lördag 28 november 2020

Lördagsgodis 2020 vecka 48

Den här veckan försvann i jobb och i stort sett inget mer. Så som Lördagsgodis får ni njuta av några av de vackra soluppgångarna jag sett i veckan!




lördag 21 november 2020

Lördagsgodis 2020 vecka 47

Det är lördag och dags att börja med middagen. Men först ställer jag fram en godisskål som fick lite av en röd tråd från växtriket.

Godisbit nr 1
Persimontider! Så här års brukar de dyka upp i butiken och sonen och jag frossar. Vi älskar dessa frukter, mannen min ratar dem. Mer till oss!

Det är en vacker frukt, tycker jag. Det finns olika sorter inom kaki-familjen och det gäller att välja rätt. Det brukar sägas att den är ätmogen när den är som marmelad, lös i konsistensen. För mig är den då övermogen och slibbig. Jag gillar när den är fast i köttet. De som är lite plattare till utseendet brukar dock oftast vara läskigt sträva när de är fasta (och omogna) så jag brukar köpa den sort som är lite spetsiga. Bara att ta bort det torra fästet, tvätta och äta. Skal och allt!

Godisbit nr 2
Julstjärnor! Jag vet att många anser att julstjärnan är en kasta ut efter julen-blomma men jag har aldrig fattat varför, de har ju en sådan vacker grönska när de röda högbladen faller av. Dessutom bjuder de gärna på rodnande blad igen, kanske till och med helt röda. Oftast brukar mina inte ha så där stora röda blad så som när man köpte dem men det gör inget. Skulle jag plantera ut den i trädgården och låta det lilla trädet stå ute året om skulle de dock komma, det ser jag hos grannarna.

Godisbit nr 3
Vackra fröer! Det där på fotot ser mest ut som något man hittar i kattlådan men eftersom det fanns ett gäng av dessa bruna korvar under korallträdet plockade jag girigt upp en kapsel.

 

Titta så vackert! Vilken fantastisk färg på fröerna som gömmer sig i det fula yttre. Det ser ut som bönor och de har samma intensiva färg som de blommor som på våren slår ut på de bara grenarna. 

Godisbit nr 4
Palsternacka! Det är så sällan jag hittar dem i butikerna här, konstigt nog. De finns på marknaden och det brukar finnas med en liten bit om man köper en förpackning med grytgrönsaker. Men i dag hittade jag palsternackor i lösvikt på Lidl. Så himla gott att ugnsrosta. Bäst av allt, bara jag som gillar dem så jag får ha dem alldeles ifred!

lördag 14 november 2020

Lördagsgodis 2020 vecka 46

Det blev igen godisskål förra veckan, det känns så tomt efter Tramse även om man fortfarande är bevakad i köket.

Hon är halvsyster till Tramse, samma mamma men hon är från kullen året efter och troligen en av dem som jag också plockade upp ur poolen. Hon har hängt här ganska mycket hon med tillsammans med honom och de har haft lite dispyter. Senaste veckan har hon varit här i stort sett hela tiden så hon har väl tänkt ta över.

Nåja ... vi får väl se.

Godisbit nr 1
Nya orkidestänglar på gång! Jag har planterat om mina orkidéer och de trivs fint där på matbordet. Såg att det är nya blomsterstänglar på gång och det är ju alltid roligt!

Dessutom fick det följa med en ny hem ifrån butiken. Jag menar, mannen min har ju fyllt år så då måste jag ju kunna få köpa en till, eller hur! De limegröna knopparna slår ut och bjuder på stora blommor i cerise och vanilj. Läckert!

Godisbit nr 2
Distansjobb! I måndags fick vi plocka med oss datorerna när vi gick hem på kvällen så sedan dess har jag suttit hemma och jobbat. Allt enligt nya direktiv vad gäller den pågående pandemin. Det är himla skönt att bara kunna kliva ut ur kontoret och jobbet och redan vara hemma, särskilt när det är mycket och klockan tickar på övertid.

Den här veckan har vi suttit vid varsin dator och med stängda dörrar. Låter kanske trist men jag är glad för att vi har möjligheten att kunna göra det!


Godisbit nr 3
Sovmorgon! Att slippa ställa klockan, att gå upp när man vill! Det är klart att man missar med största sannolikhet en spännande soluppgång men det är det värt. Det är skönt att få ligga kvar i sängen och dra sig.

lördag 7 november 2020

Jag klappade Tramse ...

Jag drog av mig trädgårdshandsken och sträckte sakta ut min hand. Jag klappade försiktigt den sträva pälsen. Sedan satte jag på mig handsken igen och tog upp spaden och började skyffla jord.


Vår älskade lille vildkatt Tramse finns inte mer.

Vi vet inte vad som hände men han kom till köksdörren i början av veckan med bruten framtass, det var så hemskt att se. Han åt maten vi ställde fram och sedan gick han. Dagen efter kom han inte så jag klättrade upp på taket och tittade över kanten till grannens tomt. Under tallen låg Tramse och tittade på mig, mjauade lite mjukt till svar. Jag gick och hämtade lite mat till honom och tänkte att det är ju bra om han inte rör sig så tassen får läka ifred, katter har bra läkkött. Den här gången var det inte tillräckligt bra, det måste ha varit mer än den brutna tassen.

Så där satt han ofta och väntade på mat, med "flecosarn" hängandes som lugg.

Tänk att de små liven kan nästla sig in så djupt i ens hjärta och skapa sådan sorg. Det hänger väl ihop med att han även har skänkt oss så mycket glädje. Just nu är det tårar här hemma och saknade kommer att bli djup. Skratta åt de roliga stunderna och alla härliga foton får vi göra sedan.

Det sista kortet jag tog på honom.

Älskade lille Tramse. Jag fick till sist klappa honom.