lördag 31 augusti 2019

Lördagsgodis 2019 vecka 35

Efter en vecka där det känns som att allt gått sönder (parasoll, kylskåpet, vattenkokare, väckarklocka, packning under handfat så det läcker ...) har man ju lite lätt för att hålla sig för skratt.

Men min vana trogen ska jag nog ändå kunna hitta lite godsaker ur veckan, hur små de än är!


Godisbit nr 1
Rensad OneDrive! Lite rensad i alla fall, OneDrive har gått från att i rött skrika om att 97 % är fullt (köp mer utrymme!) till att i blått meddela att det numer endast är fullt till 85 %. Har suttit några timmar och rensat bort oönskade och dubbla foton. Jag har kommit till januari 2016 så till dagens datum har jag några tusen bilder kvar att gå igenom. Oh, joy!


Godisbit nr 2
En härlig dag vid stranden! Den här gången vid Carvajal här i Benalmádena, den strand vi åkt mest till. Här är svängutrymmet lite mer i vår smak. Vattnet höll 24 grader, lite småvågor och det var så där riktigt härligt så vi stannade länge!

Bra underlag kan vara bra att ha ibland (för att visa att det inte är inbillning).
Den vertikala raden är grader, den horisontella är antalet avläsningar under perioden.

Godisbit nr 3
Garanti! Som jag nämnde ovan så började vi misstänka att det ett år gamla kylskåpet inte höll temperaturen. Vi ställde in en inomhussensor till en väderstation som i sin tur är kopplad till en produkt så att dess data kan avläsas på datorn (inomhusdata lagras normalt inte på väderstationer). Där ser man att temperaturen är uppe och nosar på 12 grader när kylskåpsdelen egentligen är inställd på 4 grader. Inte bra.

Vi kontaktade butiken och de skickade ut en servicekille som nu har beställt någon ny elektronisk enhet så förhoppningsvis fixas det nästa vecka. Godisbiten i detta är att det varken från butiken eller servicebolaget varit något surt, inget om att det är ju varmt ute, ni springer för mycket i kylskåpet, det är för fullt ... Bara leenden.

fredag 30 augusti 2019

Mina bokmärken - nr 17: Marvel Comics

Boklysten skriver så här på sin blogg:
"Vad har du mellan sidorna den här veckan? Är det senaste kvittot från ICA, ett gem från jobbet eller kanske du också alltid använder ett bokmärke? Är det inte dags att visa upp vad du använder just nu? Eller kanske du är som jag, samlar på bokmärken? Oavsett vad du använder, visa upp det!"

Marcapáginas número 17


Det här bokmärket används av sonen. Egentligen är det ju inget riktigt bokmärke, alltså inte tillverkat eller köpt för det ändamålet. Nej, det är en etikett från en T-shirt köpt på Carrefour med Marvel-motiv på bröstet. De där billiga t-shirtarna brukar konstigt nog vara av bra kvalité, håller både färg och form även efter mycket användande och tvättande. Med tanke på att sonen bara fortsätter att växa och växa så har jag nu en hel hög med t-shirtar till mig!

Bild lånad från ABPosters.com

Men vad är då Marvel Comics? Jo, det är de serietidningar som ges ut med figurer från Marvels Universum. Även om detta universum kanske inte korsar ens egen värld så känner nog de allra flesta igen figurer som Spindelmannen, Hulken, Captain Marvel, Avengers, Guardians of the Galaxy, Fantastiska Fyran, X-Men, Iron Man, Thor, Captain America ... Listan är lång och man nickar igenkännande.

Marvel Comics är ett publiceringsföretag och har under olika namn funnits sedan 1939 och startades av Martin Goodman. Det var först 1961 som namnet föll på plats och kända skapare som Stan Lee, Jack Kirby och Steve Ditko anslöt sig till Marvel och figurerna i Fantastiska Fyran (Mister Fantastic, Invisible Woman, Human Torch och Thing) skapades. Stan Lee är väl den som de flesta känner igen - både till namn och utseende. Har man sett filmerna från Marvels Universum så har man även sett Stan Lee med i rollistan. Han hade alltid en liten biroll i sina filmer där han ofta hade en kort scen, sa en mening eller bara tittade fram bakom en tidning. Lite som Hitchcock som alltid var med i sina filmer (men jag tror aldrig att han sa något). Göra en cameo, kallas det tydligen för. I biosalongen brukar det för varje film alltid höras ett sus när denna scen utspelas.
- Där! Där är Stan Lee! Haha, vad rolig han är!

Någon har roat sig med att klippa ihop dem alla till en film på YouTube (11 minuter):


När Stan Lee gick bort i november 2018, 95 år gammal, var det ett helt universum som sörjde honom.

📙

Mina tidigare publicerade bokmärken hittar du under etikett Bokmärken.
Vill du se vad andra har mellan sina boksidor så besök gärna Boklysten, BP, Gerd, Hanneles bokparadis, Klimakteriehäxan, Mösstanten och Älskar att läsa. Alla är inte aktiva längre.

tisdag 27 augusti 2019

Nytt spanskt körkort del 10 - Läkarbesöket (Emma)

När mannen min skulle göra sitt obligatoriska läkarbesök inför förnyelsen av sitt körkort så var det en snabb historia där ingenting kontrollerades. Lättförtjänta 40 € för praktiken.

När det så var min tur så tänkte jag först ta den andra kliniken jag hittade på listan, jag var lite nyfiken på om det var samma förfarande eller om man där fick valuta för pengarna. Men eftersom jag inte fick svar i telefon bokade jag tid på samma klinik. Tyvärr hade de tid först en vecka senare, jag började känna mig stressad eftersom allt detta drar ut så på tiden. Besöket till Jefatura Provincial de Tráfico bokades in till dagen efter.

Några timmar innan besöket skulle ske ringde de från mottagningen och avbokade, det var visst någons bil som inte fungerade dessutom gjorde de inte den typen av läkarkontroll förrän i september. Vaffan! Lite stressad ringde jag telefonnummer 3 på den godkända listan, Centro Médico Silin S.L. i centrala Arroyo de la Miel, och där var det drop-in, bara att komma förbi efter siestan.

Det första läkaren gjorde var att i rum nummer ett ta alla kontaktuppgifter, fotografera mig och jag fick skriva min signatur. Sedan fick jag sitta på en stol och göra ett vanligt syntest (Vad 17 hette nu H på spanska! För visst är det ett H på tavlan?) som gick bra. Sedan kollade hon färgseendet där jag istället för bokstäver skulle säga vilka färger rutorna på tavlan hade. Inga problem. Det tredje var dock en nyhet för mig! Hon bad mig titta rakt in i en lampa som satt på en tredje tavla. Hon tände lampan hastigt några gånger och sedan skulle jag läsa bokstäverna och siffrorna direkt under. Det gick bra, antar att det  var mörkerseendet som kontrollerades.

Med lampans sken flimrande för ögonen bytte vi rum. Där frågade hon mig om jag hade några sjukdomar, åt mediciner, sov ordentligt, körde mycket bil, vad jag jobbade med, vad jag vägde, hur lång jag var ... Hon ställde många frågor och noterade allt noga på sitt formulär. Blodtrycket kontrollerades också, helt normalt.

Sedan kom vi till den där apparaten som jag nyfiket suttit och sneglat på. Mu skulle min körkapacitet testas!

Hittade ingen bild på detta så jag fick manipulera den lånade bilden som jag visar under.

Det första momentet var att på skärmen skulle en röd punkt i stadig takt förflytta sig utmed det blå strecket, från vänster till höger sida (se fotot ovan). Vid det vita blocket skulle punkten försvinna bakom. Den stora frågan var: när dyker den upp igen på höger sida om blocket? När jag trodde att det skulle ske så skulle jag trycka på knappen i mitten (pilen). Testet skedde upprepade gånger med olika hastigheter.
- Muy bien! sa läkaren varje gång jag tryckte så det var väl bra då. Hade gärna velat veta hur bra, hur mycket det skiljde sig.
 
Bild lånad av http://policlinicaprincipalcartagena.es

Det andra var simultankapacitetstest. Det är som att två vita bollar åker på två olika orangea banor som ibland är raka, ibland böjer de av. Den ena kan vara rak medan den andra böjer sig. Med spakar skulle jag styra respektive boll åt höger eller vänster för att de skulle hålla sig på de orangea banorna. Hamnade jag så att någon boll kom utanför banan började det tuta.

Det var kul! Satt och fnissade, svor när jag hamnade fel och tänkte att det här hade sonen tyckt varit ett kul datorspel. Fast han hade nog tröttnat fort, inte mycket till action.

Resultatet var 17 % och det var mycket bra enligt läkaren. Om det var så att det var 17 % på banan eller utanför, det förtäljer inte historien.

Hon var mycket noga med att informera mig att fotot som hon tog var endast för hennes register, jag måste ha med mig ett nytt till Jefatura dagen efter (önskar att mannen min fått samma information, det hade sparat oss en massa elände ...). Läkaren var nöjd, ville ha 45 € och så fick jag mitt intyg på att jag var körbar! Jag var också nöjd, jag fick ju lite valuta för pengarna samt att hon var väldigt trevlig och tålmodig med min spanska. Hon fnissade emellanåt, skakade på huvudet när jag rättade henne på uttalet av mitt mycket svenska efternamn, hon tyckte det var tungvrickande på samma sätt som när jag försöker säga vissa spanska ord (Säg mantenimiento en ayuntamiento i normal takt om ni kan!).

Så! Då var vi beredda att åka en tredje gång till Jefaturan denna sommaren. Nu hittar vi dit utan GPS, om man säger så. 

(Delarna kommer i lite oordning, denna borde ha kommit före del 8.)

🚗🚗🚗

Vill du läsa de andra delarna så har jag nu samlat dem på denna sidan om Nytt spanskt körkort.

måndag 26 augusti 2019

Den omtyckta rosenbusken

Inklämd mellan hibiskusen och den där suckulenta saken (som jag aldrig minns namnet på*) står den fina rosenbusken. Det finns nästan alltid en ros på gång på den förutom när jag klippt ned den men så här års har den mängder med stora vackra och otroligt väldoftande röda rosor! Fler blir det, knopparna är många.


Svärmor älskade den här rosen! De två gånger hon hälsade på här så var den i full blom. Hon tog med sig en stickling men jag tror inte det blev något med den. Jag har i år sparat ett nypon (röda pilen), ska se om jag kan få liv i något frö och hur den rosen blir. Man kan nämligen inte lita på att den frösådde bli lik sin förälder.


När jag står där och snosar på blommorna blir jag medveten om att jag är inte ensam om att gilla denna buske! Kan ni på bilden ovan se vad jag har fått syn på?


Om jag går lite närmare då? Ser ni nu?


En bönsyrsa! Eller två, till och med! För medan den ena gömde sig där i bladverket så tronade den den andra uppe på den vackert röda rosen!

Jag tycker de är så himla häftiga! Innan vi reste till Serbien så hittade jag en liten en sittandes i en pelargon, den var kanske tre centimeter stor. Krukan med pelargoner ställde jag ju sedan ned på gräsmattan för bevattningen så kanske är det en av dessa som vuxit till sig lite? Dessa är kanske en sex centimeter stora (kroppen).

Det är inte första gången vi ser bönsyrsor här i Spanien, vi har haft någon enstaka i trädgården förut. Mest minns jag den första jag såg, men även det lilla fnaset.

*) Det är en Euphorbia tirucalli, en törel som på engelska mycket passande kallas för Pencil tree.

söndag 25 augusti 2019

Skyltsöndag nr 121 - Utmed vägen i Serbien

Här kommer de sista Skyltsöndagsbidragen från vår resa till Serbien. Kanske inte världens lustigaste men det är i alla fall skyltar!


På vägen till marknaden vid mannen mins moster går man förbi de som inte har tillstånd att sälja inne på marknaden, de som försöker kränga saker till förbipasserande eller de som väntar på bussen. Ville man kunde man köpa skyltar om att det var parkeringsförbud, att bilen kommer att bogseras bort. En vanlig skylt här i Spanien men den där är på serbiska så det kändes inte som något jag ville köpa.


Den här skylten är ju lite fascinerande att hitta i Belgrad. Det står nämligen på kinesiska! Det bor många kineser här. Siffrorna är lite konstiga då det tydligen finns drygt 1300 kineser registrerade i Serbien och drygt 200 har arbetstillstånd. I verkligheten bor det tusentals kineser i Serbien och de flesta kring Belgrad. Det finns ett "China Town", Blok 70, i Novi Beograd, Nya Belgrad. Där ska man tydligen kunna hitta "allt" att köpa.

Om du undrar över vad det står på den vackert röda skylten så informerar de om att det är en byggarbetsplats och att man inte får gå in där. Fast så mycket som byggdes såg jag just inte ...


Hade sonen velat så hade han kunnat träna lite judo. Nu ville han inte det, han har ju sommarlov! Då ska man slappa, anser han.


Hur man skojar till en tråkig betongklump mitt i vägen. Eller mellan körfälten, i alla fall. Mitt i vägen hade ju varit livsfarligt.


Det här, det är en skola i Zemun. Undrar om de hade tillstånd till denna mural. Annars var det friskt vågat för precis mitt emot ligger polisstationen (bilen är en polisbil). Kanske var det just det som var grejen.

~ ☺ ~

Vill du se fler skyltningar kan du klicka på etikett Skyltsöndag här i bloggen. Glöm inte bort att kika in på förvaltaren BP's Skyltsöndag! Här är alla medverkare.

lördag 24 augusti 2019

Lördagsgodis 2019 vecka 34

Klockan börjar bli "dags att se vad som trillar ur kylskåpet" men innan dess så hoppas jag att det smakar med godisbitar ur veckan som gått.

Playa Torrevigía

Godisbit nr 1
En nyupptäckt strand! Jag skulle till vårdcentralen (en helt annan historia) och vi passade på att ta oss en liten promenad utmed havet och upptäckte då en jättefin strand precis nedanför! Vid 10.30 på morgonen var där heller inte så mycket folk.


Någon dag senare packade vi ihop oss (bara det är egentligen värt ett eget inlägg!), köpte med oss frukost att avnjuta på stranden, hittade en perfekt parkeringsplats och en yta att breda ut våra handdukar precis vid strandkanten. Sonen och mannen min hade med sig simfötter och snorklar. De roade sig med det ett tag men det var lite för mycket vågor så vattnet var lite grumligt.

 
När vi kom strax före 11-tiden var det ganska glest med folk. Tre timmar senare var det lite Torrevieja-varning, det började kännas lite klaustrofobiskt och nästan så man fick stå på kö för att komma i vattnet. Dags att åka hem. Men en härlig dag hade det varit!

Nu längtar vi till att alla turister åker hem och hoppas på en lång och varm höst!


Godisbit nr 2
Min nya "handväska", det vill säga min lilla ryggsäck. Den är lite sportigare kanske och passar inte till en fin klänning men då har jag en "riktig" handväska om jag vill. Den här är perfekt för vardagsbruk och har mängder med fack, tror jag räknade till elva stycken. Och jag har plats med vattenflaska, kanske virkningen eller e-boksläsaren samt ett gäng glasögon. Dessutom kommer mannen min alltid med handen utsträckt och frågar om jag har plats för det eller det.

Jag hade ett önskemål till vid anskaffandet av ny ryggsäck och det var att stora facket skulle ha en dragkedja med två drag. Min förra hade bara ett drag så det innebar att så fort man öppnade för att ta ut något större så föll allt ur. Helidiotiskt.

Vad som också är bra är att väskan i sig väger inte mycket, som tältcanvas, och den är vattentät.

Än så länge är jag supernöjd!


Godisbit nr 3
Frodig dipladenia! OK, den är inte översållad med rosa blommor som den "ska" vara men jag tycker att den är härligt grön!


Godisbit nr 4
Trogen Tramse! Vi undrade hur det skulle gå när vi var borta i tio dagar, skulle han strunta i oss och hitta något annat ställe? Men nej då, inte gjorde han det! Han kom på morgonen och ville ha sin skinkbit som jag håller upp åt honom och han plockar den så försiktigt.

Men jag tror man skulle kunna säga att han har vuxit upp nu, han har flyttat hemifrån. Förut så var han ju på tomten nästan hela tiden, låg och sov i skuggan eller njöt av solskenet. Men nu så kommer han när det passar honom, oftast när han är hungrig, han äter om han får något och sedan går han igen.

Han klarar sig bra utan oss och det är bra, han är trots allt en vildkatt.

fredag 23 augusti 2019

Mina bokmärken - nr 16: Bubamara

Boklysten skriver så här på sin blogg:
"Vad har du mellan sidorna den här veckan? Är det senaste kvittot från ICA, ett gem från jobbet eller kanske du också alltid använder ett bokmärke? Är det inte dags att visa upp vad du använder just nu? Eller kanske du är som jag, samlar på bokmärken? Oavsett vad du använder, visa upp det!"

Marcapáginas número 16


- Bubamara!!! utbrast mannen mins mosters man och gav sonen en gigantisk kram!

Morbror (blir enklare så) älskar vår son och från första gången de möttes har morbror kallat sonen för bubamara, nyckelpiga. Vet inte varför just nyckelpiga men det är rätt gulligt. Han skriver det på varenda födelsedagskort och varje hälsning i juletid, ibland med en illustration.

Varför vi på svenska kallar den lilla skalbaggen för nyckelpiga är för att den brukar vara en av de första insekterna man ser efter vintern och den öppnar enligt gammal tro upp för sommaren. Det serbiska namnet, bubamara hänger mer ihop med kristendomen då Buba betyder kryp och mara kommer ifrån Jungfru Maria. Men även i Sverige finns där namnet Mariapiga och liknande varianter. Nyckelpigan symboliserar lycka och godhet, särskilt då den sjuprickiga nyckelpigan. Vill ni läsa mer om nyckelpigor kan jag rekommendera Tro och vetande om nyckelpigor av Peter Wärmling, underhållande och lättläst. Tänk så många tankar, sägner och sånger det finns kring detta lilla kryp!

Jag nämnde ju tidigare att jag skulle virka några saker att skicka till moster i ett kuvert och kände att jag ville ju även skicka morbror något. Så på frihand snodde jag ihop ett bokmärke i form av en nyckelpiga. Med tanke på alla de boktravar han har i sitt rum - det är böcker i varenda vrå! - så tror jag att det kommer till användning.

Kanske sätter jag dit fyra prickar till, vi får se ...


📙

Mina tidigare publicerade bokmärken hittar du under etikett Bokmärken.
Vill du se vad andra har mellan sina boksidor så besök gärna Boklysten, BP, Gerd, Hanneles bokparadis, Klimakteriehäxan, Mösstanten och Älskar att läsa. Alla är inte aktiva längre.

torsdag 22 augusti 2019

Serbien 2019 - Marknaden

Mannen min och hans moster hade ett digert jobb med de serbiska myndigheterna. Det var så många turer fram och tillbaka, höger och vänster, att jag faktiskt har tappat räkningen och kontrollen på alla turer och varianter. Till slut löste sig väl det mesta men att kalla resan för semesterresa? Nej, framför allt inte för mannen min.

Medan då moster och mannen min spenderade tid på polisen och folkbokföring, vad gjorde då sonen och jag? Vi gick på marknader!


Den första marknaden är lite mysko, tycker jag, men väldigt intressant! Det är lite loppmarknadskänsla men alla varor är nya. Den ligger inte så långt ifrån moster så dit gick vi. Tänk er mängder med stånd, tätt tätt intill varandra och där de flesta av gångarna är täckta med presenning för att avvärja de värsta heta solstrålarna. Täckningen gör tyvärr att vinden (= luften) inte kommer åt så där under taket blir det kvävande hett. Svetten flödar och man kan nästan vrida ur kläderna. Här står försäljarna hela dagarna varje dag i veckan och försöker sälja sina varor. Du hittar allt här: kläder, toaletter, skor, diskmedel, lampor, o-ringar, stolar, väskor, verktyg, städattiraljer, bildäck ...


Jag köpte t-shirtar till sonen samt en ny liten ryggsäck till mig (som handväska). Till min glädje lyckades jag även att pruta från 1750 RSD till 1600! Jag är nämligen hopplöst dålig på att pruta.

Ryggsäcken är jag supernöjd med, må den hålla länge!


Två gånger var vi även vid marknaden i Zemun. Den liknar mer de marknader som finns här i Spanien förutom att delar av marknaden är fast.


Här ligger de minimala butikerna med produkter som behöver kyla så här hittar man ost-, kött- och fiskprodukter ...


... och vill man kan man välja vilken fisk som ska ligga på tallriken senare under dagen. Det ville inte vi.

 
Den större delen av marknadstorget består av flyttbara vagnarna där underbart doftande frukter och grönsaker säljs samt i stort sett samma utbud av kläder som man hittar här. Vad jag trodde jag skulle hitta men inte gjorde var hantverk, det saknades helt. Det mest hantverksliknande var produkter av honung.

Vi köpte inte så mycket på marknaden, tittade mest runt, njöt av ståndet som sålde vackra växter och klämde lite på solmogna frukter som doftade så gott!

Jo, vi köpte ratluk. Det är samma sak som Turkish Delight, det där söta godiset som är så himla gott, geleiga bitar täckta i pudersocker. Vi köpte 2 kilo (!) och betalade ungefär 4 €. Sanslöst billigt! Vi åt de sista bitarna för några dagar sedan. Vi skulle ha köpt mer ...

Den här var vääääldigt god! En smoothieglass med sumsko voće, skogens frukter.

Men vi gick inte bara på marknader, sonen tröttnade ju rätt fort på det. Vi promenerade även utmed Donau, slog oss ned på någon soffa under ett av de stora träden och njöt av en glass eller två.
- Vi har det rätt trevligt här, du och jag, mamma!

Och jag kan bara instämma!

Jag har aldrig sett så många svanar på en och samma gång!

tisdag 20 augusti 2019

Nytt spanskt körkort del 9 - Köra utan giltigt körkort?

Mannen mins körkort gick ut i maj, en kort tid efter att vi hade ansökt om att förnya det till ett spanskt körkort. I vår enfald trodde vi att han på en gång skulle få ett temporärt körkort, inte bara en kopia av blanketten Modelo 3 med en daterad mottagningsstämpel. Vi trodde också att det riktiga körkortet skulle komma efter några veckor.


Vem hade kunnat ana att det skulle ta månader? Att han fortfarande väntar?

Detta har inneburit att det har varit jag som har kört hela tiden - både i Spanien och i Serbien - eftersom mitt körkort fortfarande gäller. Det har gått bra men det kan faktiskt också vara så att jag inte kan köra för jag måste göra något annat medan mannen min måste iväg. Jag kan ju bli sjuk också.

Så hur är det, får man köra bil under tiden? Och gäller försäkringen om det händer något?

Gubben på Jefatura Provincial de Tráfico sa att ja, man får köra bara man har den stämplade Modelo 3 och det gamla körkortet med sig. Samt så klar ID-handling, det måste man alltid bära med sig i Spanien.
- Det värsta som kan hända är att man får böter, sa han och ryckte på axlarna.

Ja, böter vill man ju ha ...

Så man kan alltså köra bil med det ogiltiga svenska körkortet. Men detta gäller endast i Spanien där förnyelseansökan är inlämnad. Samma sak med det temporära körkortet man tydligen får. Utanför Spaniens gränser får mannen min alltså i dag inte köra bil.

Försäkringen då, vad händer om något händer?

Jag bad vårt försäkringsbolag Linea Directa (som jag sa att vi skulle byta ut men det har inte blivit så) att ringa upp mig (de har 902-nummer och det ringer jag inte). Killen jag pratade med på kundservicen var väldigt trevlig men sa alldeles för ofta "troligen" och "antagligen" och han insåg själv att det var inte var så lätt att svara på det. Så till slut bad han någon från deras juridiska avdelning att ringa mig.

Det ringde en kvinna lite senare från den avdelningen. Jag förklarade detta med att vi bara väntar, DGT, det spanska trafikverket, har försenat allt. Hon sa att om man kan visa att man har ett körkort som var giltigt vid ansökan och bevis på att man har lämnat in för förnyelse (alltså den stämplade Modelo 3) så gäller försäkringen. Om jag förstod det rätt så ska man faktiskt heller inte kunna bli bötfälld för att köra utan giltigt körkort eftersom DGT drar ut på det. Skulle vi få problem skulle vi i så fall vända oss till försäkringsbolaget så hjälper de till.

Nu vill jag så klart slippa omsätta detta till praktik men jag hoppas då att denna information stämmer.

Blanketten Modelo 3 ligger nu i bilens handskfack och mannen min har återupptagit körandet efter tre månaders uppehåll. Nu kör vi ju inte så där rasande mycket bil i alla fall men det är ju enklare om valet om vem som ska köra är vårt, inte någon annans.

🚗🚗🚗

Vill du läsa de andra delarna så har jag nu samlat dem på denna sidan om Nytt spanskt körkort.

måndag 19 augusti 2019

Serbien 2019 - Köra bil

Vi bestämde redan förra gången vi var i Serbien att nästa gång, då skulle vi hyra bil! Egentligen tycker jag nog att de publika färdmedlen fungerat riktigt bra och taxi kostar inte så mycket i Belgrad. Men svärmors hus ligger en bit utanför och då blir det jobbigt i längden.

Så efter många turer och tvära vändningar hade vi hyrt en bil via GoldCar. Jag var lite nervös för det, har hört en hel del skit om hur de lägger på en massa extra avgifter och drar pengar för skador som inte finns. Men problemet var att det fanns inga alternativ, allt var redan bokat.

En annan sak var också att det var bara jag som skulle få köra bilen, mannen min har fortfarande inte fått sitt nya spanska körkort.


Nåväl, jag kan bara konstatera att det fungerade utmärkt med GoldCar på Belgrads flygplats. Jag var i kontakt med dem innan via WhatsApp för jag hade lite frågor. Väl på plats var killen vid disken trevlig och hjälpsam och följde med ut till bilen på parkeringen. Han lyfte inte ett ögonbryn medan jag fotograferade av bilen ur alla vinklar och vrår. Tror faktiskt att det var bra att han såg att jag gjorde det, att han visste om att jag hade bildbevis på bilens skick när vi hämtade ut den. Vad han däremot lyfte var resväskorna in i bagageluckan. Service, va!

Så hur var det att köra bil i Belgrad? Det var helt OK. Jag har kört en hel del i Spanien innan så det tror jag var bra, tror jag är lite kaxigare i trafiken nu även om mannen min tycker att jag mesar. Mest körde jag i Zemun, en förort till Belgrad egentligen. Vi var aldrig inne i själva centrala Belgrad och där kan jag säga att där hade jag heller inga planer på att köra. Det är ganska mycket bilar där, om man säger så.

Annars är väl körreglerna och körsättet lika som i övriga Europa, det vill säga fick man se upp för plötsligt var det någon ny och dyr Audi eller BMW som svischade förbi lite obehagligt nära och tvärt. Generellt sett så tycker jag nog annars att de flesta tog det lugnt och höll sig på rätt sida om hastighetsbegränsningen. Ja, om man visste hur fort man fick köra, ibland var jag osäker.
- Är det 50 här? frågade jag mannen min som varit GPS-kontrollant/-dirigent under bilturerna.
- Vet inte men det är ingen annan än du som kör i 50.
- Jo, alla de som ligger bakom mig ...

Precis som i Spanien så får man också hålla koll på parkerade bilar lite varstans. Serbien har inte kommit på tjusningen med rondeller så de har heller inte kommit på tjusningen med att parkera i dem (lär väl ändras när/om de kommer med i EU). Däremot så är det gärna dubbelparkeringar på vissa gator.


Denna skylten var ny för mig: man uppmanas att parkera med ena hjulsidan uppe på trottoaren. Nu gjorde vi som de andra bilarna redan parkerade där och parkerade båda hjulparen på trottoaren. Gatorna kan vara ganska smala i Zemun. Just där var trottoaren väldigt bred.

Sonen tog detta häftiga fotot där man ser speglingar i gångvägens vattensamling.

Jag vet att jag skrev det redan för tre år sedan, Serbien är ett land fyllt av kontraster på många sätt, det nya och förfallet står sida vid sida. Det märks även på vägunderhållet. Vissa delar är fina och släta, som att köra på bomull. Andra ställen undrar man vad folk håller på med, varför de plötsligt kastar sig åt sidan så där. Har de druckit?  När man själv är i samma höjd gör man samma manöver för oj, där var ett stort hål i vägen! Så på vissa ställen är det ett väldans girande åt olika håll för att slippa köra ned i de värsta hålen. Vi har ju gjort det en gång med punka som resultat så det gör vi inte igen.

Vi hyrde alltså hos GoldCar, det var en Skoda Rapido ,ed automat, tror det klassas som mellanklassen (Jag var imponerad över det stora bagageutrymmet!), och för det betalade vi ca 340 € för 10 dagar, inklusive något paket som de kallar SuperRelax. Vad det nu var ... Men vi kunde tydligen vara väldigt avslappade! Det är jag inte när jag kör en hyrbil, kan jag säga. Men nästa gång vi åker till Serbien kommer vi definitivt att hyra en bil igen!

söndag 18 augusti 2019

Skyltsöndag nr 120 - Serbiens restauranger

I vackra Zemun i Belgrad finns det mängder av restauranger, särskilt i Zemunski kej, området vid floden, och dess strandpromenad Kej Oslobođenja vid Donaus sida. Så här kommer det en liten skörd av skyltar därifrån.


Jag skulle ta kort på de tre griffeltavlorna som stod uppställda. Blev attans sur när jag hemma sedan tittade igenom bilderna och såg att jag lyckats fota precis när den där andra turisten och hunden skymde skylten längst bort. Men den var lika fint skriven som de andra två, ni får tänka er den själva.


Den här fnissade vi lite åt: Restoran Milagro, alltså en spansk restaurang i Zemun.


De måste ha tagit med sig kakelbokstäverna ifrån Spanien. Restaurangen ha fått bra omdömen men nej, jag åker ju inte från Spanien till Serbien för att äta spansk mat.


Den här fnissade jag också åt! Nästan mitt emot den spanska restaurangen finns detta café: Caffe Mala Barka. Lite "felstavat" men på spanska skulle det översättas till Café Dåliga Båten (mala barca skulle det stå då). Nu är det ju inte på spanska utan på serbiska så vad det står är Café Lilla Pråmen.


Titta! Ett Luciatåg!

Reka står det över den lilla sjungande gruppen och det betyder Floden. Ytterligare en restaurang med gott omdöme, och varje kväll är det musikframträdande.


I ett gathörn hittade jag denna stora träskiva som visar att här är det en restaurang, gillade den skylten. Det står Ko to tamo peva? vilket betyder "Vem är det som sjunger där?" så det är ännu ett ställe med musikframträdanden.


Denna skylt är verkligen en klassiker men inte kanske det jag förväntade mig att hitta i Zemun.

Nej, detta stället såg ut som om det hämtats från 50-talets USA. Lite kul. Såg att det får också väldigt bra omdömen!


Tur att det var stängt när sonen och jag gick förbi där på förmiddagen annars hade det varit svårt att slita honom därifrån eftersom de serverar glass, pannkakor, våfflor ...

~ ☺ ~

Vill du se fler skyltningar kan du klicka på etikett Skyltsöndag här i bloggen. Glöm inte bort att kika in på förvaltaren BP's Skyltsöndag! Här är alla medverkare.

lördag 17 augusti 2019

Lördagsgodis 2019 vecka 33

Lördag! Innan jag ställer mig och friterar falaflarna (heter falafel så i bestämd form plural, tro?) så har jag diskat ur förra veckans skål och fyllt på med nytt!

Hoppas det smakar!


Godisbit nr 1
Sonen i våra fotspår! När han fnissande pekar på menyn där det finns på tok för många E:n. (Det var väl i och för sig det enda som var roligt med det restaurangbesöket. La Tasca nere i marinan som vi tidigare tyckt haft bra mat, framför allt en god paella, kommer vi inte att gå tillbaka till.)

Godisbit nr 2
Puh!-känslan! Jag hällde med schwung ut en hink med vatten på gräsmattans torrare del och ser hur vattnet studsar upp i stora jordiga droppar mot tvätten som hänger på tork. Skit också! hinner jag tänka innan dropparna faller tillbaka ned mot marken, någon decimeter kort till de vita handdukarna.

Puh!

Som ett längre linne med lite vidd i kjolen. Intill till vänster hänger den andra favoriten.

Godisbit nr 3
Ny favorithemmaklänning! Mannen min var på möte inne i Málaga och jag knatade under tiden runt lite i kvarteren intill. Hittade en klädesbutik som var fylld med roliga kläder till väldigt bra priser! Hittade bland annat en jätteskön och sådär superenkel klänning som är perfekt att ha hemma, känns knappt att man har den på sig även om det är varmt! Den är vackert kanelfärgad och mannen kommenterade att blir jag lite brunare så kommer det se ut som att jag är naken.



Godisbit nr 4
Läcker fasad! Den hittade jag där i Málaga, tycker den var riktigt läcker. Extra godisbit var att jag hittade en del skyltar att fota när jag  fördrev tiden så det kommer på en Skyltsöndag. Men inte i morgon, då tror jag nog att det kommer från Serbien.

fredag 16 augusti 2019

Mina bokmärken - nr 15: Jalapeño

Boklysten skriver så här på sin blogg:
"Vad har du mellan sidorna den här veckan? Är det senaste kvittot från ICA, ett gem från jobbet eller kanske du också alltid använder ett bokmärke? Är det inte dags att visa upp vad du använder just nu? Eller kanske du är som jag, samlar på bokmärken? Oavsett vad du använder, visa upp det!"

Marcapáginas número 15


Det här faller lite in under kategori "Bokmärke Cajsa Warg". Fast egentligen inte, jag sparade det för att jag tycker att det är lite häftigt! Dessutom i bra kvalité som bokmärke och ett minne av en gåva.

Det är en krukväxtetikett som satt i en kruka med jalapeño som jag fick av Fru Cuba för tre år sedan. Hon hade dåligt samvete för att bevattningen av mina växter inte gick som planerat så ett gäng tackade för sig, det var när vi åkte till Serbien och Sverige under tre veckor 2016.

Plantan jag fick av henne levde länge, över förväntan, även efter att jag hade avskrivit den och ställt den i en kruka gömd bakom timjan och gräslök. Då satte den plötsligt en ny frukt:

Augusti 2017

Nu har den tackat för sig, i alla fall.

Paprika- och chilifrukter är roligt att odla. Ofta får man bra avkastning i kombination med en oerhört vacker planta. Mitt exemplar ovan skyltar ju kanske inte med en vacker växt, den ser ju inte mycket ut för världen men som sagt, jag hade redan avskrivit den och trodde den var död.

Kanske borde jag se om det är något liv kvar i fröerna jag har från olika paprika- och chilifrukter jag har sparat?!

📙

Mina tidigare publicerade bokmärken hittar du under etikett Bokmärken.
Vill du se vad andra har mellan sina boksidor så besök gärna Boklysten, BP, Gerd, Hanneles bokparadis, Klimakteriehäxan, Mösstanten och Älskar att läsa. Alla är inte aktiva längre.