Kampen är inledd!

Klassas det här som selfie?
Dags att ta bort påskfärgen på naglarna, ser jag.

Värmen har väl kommit upp i någorlunda temperaturer nu, kring 20 grader på dagarna, och det har ju myrorna insett: vintern är över - dags att flytta till sommarstället!

Vår trädgård.

Dagligen går jag nu minst en runda, gärna två eller tre. I handen är jag beväpnad!

Hittade en bra spray på Akí. Jag är ingen storkonsument av gifter i hushållet, gillar dem inte alls och undviker så långt jag bara kan. Men det finns väl gränser för allt och jag konstaterade redan förra året att min hade passerats. Men tips om bra beprövade sätt att få bort eller mota bort myror tas tacksamt emot.

Ett problem är att jag tror jag måste ta mig upp på taket! Jag har egentligen inga problem med det, att vara på taket eller klättrandet. Problemet är att det enda stället jag skulle kunna ta mig upp på taket är precis under alla processionslarvbon som fortfarande sitter där i tallen, fullproppade med små giftiga borst. Eller så får vi köpa oss eller låna en längre stege (vi har en yttepytte med tre-fyra steg) och så får jag klättra upp en annan väg. Fast stegar är mer opålitliga...

Pest eller kolera.

Hur som helst, jag undrar verkligen hur det ser ut där under takpannorna. För vi har tre myrstigar nu nedför väggarna (på utsidan, som tur är - peppar-peppar!) och det verkar ju vettigare att få bort dem närmare vinterbostaden.

Så har du tips, kom med dem!

Soffan - akt 3

Nu har vi haft soffan i nästan 9 månader, dynorna har inte blivit mjukare förutom då en grop som började märkas av i divandelen. Det är den del som används mest så ur den aspekten är det ju inte så konstigt. Men redan? Soffan i Sverige hade vi i säkert tio år innan den började bli trött på ett ställe.

Dessutom började de två soffdelarna att hoppa isär ifrån varandra. Vi krokade på dem igen, sa till sonen att sätta sig försiktigt, men lik förbannat så hoppade de isär igen. Hur 17 gör sonen när han sätter sig egentligen? Kastar sig? Sitter han och studsar?

Nä. Inte vad vi kunde se. Han skötte sig.

Till slut tröttnade jag på att haka på soffan om och om igen och tänkte kolla lite närmare, vad är felet? Jag drog undan soffbordet (som inte längre står på två backar utan på två blomkrukor, blev rätt snyggt) och ser då att divandelen helt enkelt har säckat ihop och ligger lutad mot golvet. Jag ropade på mannen min och vi vände på divandelen och ser då att träkonstruktionen i masonit har spruckit, smulats sönder. De har satt en stödfot mitt under divandelen men inte där påfrestningen egentligen är som störst. Smart...

Den där foten mittpå sitter inte så bra där.
Eller ännu hellre så ska det vara en till.

För att det inte skulle bli ännu värre tog jag några vinkorkar och skar till i lämplig stödfotshöjd, tejpade ihop dem och tryckte dit dem som en temporär fot. Som att sätta plåster på ett benbrott, jag vet, men bättre än inget i väntan på professionell åtgärd.

Och så klart så har ju dragkedjan börjat spricka upp igen...

Så sedan var vi inne på Estares Mobilario igen och Cynthia, säljaren, sa att de kommer om två veckor och tittar på divandelen, de tar den med sig till fabriken och så är den borta i två-tre veckor.

Suck.

- Är det inte påsk nästa vecka? Då lär de ju inte heller komma, påpekade mannen min efter några dagar. Och kommer de och hämtar så blir det som i somras, inget lär väl hända under påsken.

Suck igen.

Och nej, inget hände under påsken. Men idag ringde de och lite senare kom en kille och hämtade divandelen. Han ska även jämföra färg på skumgummit med den soffa som står i butiken, vi tycker ju sitsarna är mycket hårdare, känns helt annorlunda. Och så påpekade jag att det behövs en stödfot till. Allt på spanska!

Undrar när vi får tillbaka divandelen? Tillsvidare har vi ställt bäddsoffan där, annars får vi inte plats vid TV:n, alla tre.

Butiken är bra, de är trevliga. Ingen skugga på dem, tycker jag nog. Det är soffan och tillverkaren som börjar kännas som en förmörkelse.

Den här soffan, det känns lite som att "där får ni för att ni vågade vägra IKEA...".

Feria de Plantas de colección 2016

I lördags var vi då på den årliga plantfestivalen i Parque la Paloma i Benalmádena! Mannen min vädrade fara och sa varnande att allt jag köper får jag släpa till bilen själv. OK, inga problem! :)

Det var mycket bilar runt parken, fick åka något varv innan vi hittade en plats. Det var ju så fint väder så alla var ute. Solen sken och det var 25 grader. Shorts, solglasögon, t-shirt och solkräm var det vi hade på oss - inget långärmat eller -bent här inte!

Det var en väldigt gullig liten utställning/marknad som i år firar 10:e gången. Ca 40 bord och utställare, både professionella och privatpersoner, stod där runt fontänen mitt i parken. Från början var det en samlarfestival med kaktusar och suckulenter och det märktes. Men där fanns även andra växter och lite hantverk att titta på och så klart att köpa. Där fanns bland annat bonsaier från Fuji Kyookai Bonsái, de har tydligen ett museum i Marbella-trakten. Det verkar intressant!

Men mest var det alltså olika slags suckulenter, med och utan taggar. Det är verkligen fascinerande växter! Tyvärr gillar de ju inte vatten så jag har ju en tendens att avveckla dem. Men har jag nämnt att jag är envis? Så en 'Velociraptor', en 'Supernova' och en annan suckulent vackert planterad i en glasskål fick följa med hem. Fast egentligen var det inte jag som köpte dem - det var faktiskt sonen och mannen min!

På väg till den lilla festivalen

Runt denna fontänen stod alla bord i två cirklar

Otroliga växter!

Större än den ser ut - taggarna var ca 10 cm!

En otroligt vacker bonsai

Ormbunksväxter i en bit olivträdstam

Suckulenter i drivved eller på en sten - så enkelt!
Måste hitta en pinne!

Det här kom vi hem med!
Det var inte så tungt att bära till bilen. :)

Mannen min har inte tidigare varit i Parque la Paloma men han gillade det lilla han såg, vi var inte där så väldigt länge. Men han kommer gärna tillbaka och strosar runt bland alla tuppar som springer löst. Självklart vill jag dit igen. När jag var där i januari med mina föräldrar var det inte så mycket som blommade och många träd stod nakna men jag såg nu att det var mycket som blommade och träden börjar skimra i grönt.

Vi får nog ta en tur snart!

I nisperosens tid

Det där var väl en rubrik som en del fick läsa om några gånger! För vad är en nisperos? Vad är det för en konstig ros? Antar att det blir ännu värre om jag skriver Eriobotrya japonica. Men hjälper det om jag skriver japansk mispel då?

Vad jag pratar om är ett träd som jag inte riktigt kan bestämma mig för om jag tycker att det är vackert eller inte. Kanske beror på skötseln.

Oavsett så är det så här års i Spanien tid för dess frukter att mogna, snart kommer de även i butikerna. Och de är ju sååååå goda!

Där vi bodde i radhuset förut fanns det i den fina trädgården ett träd med dessa frukter och jag och Fru Sydafrika stod och babblade vid poolkanten medan vi tittade ut över Medelhavet, vi sträckte ut en hand och fick tag i en nisperos som skalades och sedan avnjöts. Härligt!

I vår trädgård nu finns tyvärr inget träd men flera av grannarna har! Och frukterna sitter ju bara där på trädet! Fåglarna har börjat upptäcka dem och det ligger frukter på marken. Får man plocka om det hänger ut över deras mur, tro?

Två-tre frukter har jag pallat! Kanske någon till. Men det känns ju lite sådär... En sak om sonen gör det men jag borde kanske be om lov först. Sonen bör väl det också men barn är ju ändå barn och det tillhör definitivt barndomen att palla frukt! Grannen Herr Holland, han som bor närmast oss, han vet säkert statusen på grannarna, om de är där eller inte. Han verkar ha koll på vår gata, han. Borde fråga honom!

En nisperos samt två stora vackra kärnor, frukterna kan
innehålla fler kärnor än så men då är kärnorna mindre.

I förrgår slumpade det sig så att jag var ute och kollade myrläget medan Herr Holland var ute på gatan och lekte med barnbarnen. Herr Holland kan nog ungefär lika mycket engelska som jag kan spanska så det var dags för spanskaträning! Jag framförde mitt ärende och han sa vänta lite! och sprang ned till den andre grannen, det med det dignande nisperosträdet, och kommer tillbaka med grannen i släptåg. Och självklart får jag plocka! Så mycket jag vill! De behöver nog någon dag till på sig för att bli ännu lite sötare, man kan få dem att mogna fortare om man slår in dem i tidningspapper precis som avocado!

Vad snällt! Trevliga grannar!

Idag när jag skulle kolla brevlådan så stod det en liten plastförpackning med nyplockade nisperos, grannen som jag härmed döper till Herr Nisperos vinkade glatt från sin trädgård och jag ropade Gracias! och vinkade glatt tillbaka!

Och åh! Vad goda de är!

EDIT:
Det heter un níspero, dos nísperos så egentligen borde rubriken ha varit I nisperons tid. Och då kanske ni i stället undrat vad det är för ett konstigt (och felstavat) päron.

Skyltsöndag nr 5 - del 2 - Egennamn

Eftersom det är påsk så kommer det en extra. Det är för att den är lite passande till denna helgen:

Ägg stora ett dussin Ama

Fast det är klart, någon ska ju alltid vara värre och i det här fallet jag så klart! Jag har nämligen en hel byggnad, skyltar och dessutom lastbilar, jag! Inte bara ett ägg uppkallat efter mig!

Och titta! Jag har tydligen egen hemsida här i Andalusien också! Det är bra det, återvinning och återbruk!

Skyltsöndag nr 5 - Annonser

Det sägs ju att alla sätt är bra utom de dåliga! Klicka på bilden så blir den större och läsbar.

Kreativt! En stor eloge!

Den hittade jag också på Blocket:

Jag såg först endast rubriken och satt länge och funderade över vad det var som såldes...
(Med all respekt för dem som försöker lära sig svenska!) 

~ ☺ ~

Vill du se fler skyltar och annonser kan du klicka på etikett Underhållande här i bloggen.
Och glöm inte bort att kika in på BP's Skyltsöndag! Eller alla de andra som är med.

Glad Påsk!

Inte ett ägg, inte en fjäder, inte en kyckling här hemma. Fast frågar du mannen min så finns det nog både höns och häxa.

Det närmaste påskpyntet är nog detta, några svartsprayade flaskor, lite snöre och gula blomster från trädgården. Fint men kanske inte så påskigt.

Snart ska vi i alla fall sätta oss i bilen och åka till Casa Nordica, svenskbutiken i Fuengirola, och köpa lite påskgodis till främst sonen. Därefter ska vi till Feria de Plantas! Köpa påskgodis till mig! Kommer nog en rapport därifrån sedan. Och så ska vi handla något gott till middag.

Dags att sätta på sig shortsen och gå ut i solen!

Glad Påsk!

Parken intill

Inte så långt ifrån där vi bor finns det en liten park. Det är där som sonen och jag har smugit runt i hibiskusrabatterna och plockat pinnar till brasan några gånger.

Den är faktiskt väldigt fin och välskött! Och för någon månad sedan hade de ytterligare lite uppfräschning. Parksoffor och sopkorgar lagades och målades om, buskar klipptes, fotbollsplanens läktare lagades och det målades om i glada färger, precis som lekplatsen. Fontänen fungerar åter och drickfontänerna är rena och snygga.

Fotbollsplanen används faktiskt rätt mycket, det är nästan alltid någon där. Där finns även tre (!) basketkorgställningar men jag vet inte exakt hur de tänkt sig att man skulle spela en basketmatch för det är bara två basketkorgar och de sitter på samma sida av plan, inte mittemot varandra. :)

Lekplatsen används av barn i alla åldrar, jag har även sett att de har barnkalas där. Det är en samligsplats intill med bänkar samt ett "friggebo" som jag tror man kan öppna upp till en servering eller liknande. Trevligt verkade de ha i alla fall!

Men mest används nog parken till att rasta hundarna även om det egentligen är hundförbud.

Sonen och jag har flera gånger åkt runt parken på våra sparkcyklar, patinetes. Jag njuter av alla de fina gångarna som är kantade med buskar och träd som vi i Sverige bara drömmer om att ha i våra parker och trädgårdar.

 

Idag var det dessutom något som blommade som doftade underbart där jag satt under ett träd och titttade på sonen som lekte med en kompis.

Efter en timme i solen är det rätt skönt att sätta sig i skuggan och bara titta uppåt och njuta!

Modelo 720

Bild lånad från studymarkets.com

I all hast! Med tanke på påsken så börjar tiden rinna ut för dem som är i följande situation.

Om du är skriven i Spanien men har tillgångar överstigande 50 000 € i annat land den 31 december 2015 så måste du senast den 31 mars 2016 ha deklarerat detta på blankett Modelo 720 i Spanien. För att göra denna deklaration behöver du antingen en Cl@ave (som e-legitimation, ska berätta mer om det någon gång senare, det ligger i utkasthögen) eller så måste man anlita en revisor/skatterepresentant.

Med tillgångar menas att man kanske har
* pengar på ett eller flera konton som totalt uppgår till minst 50 000 €.
* aktier, fonder, pensionssparande, obligationer eller liknande om minst 50 000 €.
* bostad eller affärsfastighet som köpts för minst 50 000 €.

Om du har pengar på kontot, tänk också på om det är ett gemensamt konto. Man måste även berätta när (datum) man skaffade kontot. Tänk på valutaändringar!

Kommande år behöver man sedan inte skicka in en ny Modelo 720 utan endast om det har skett förändringar som t ex om
* det har skett större tillkommande ändringar (mer än 20 000 €).
* man har köpt eller sålt fastighet utanför Spanien.
* man har bytt kontonummer.

Om man undlåter att informera spanska staten om detta så är böterna skyhöga! Minimum 10 000 €! Likaså om det lämnas in för sent eller på felaktigt sätt, minimum 1 500 €.

Orsaken sägs vara för att förhindra penningtvätt.

Poolen - akt 4

Fortfarande lika tråkigt med pumpbilder
Roligare då med Alin som leker med och
biter i en sladd han absolut inte få bita i!

Till slut blir man ju irriterad. Jag skickade igår ett meddelande till Naira, hon som vi hyr av, och sa att nu har de inte varit här på en vecka! Vattnet har i poolen sjunkit med ca 5 cm trots påfyllnaden uppifrån.

Det tog ca 1 h och så stod Jimenez-bilen utanför, en stund senare stod Jimenez-mannen Juan innanför vår trädgårdsport.

Han meckade runt där inne i pumphuset i ca 1,5 timme och till slut knackade han på köksdörren

Han visade att han hade bytt ut hela biten med rör där det tidigare läckt in luft. Han visade även stolt en hel bit med rör, rostiga skruvar och dosor som han demonterat och som nu låg på golvet brevid.
- Antiguo! sa han och pekade på det ickefungerande solcellshistoremojängen som även agerar tak/vägg till pumphuset.

Och sedan ansåg han sig vara klar så han åkte.
- Hasta luego, sa han.
- Luego, sa jag.

Pumpen stod på. Som min vana trogen så gick jag in efter tag för att sätta timern på plats och då måste jag ju rycka ur kontakten, stänga av pumpen.
- Pfffffffft..., lät det från fogarna till den nya rörbiten.

Då gick jag och la mig istället.

På morgonen var pumpen på, jag hade visst missat att ta bort timern. Så medan pumpen gick så städade jag bort skärvor, cigarettfimpar, klisterkladd och skräp efter Juan, torkade rent och torkade torrt och la därefter några torra dukar under. Jag passade även på att städa ur det värsta ur vattnet, vi har inte kunnat suga rent i poolen på flera veckor. Därefter förberedde jag videoläge på kamerna, drog ur kontakten och videofilmade hur dukarna blev blöta medan det sa pfffft.

Jag skickade filmen till både Jimenez och Naira, hon som vi hyr av. Och sedan ringde jag. Vid ett-tiden kom Juan tillbaka med en skiftnyckel modell större, meckade runt där i 40 minuter och gick sedan efter att ha sagt något och pekat på skiftnyckeln. Jag tolkade det som att han måste hämta ett annat verktyg, han kommer tillbaka.

Så där gick jag och väntade. Ingen Juan. Sa han att han var färdig? Menade han att han bara hade behövt dra åt bättre?

Till slut ringde jag Jimenez och japp, han var klar. Så jag gick ut och la ut nya torra dukar, satte på pumpen, lät den gå medan jag rensade lite mer i vattnet, stängde av och ... tystnad. Inget pffffft!

Så nu håller vi fingrarna! Hoppas att strecket jag drog idag för att markera den sjunkande vattennivån var det sista. Må nästa inlägg om poolen vara att vi badar i den!

Poolen - akt 3

Hur roligt är det med en bild på en rörfog? Inte alls, kan jag meddela.
Det är mycket roligare då med detta:
mina första små mogna tomater i trädgårdslandet!
Med fröer från tomaterna jag drog upp i växthuset i Sverige.

Ja, den där poolen...

När Juan och de andra var där och fixade sand och fogar så lät de poolpumpen vara på när de gick så efter ett tag gick jag in i pumphuset för att montera dit timern och stänga av pumpen. Det innebar att jag var därinne och hörde vad som hände.

Det pyste. Ifrån en av de "fixade" fogarna, den som var värst. Som jag påpekade att det rann ifrån.

Jag satte mig i bilen och hämtade sonen från skolan, hela tiden surt muttrande om den där förbannade poolen. Eller egentligen är det inte dess fel, den har inte fått ordentlig omvårdnad.

Fick till slut tag i poolföretaget och de skulle skicka ut Juan igen för att kolla. Och jo, han kom senare. Tittade, suckade, tittade i poolen och började prata om att tömma poolen ned till utkastarna eller vad det heter. Jetstrålsmunstycken, kanske? Då blev jag sur, han hade fyra dagar innan sagt till mig att fylla upp, nu skulle han tömma dubbelt så mycket! Tre gånger så mycket, till och med!

Tydligen började han tänka i lite andra banor för han ringde ett samtal och kom fram till att det fanns någon annan bit som kunde sättas dit men det kunde ta någon dag innan han fick tag i den, men han trodde han skulle komma tillbaka dagen efter.
- Hasta luego! sa han och gick.
- Luego! sa jag.

Någon dag har hittills blivit en vecka... Vattennivån sjunker som vanligt och jag drar ett streck varje dag. Företaget Jimenez lever tyvärr upp till sitt rykte, att de har svårt att hålla tider.

Snart blir det varmt...

... och då står Spanien berett. Eller i alla fall Worten i Málaga.

Så här såg det ut i dag, hela golvet var full med lådor innehållandes luftkonditioneringsapparater. Jag lovar, så här ser det inte ut inne i butikerna i augusti, då gapar hyllorna tomma. Vi har uppevt två augusti nu och det var lika tomt båda åren. Det enda som brukar finnas kvar är takfläktar, de är tydligen inte lika populära.

Men i dag är det inte varmt. Det är ruggiga 15 grader och regnigt, vi vaknade till åska i morse. Emellanåt tittar dock solen fram och då är det behagligare.

De säger att till helgen ska det bli några grader varmare. Hoppas det, vi ska ju på plantfestival!

Skyltsöndag nr 4 - Annonser

Den här annonsen i SUR in English har jag läst många gånger sedan jag sparade den men jag blir inte klokare för det.

 

"...du får ett litet hus, kanske fru och husdjur."

Mannen som har lagt ut annonsen, har han tröttnat på både frun och hundarna?
- De kostar bara, nu får de banne mig dra in lite pengar också!

Ja, i Spanien är det lagligt vad jag har hört. Undrar just vad frun tycker, bara. Och husdjuren.

Kanske ska tillägga att den är minst ett halvår gammal vid det här laget så det är inte säkert att det går att ansöka om tjänsten, om det nu är någon som känner sig lockad.

De här är dock nyare:

Annonsen fann jag i en tidning som delas ut gratis på Costa del Sol. Har man behov av en snöslunga här? Finns det annan användning? Berätta gärna, jag blir ju nyfiken!

Sedan finns det något som jag är allergisk emot: särskrivningar. Nej, det går faktiskt inte att alltid förstå vad som menas! Den här är inte på långa vägar den värsta men tillräckligt. Och så undrar jag varför inte tidningarna kan rätta till radannonser. Fast å andra sidan, detta var publicerat av samma tidning som i höstas på första sidan skrev om MAGNETER! Vad är vad av geléklumparna på stränderna!

De får gärna höra av sig om de önskar hjälp med korrekturläsning. :)

Så. Nu har jag läst igenom fyra gånger och jag tror inte jag har stavfel eller särskrivningar i inlägget.

~ ☺ ~

Vill du se fler skyltar och annonser kan du klicka på etikett Underhållande här i bloggen.
Och glöm inte bort att kika in på BP's Skyltsöndag! Eller alla de andra som är med.

Klädd för fest!

Bild lånad från Pinterest

Säg Flamenco! och alla ser framför sig kvinnan som dansar med kastanjetter i händerna som är höjda över huvudet, en stor röd ros i håret och iförd en vacker klänning med mycket volanger. Allt är svart och rött. Kraftfullt! Eldigt!

Eller hur?

Jag tänker inte adressera dansen, musiken, sången eller levernet, jag tänker adressera klänningen, el traje de flamenca - så klart!

I hela Spanien har man los faralaes (el faralá i singular), högtidsdräkter som är färgrika och vackert utsmyckade. Det är till denna kategori kläder som flamencodräkten tillhör. Vad jag inte visste var att denna klädnad är typisk för Andalusien.Jag trodde det var... spanskt, liksom.

Kärt barn har många namn: 

• Traje/falda de flamenca - flamencodräkt
• Traje/falda de sevillana - sevillanadräkt
• Traje/falda de gitana - zigienardräkt
• Traje de lunares - prickig dräkt, oftast i rött och svart
• Falda rociera - kjol vid festivalen av Virgen del Rocio i Huelva
• Traje campera - ryttarens dräkt
• Faralaes - traditionell högtidsdräkt, i Andalusien är det flamencodräkten

Traje brukar normalt översättas till kostym men ordet överensstämmer bättre med svenskans dräkt i detta sammanhanget. Falda betyder kjol.

Och åh! Vilka dräkter detta är! Vilka skapelser! Och varje år kommer det i Spanien ut nya modeller, nya kollektioner lanseras av modeskaparna. Det finns många dedikerade bloggar i ämnet så det är stort!

Bild lånad från vivalaferia.es

I många modeller ser man ursprunget, de romska kvinnorna från förra seklets början (sången och musiken är långt äldre än så) med sina vita blusar eller linnen och vida kjolar. Kvinnorna följde med sina män till Sevilla där boskapen såldes. Dräkten då var enklare, en blus, volangprydd kjol och markerad smal midja. På 40-50-talet började det komma spets och blommor, klänningen blev lite kortare så att skorna syntes och på 60-talet åkte den upp till låren och åkte ned till vristerna igen på 70-talet. På 80- och 90-talet blev den lite enklare i sitt uförande men med mer tryckta blommor i tyget.

Flamencokjolen finns i olika utföranden. Den som används av de som dansar är oftast en kjol med mycket vidd från låren, inte alltid med volanger. De dräkter som kvinnorna klär upp sig i vid fester och ferior i Andalusien är smalare över låren eller ända ned till knäna för att där explodera i volanger. Ofta är de svåra att gå obehindrat i och därför inte de mest idealiska vid flamencodans. Det finns även en kortare modell som slutar strax över låren. Eller kring knäna om man hellre önskar det.

Från Pinterest

Oftast är nog ändå kjolen fotsid, dvs slutar vid fötterna men det finns även de som är längre än så med släp, bata de cola, och dessa kan vara enorma.

Klänningarna eller den lösa överdelen till kjolen, är ofta långärmade med stora volanger från armbågarna. Men dräkterna kan lika gärna vara ärmlösa linnen eller endast ha en ärm, det kan vara uppknäppt till hakan eller nedknäppt till naveln - allt fungerar!

Traje campero, ryttarens dräkt,  är den dräkt som är enklare och med mindre - om några - volanger. Oftast är det en lång kjol och en vit blus samt bredbrättad hatt, un sombrero cordobés, på huvudet.

Bild lånad från Pinterest

På huvudet, ja! Där har man oftast en stor blomma samt en stor kam, una peineta, i håret som är uppsatt i en stor "bulle". Detta gör att man visar sitt vackra ansikte och de stora örhängena, los zarcillos, man bär. Över axlarna har man ofta en broderad sjal, un manton, eller en trekantig pico. Dessa kan även knytas kring höfterna. Ibland är det bara en tunn sjal med bara fransar över axlarna, collares de flecos, i många fall sitter fransarna dessutom fast vid dräkten. Och i handen har man så klart en solfjäder, un abanico.

Det hela är så fascinerande! Och det roliga är att alla kvinnor blir vackra i klänningarna, oavsett ålder och figur. Jag tror att det snarare är en inställning, en utstrålning.

Jag satt med stora ögon och tittade längtansfullt på alla dessa vackra klänningar på internet och sonen hängde över axeln. Han formulerade något som jag just nu bara drömmer om:
- Mamma, jag tycker du ska sy en sådan till ferian!

Gästspel på Reseguiden.se

I måndags blev jag kontaktad av Reseguiden, en hemsida där man kan hitta det mesta om att resa. Förutom att där kunna hitta bra och billiga resor och boenden runt om i världen så finns det fullt med tips och inspiration om resmål, hotell och utflykter.

Just nu har de erbjudanden om resor till Solkusten, Costa del Sol, och de ville att jag skulle gästblogga hos dem! Skriva om restauranger, utflykter, badstränder mm.

Vad roligt! Så ärad jag blir!

Men så tänkte jag att det finns så väldigt mycket bra skrivet om just restauranger och utflyktsmål och jag kände inte att jag hade något direkt att tillföra på den biten, inte på en reseblogg i alla fall. Så nej, det tyckte inte jag att jag skulle skriva om. Jag ville skriva om något annat.

Vill ni läsa om vad jag till slut skrev om så finner ni mitt bidrag här.

Spanjorer kan ju (om de vill!)

Bild lånad från Cenova.es

Jag vet, jag gnäller mycket på Spanien och spanjorerna. Och jag vet, jag blev förvarnad.
- Sluta tänk så svenskt!

Men hur lätt är det?

Mannen min och jag har pratat om det otaliga gånger precis som jag har pratat med svenskar, danskar, spanjorer, engelsmän...
- Sluta tänk så icke-spanskt!

Saken är den att jag blir så frustrerad. Jag ser ju att de egentligen kan, att de har potentialen! Jag ser hur de lätt skulle kunna förbättra, förenkla, slimma ned, ta bort onödiga moment.

Och något som gör det nästan lite värre är att vi vet att ibland så går det så himla enkelt, snyggt och smidigt, den senaste teknologin används. Ibland så är det bara snipp-snipp-klart så fort så huvudet snurrar runt några extra varv! Så de kan ju! Vi vet ju det!

Men ibland kan de inte alls. Här är två exempel ur dagens skörd:

1, Mannen min har till sitt företag fått en faktura ifrån Correos, spanska posten. Den har inte komplett information så den kommer han som sköter bokföringen inte att godkänna. Ringa till posten gör jag inte, de har bara dyra 902-nummer och de vägrar engelska. Så jag mailar och ger dem informationen, den här fakturan måste vi ha en ny av, lägg till NIE bara. Enkelt.
Svar: Skriv ett brev till Correos i Madrid, ta kopia på registreringsbeviset samt försändelsen det gällde. Lägg i bevlådan.
Tror ni vi kommer få en ny faktura innan månadsskiftet? Nej.
Tror ni vi kommer skicka in papperen? Nej.
Slipper de merarbete? Ja.

Bild lånad fr Wikipedia

2, Vi bor vid en återvändsgata men den saknar skylt om det. Alltså är det väldigt många som åker in här i tron om att det är vägen en bit upp och får därmed vända. Eftersom det är en smal gata med bilar parkerad utmed sidan så är det lite irriterande. Och någon kommer skrapa i vår bil i hastigheten och sin irritationen över att ha kört fel. Så jag tänker att jag mailar Utlänningsbyrån i kommun och ber dem skicka det till rätt instans om att "Snälla, kan ni sätta upp en skylt vid vår väg?". Enkelt. Hur svårt kan det vara, liksom?
Svar: Gå till Kulturhuset i Arroyo eller kommunkontoret i Benalmádena Pueblo och fyll där i en speciell blankett med samma information som i e-mailet. Denna blankett ska stämplas.
Tror ni vi kommer åka dit? Nej
Tror ni det kommer upp någon skylt? Nej
Slipper de merarbete? Ja
Tror jag det kommer upp en skylt? Japp! Jag tänker sätta upp en själv!

Och postivt tänkande: jag fick faktiskt fick svar på båda e-mail.

Till sist det här med "gnället". Mannen min tycker emellanåt att jag gnäller för mycket i bloggen. :) Men vaddå! Det finns ju så otroligt mycket att reagera på. Spanjorerna är verkligen duktiga på att krydda min skrivarglädje! Jag har ju roligt! Jag har jättekul! Och kan man ha för roligt?

Plantfestival!

Jag gick in på Benalmádenas hemsida i något helt annat avseende och vissa saker är ju ögonen bara inställda att reagera på. I mitt reaktionsregister finns t ex ord som plantas, växter.

WOW! En Feria de plantas de colección, en växtsamlarfestival, i Parque la Paloma, Arroyo de la Miel, den 25-27 mars! Utställning och försäljning! Klicka på feria-länken ovan så finns där program, utställare, bilder.

DIT SKA JAG!

Jag måste köpa en shoppingvagn.

Soffan - akt 2

Vi njöt av soffan! Mannen min mutade fort in divandelen, jag det andra hörnet och sonen får därmed sitta emellan oss. Då kan vi klappa på honom båda två. Däremot tyckte vi egentligen att dynorna var lite väl hårda och stumma. Vi kommenterade det i butiken på en gång då när vi dubbelkollade färgen.
- Det kommer att bli mjukare, soffan i utställningen har provsuttits av många personer så det är klart den är mjukare.
- Så om vi klagar senare, går det på garantin då?
- Javisst!

Ja, det får vi väl se. Det är ju bara att hoppas att vi om ett tag tycker att det har mjukat upp sig eller att vi har vant oss. Men vi tror att det är en annan slags (billigare) skumgummi.

Däremot såg jag något annat när jag två veckor efter leverans skulle försöka klippa bort ett färgprov att ha i handväskan: sömmen på kudden är riktigt dålig. Den är sämre än riktigt dålig, den är usel. Fel trådspänning gör att den inte alltför raka sömmen glappar och det är trådar överallt. Hoppas det bara är på denna kudden!

Men nä. Två av ryggstöden såg likadana ut. Dessutom upptäckte jag att blixtlåsen på divandynan börjat spricka upp på inte bara ett ställe. Och de där ryggstöden, kunde man inte vinkla dem på samma sätt som på divandelen?

Vi fotade sömmar och blixtlås och åkte ned till butiken. De skulle skicka någon som skulle titta närmare. Den sista juli kom de och hämtade fodralen till de dåliga dynorna samt ställningarna till ryggstöden, dyninnehållen var kvar så soffan kunde användas om än något obekvämt.
- Två veckor, sa soffgubbarna och åkte iväg.

Efter två veckor ringde jag Cynthia, vår säljare i butiken, och frågade hur det gick.
- Tillverkaren har semesterstängt hela augusti. Och när de sedan öppnar så dröjer det ytterligare två-tre veckor. Den där gubben på den soffabriken är lite svår att ha att göra med, beklagade sig Cynthia.

Hur arga blev vi då på en skala, som man brukar säga. Kunde inte de där gubbarna från tillverkaren ha tänkt själva lite och låtit soffan vara under stängningen? De hade ju kunnat hämta fodralen i början av september i stället. Kul med en ny halvfungerande soffa.

Som tur var kom soffbitarna tillbaka första veckan av september, inte den sista. Ryggstöden går nu att reglera, sömmarna var fixade och dragkedjan höll ihop.

Höll, var rätt tempus. Det kommer en akt till.

Att göra intryck

Inåt eller utåt?

Jag skrev ju tidigare idag om högen med sand ifrån el gordo, poolfiltret, och farhågan över att katterna skulle hitta den.

Och jodå, visst har de hittat den!

Som tur är har de bara trampat och gjort några små charmiga och söta avtryck i sanden. :) Sanden är nu uppgrävd och hopsamlad i en stor balja i väntan på distribution.

Det fick mig då att tänka på när vi stod vid stranden i Elvíria när vi flyttade hit, vi gjorde fotavtryck i den våta sanden precis efter en våg. Det gällde att skynda sig på att ta kortet, nästa våg kom fort och så fick vi göra om det. Och att det skulle se bra ut, rätt placerade, bra tryck på alla tre. Och vi fick till det!

Det lustiga är att trots att jag vet att det är ett intryck i sanden så ser det ut att stå upp, embossed. Och hur jag än försöker rätta till synintrycket så går det inte.

Sedan måste jag ju visa vädret idag: sol, ca 21 grader blev det, vindstilla... Sådär så man börjar snegla på poolen, den ser ju så bader ut! Ja, ända tills man tittar ned i botten (poolen har inte kunnat städas på några veckor) och plockar upp termometern: 14 grader. Vi väntar lite.

Men ikväll ska vi grilla och njuta av de sista strålarna för dagen!

Poolen - akt 2

Nu har det hänt lite grejer i vår poolvärld!

Har vi fått mullvadar?
Nej, det är sandfiltersanden.
Den måste jag nog snarast ta hand
om innan myrorna finner den och
hittar sitt nya paradis på jorden.
Eler katterna tacksamt börjar använda
den nya toaletten. WOW! NY SAND!

Vattennivån fortsatte att sjunka och i förra veckan var Naira, hon som vi hyr av, här tillsammans med Juan från poolföretaget Jimenez. Det bestämdes att sanden i el gordo, den tjocke (sandfiltret), skulle bytas ut och att rörbiten som bara suger luft skulle bytas. Vi skulle under tiden fylla på med drygt 15 cm vatten, upp till normalnivån, och använda pumpen som vanligt. Vi fyllde på men en av de ökända rörfogarna sprack under lördagen upp igen och pumpen var helt verkningslös.
- Juan kommer på måndagen vid två-tre-tiden, han ringer innan, sa Miriam i butiken.

Ja, oj vad han gjorde. Varken det ena eller det andra.

På kvällen kontaktade jag Naira, Juan sa till henne att de skulle ringa mig på en gång.

Oj, vad de inte gjorde det heller.

I går plingade det på dörren och en annan Jimenez-gubbe stod där med hinkar i händerna. Han skulle byta ut sandfiltret, minsann. Äntligen! Jag bad honom att lägga sanden på gräsmattan, den ska jag ha i trädgården. Jättebra!

Jag gick in och satte mig med lite Duolingo-spanska när det plötsligt knackade på glasdörrarna. Jo, det är en slang i el gordo som har spruckit så han måste hämta en ny. Han är tillbaka om en halvtimme.

Det stora vita kärlet till vänster i bild är El Gordo.
Jämför med den vita 5-litershinken intill.

Och det var han, samtidigt kom även Juan och en kille till. Plötsligt var de tre stycken som meckade i poolhuset, jag förstår inte att de fick plats.

Sanden är nu utbytt, i alla fall. Himla bra. Den där röreneheten som de skulle byta har de bara satt nya skarvbitar på och satt dit lite mer kladd. Känns som mindre bra.

När poolgubbarna gick lovade jag dem att fortsätta markera vattennivåer - som om de behövde be mig! Om det fortsätter sjunka så skulle vi höra av oss till dem.
- Adiós, sa de och gick.
- Luego, sa jag. På återseende.

Eftersom jag inte kan se att de egentligen har gjort något åt den eventuella läckan så räknar jag kallt med att vi kommer behöva höra av oss. Men visst, solen kan ju ha en fläck, jag kan ju ha fel. Låt oss hoppas på det!

En stund senare skulle jag stänga av pumpen manuellt (kontakten sitter normalt på timer) och då hör jag ett pysande, något som inte alls ska låta.

Suck.

Soffan

Solstol, bäddmadrasser och backar som bordsben.
Precis som när man flyttade hemifrån!

Jag kom på att jag har ju inte berättat om vår soffa!

Vi funderade på att köpa begagnat då när vi i juni skulle fylla ett relativt tomt hus. Vi såg inget som direkt lockade (blev tvärtom lite avskräckta) så vi tittade runt på nätbutiker och i "riktiga" butiker i området Málaga-Marbella. Vi hittade några möjliga objekt som vi funderade på och diskuterade om, många soffor provsatts. Det är ju trots allt en del pengar som ska ut när man ska möblera ett helt hus. Och så var vi lite oense om stil och utförandet.

I en tidning såg jag en annons om att det skulle finnas en möbelbutik som heter Estares Mobilario nere kring Miramar, intill Lidl, i Mijas Costa. Vi gick förbi och tittade in i skyltfönstret. Hmmm... är det där en butik för oss verkligen? Den ser lite... glittrig och prålig ut med gigantiska kristallkronor i skyltfönstret. Men vi gick in i alla fall och jisses! Vilken butik! Vackra matsalsgrupper, soffor, bord och sängar uppställda i miljöer och utsmyckade med massor av roliga, udda och fina ljusstakar, lampor, fotpallar, fåtöljer, ljus, lådor och askar, tavlor och tyger. Letar man en gåva till ett hem finns det säkert något som passar här oavsett om man gillar glitter eller stramhet. Och priserna är helt OK.

Vi valde nr 4 uppifrån men
den ser i verkligheten ut
som nr 3 uppifrån!
Det här fotot tog jag i butiken.

Där hittade vi i alla fall en soffa med divandel (det hade vi bestämt att vi ville ha) och vi valde en färg på soffan som skulle passa med caffe latte-färgen vi har på väggarna. Så snyggt det skulle bli! Vi betalade handpenningen på 30% och några veckor senare skulle den komma hem, leverans och montering ingick i priset. Så bra.

Under tiden satt vi på våra bäddmadrasser och kuddar framför TV:n, soffbordet var en bordskiva (mitt skrivbord i radhuset) på två backar. Visst, funkade väl, men det kändes som att man precis hade flyttat hemifrån igen.

Soffan kom efter de utlovade 14 dagarna och männen började bära in den.
- Öh... jag är lite osäker på färgen, sa jag. Den ser inte helt rätt ut, jag är inte säker men...
De ringde och pratade med butiken och jo, det skulle vara korrekt färg. De i butiken försökte fota och skicka ett kort på färgproverna men det gick inte så bra, svårt att se på ett foto, så det slutade med att vi dagen efter tog med oss en lös kudde för att jämföra med proverna i butiken.

Och här är den, nyanländ! Uppställd men osutten!

Det var rätt färg men det såg så annorlunda ut hemma hos oss. Så klart. Man ska alltid ta med färgprov hem eller i alla fall gå ut med dem i dagsljus när man är i butiken. Det borde vi ju ha tänkt på själva.

Färgen på soffan är fin men inte riktigt den vi egentligen hade tänkt oss, vi hade nog tänkt oss en "barkigare" ton, inte den här "kameliga". Men å andra sidan så är soffan mest täckt med överkast, lättare att tvätta. :)

Men varför skriver jag nu om vår soffa? Alla har väl köpt något som blev fel. Men trodde du verkligen att det slutade där med vår soffhistoria?

Det kommer ju så klart en akt till. Eller två.