, kycklingsoppan jag experimenterade fram blev delikat, den serbiska bönsoppan pasulj börjar arta sig, julens risgrynsgröt gick snabbt, förra veckans köttgrytesoppa mustigt god. I kväll är siktet inställt på gulaschsoppa. Det blir väl en gryta av det i stället. Haha! Kikärtor har kokats, en del ligger nu i påsar i frysen medan resten blev hummus. Funderar på att prova göra egna vita bönor i tomatsås, modell Heintz ...

- Ska du tryckkoka allt nu? suckar mannen min.

Nä, inte allt men allt det där jag inte hittills gjort för det tagit sådan evinnerlig tid! Haha, så kul!

Spanska skolan - del 12: Ausencia

Den här veckan har det varit sjukstuga här, det vill säga sonen har legat nedbäddad med feber samt hostat och snorat. En klassiker.

Så i och med att sonen denna veckan varit sjuk så har han varit frånvarande från skolan och det är det som ausencia i rubriken betyder, frånvaro.

Jag har nämnt det tidigare att sonen har fått ausencia på några lektioner när han har haft sin extraspanska. Dessa har tagits bort när jag har påpekat det för hans lärare. Rätt ska ju vara rätt!

Vid skolstarten i den spanska skolan frågade jag Sekreterare Fernando hur det gick till om barnet blev sjukt, var skulle vi anmäla det? Men nä, vi behövde inte anmäla det utan bara skicka med en lapp första dagen sonen kom tillbaka. OK, kändes ju lite konstigt att inte informera om varför sonen var borta från skolan men jaja. Ny skola - deras rutiner.

Peppar peppar så har sonen varit frisk hela hösten men vi lät honom ju vara borta från skolan den där klämdagen i början av december. Jag hade några dagar lämnat in blanketten som var gjord för detta ändamålet och sagt att sonen inte skulle komma den dagen och Fröken Otilia sa bara OK. Frid och fröjd, tänkte vi.

Sedan sa det pling och plong i appen iPasen. 6 stycken ausencia. Vad i h-e!?

I förra veckan hade jag ett möte med Fröken Otilia och högst på min lista med frågetecken stod detta med frånvaro. Vad är det som gäller? Vad innebär det?

Jo, så här är det: om barnet inte är i skolan en lektion så blir det en ausencia, är barnet borta hela dagen blir det följaktligen sex stycken eftersom det är sex lektioner varje skoldag. Det finns två saker som är giltiga orsaker till frånvaro och det är dessa:

• Sjukdom
• Besök hos polis eller annan typ av myndighet (för pass, NIE osv)

För att det ska vara justificada, giltigt, så måste man ha ett intyg från läkaren eller från myndigheten. Har man inte detta intyget så blir det en ausencia injustificada, ogiltig frånvaro. Har man många sådana på en månad kan det börja bli problematiskt, har man fler än 30 stycken så måste skolan kontakta socialen som sedan kontaktar föräldrarna för att reda ut varför barnet inte går till skolan, skolplikten råder även i Spanien. För oss som är "vanliga föräldrar" och som skattar vår son och hans utbildning högst i våra liv känns det ju skrattretande. Men det är ju tyvärr som alltid att det finns de som inte kan eller vill sköta sina barns skolgång så då får alla göra på detta sättet.

Det innebär att om barnet är hemma för en släng med feber, huvudvärk eller annat lindrigt och hanterbart så måste man åka till läkaren för att få en papperslapp. Då vi i vår familj anser att sjukhus är något man åker till för att få hjälp med vård så åker vi inte till läkaren för att få ett papper. Det är det inte värt för gu vet vad annat man plockar upp när man är där! På måndag när sonen ska tillbaka till skolan efter en veckas frånvaro så kommer jag att skicka med en lapp och ett foto som visar febertermometerns 39,1 grader. Det får räcka så. Särskilt som jag i måndags morse i alla fall skickade ett mail till fröken Otilia och sa att sonen inte skulle komma varpå hon svarade att hon också låg nedbäddad och det var många i skolan som var i samma tillstånd.

Skärmdump från iPasen

Som sagt, någon måtta får det vara. Dessutom har jag sett att några av de röda ausencias injustificadas på något sätt har ändras till gröna justificadas. Intressant ... Hur ska vi få dem alla gröna?

✎...

Det här är en serie om att börja i en spansk skola i Andalusien.
Mer vardagliga händelser finns under etikett Skolan.

Lördagsgodis 2018 vecka 2

Den här veckan bjuder jag på några riktigt mumsiga godisbitar!

Godisbit nr 1
Köttgryta i tryckkokare! Jag brynte grytbitar av nöt samt lök och vitlök, la det tillsammans med morötter, selleri, paprika, champinjoner och rättika (vilket verkar vara vanligt som gryttillbehör här i Spanien) i stora bitar (så de lätt kan plockas bort av herrarna som inte gillar kokta grönsaker), med bujongtärningar, krossade tomater, salt, peppar, lagerblad, vatten samt någon deciliter rödvin. På med locket, 45 min under tryck och häpp! Klart! Som om det kokat i 2-3 timmar!

Det blev en supergod ... soppa? Jag hade i alldeles för mycket vätska, haha! Men nu vet jag det till nästa gång.

Godisbit nr 2
Sonens nya fina bälte! Han har graderat i judo från gult till orange bälte, han hoppade över halvsteget gul-orange bälte! Vi såg tyvärr inte graderingen för den gjordes under en vanlig träning men han sken som en sol när jag hämtade honom! Vår duktige kille!

Godisbit nr 3
Min mamma och pappa ska komma hit i påsk! Biljetterna bokade! Äntligen, det är alldeles för länge sedan nu!

Lördagsgodis 2018 vecka 1

Årets första godispåse! Och eftersom det i dag är den spanska julaftonen och alla sitter med ett stort bakverk på fikabordet så är det det där bakverket som godispåsen helt kommer handla om.

Godisbiten Roscón de Reyes
Så vad är då en Roscón de Reyes, kungarnas krans/ring (Hittar ingen riktigt bra översättning, någon som vet bättre?)? Jo, det är som en stor vetekrans men utan det som vi i Sverige fyller våra kransar med. En rund ring i bulldeg och den garneras på toppen med confiterad frukt av körsbär, apelsinskivor och andra färggranna frukter. Den toppas med sockerlag, pärlsocker och flagad mandel. Traditionellt delas den itu och fylls med ett lager vispad grädde.

Det finns även varianter där man fyllt brödringen med kräm av choklad, nougat eller annat gott.

Det här är ett mycket traditionsfyllt bakverk som har sitt ursprung i Frankrike och 1300-talet, om jag förstått det rätt. Recepten är många och tipsen ännu fler. Här är ett på Los Tragaldabas, vet inte om det är bra men hon har de mest vackra matlagningsfotografier jag sett! Bläddra lite i hennes blogg och njut även om ni inte förstår spanskan (tror jag nämnt den förut men den är värd att nämna igen).

Tillbaka till kungakransen!

Det ligger något där!
Som mamma så fuskar man och lyfter på locket och ser var så att sonen får den biten.

Vanligtvis är bakverket fyllt med mer än bara grädde eller choklad: den gömmer även en present samt något som ingen vill ha! Förutom jag då, kanske ...

När jag köpte årets roscón de Reyes så frågade jag i kassan om det var någon present i och hon svarade
- Si ningún regalo, no es un roscón! Så ingen present, inte en roscón ...

Guldkronan samt de figuriner sonen har (vi missade köpa en roscón förra året),
den vise mannen är årets tillskott, ugglan var den första han fick här i Spanien.
Längst fram ligger den skrynkliga bönan.
Den tänker jag lägga i vatten ett dygn och sedan stoppa ned i jorden.
Kanske kommer det upp något!

Presenten brukar vara en liten porslinsfigur och den som får den i sin bit blir krönt till kung eller drottning över tillställningen och får bära den medföljande guldkronan.

Vad är det då ingen vill hitta i sin tårtbit? Jo, någonstans i grädden ligger det också una haba, en favaböna. Den som får den får betala för nästa års Roscón de Reyes. Eller för den på bordet, olika information och kanske olika traditioner i familjerna. Dessutom är det lite olika traditioner om man är i Spanien, Mexiko eller andra länder där Día de los Reyes Magos firas i dag med en Roscón de Reyes.

He aquí el Roscón de Reyes, tradición de un gran banquete en el cual hay dos sorpresas para los que tengan suerte. En él hay, muy bien ocultas, un haba y una figura;el que lo vaya a cortar hágalo sin traversura. Quién en la boca se encuentre una cosa un tanto dura, a lo peor es el haba, o a lo mejor la figura. Si es la haba, lo encontrado, este roscón pagarás, mas si es la figura, coronado y Rey serás.

Den här lappen låg i paketet, berättar om figurinen och bönan.

Första året vi firade jul Spanien köpte vi en klassisk Roscón de Reyes på Carrefour och den var riktigt god. Efter jul passade vi även på att köpa ett paket innehållandes mindre bitar med olika fyllning. År två köpte vi en till på Carrefour medan år tre glömde vi bort det. I går köpte jag en på Lidl och det gör jag inte igen, den var inte god! Smakar mest bittermandel ... Grädden har de gjort något med så den är hård, nästan smulig! Helmysko. Jaja, jag hade inte tid att åka runt till fler butiker men nu vet jag det. Den köper vi inte igen även om den var vacker (den ni ser på fotona) och det var många som köpte.

Till sist måste jag nog rätta mig själv lite: spanjorerna sätter inte fram den på fikabordet. De fikar ju inte, det är det ju bara vi svenskar som gör!

¡Feliz Navidad!

En dag i Málaga

Sonen hade fått en del julklappar och födelsedagspresenter som "presentkort", dvs titta ut en klocka och ny skrivbordsstol så betalar vi mm. Ja, inom rimliga gränser så klart. Så vi begav oss in till Málaga i dag.

Hade jag fått bestämma själv hade vi åkt några timmar senare så att vi kunnat få njuta av julbelysningen men nähäpp, jag blev nedröstad. Igen. Mitt på dagen blev det. Men det var njutbart det med eftersom det var strålande solsken och nästan 22 grader.

Men tänk så vackert detta hade varit i mörkret ....

Den stora granen. Och julkulorna där till höger. Det är en gigantisk klocka också där framför julkulorna, det satt ett gäng småungar under klockan.

Alltså kolla! Hur fint hade det inte varit i mörker!

Den som kände för det kunde även börja ladda upp inför den spanska påsken ...

Vi gick förbi en italiensk restaurang och jag hör åter igen den där kören från mina herrar: "åh ... pizza ...!" så det bestämdes att vi skulle äta pizza där. Mannen min tog sin vanliga calzone där skinkan var innanför men ost och tomatsås låg på toppen!  Sonen tog en Margherita och jag tog en A'Balsamica med skinka, ruccola, parmesan, körsbärstomater  samt balsamvinäger på det ... Supergott! En öl, en Fanta och en flaska med kolsyrat vatten beställde vi in och kvittot berättade att det kostade oss 11,37 € per person. Smart! OK, nu delade vi ju inte på någon nota men bra info om vi hade varit ett sådant sällskap.

Restaurangen heter Terra Mia och det stod folk på kö för att komma in! Och det var verkligen supergott!

På vägen tillbaka till parkeringen gick vi förbi ett bygge.

Intressant! De hade liksom grävt ut allt men sparat ramen!

Bara väggen kvar! Jag tycker det är otroligt fascinerande att de gör på detta sättet. Sparar den vackra exteriören!

Och visst är den vacker!