Den ligger som en tjock bank därute över havet och kommer bara närmare och närmare. Den stannar inte upp bara för att den nått stranden utan börjar klättra uppför bergets sida för att slutligen förenas med molnen som ligger kring bergstopparna bakom oss.
El taró har kommit till oss och gömmer allt och alla i ett fuktigt ogenomträngligt täcke.
Denna havsdimma, niebla marítima, bildas oftast under augusti och den tidiga hösten men kan komma även andra tider på året. Den varma och torra mjuka vinden sveper från området kring Ceuta på den afrikanska nordkusten och ut över Medelhavet. Ytvattnet har precis fyllts på med det kalla vattnet från Atlanten och skillnaden i temperatur mellan luft och vatten blir därför stor. Förutsättningarna är de rätta för El taró att bildas. Den torra vinden suger upp fukten ur havet och väller så in som en tjock dimbank utmed kusten mellan Gibraltar och Málaga. Där dimman sprider sig - och det går fort! - sjunker temperaturen snabbt med fyra-fem grader. När solen sedan stiger högre och bränner hetare då dunstar de små vattendropparna bort och solen skiner åter från en klarblå himmel. Ett tag i alla fall. För det är inte helt ovanligt att dimman åter ligger tjock över kusten när kvällen närmar sig. Om dimman lättat alls, vill säga, ibland ligger den kvar hela dagen. Turisterna suckar över det tråkiga vädret vid stranden men växtligheten tar tacksamt emot den fukt som dimman ger den torra marken.
 |
| El taró på kvällskvisten |
Dimman bildas alltså när luften är varmare än ytvattnet på havet och ju större skillnad det är i temperatur, desto tätare blir dimman. Den kan bli så tät att sikten är obefintlig och båtarnas signalhorn hörs svagt där ute från havet. Ibland känns det nästan som regn mot huden och då kallas det för nubes meonas, att molnen pissar.
El taró är en gammal benämning, troligen från feniciskan, och har länge använts av fiskare och sjöfarare i området. Den metrologiska termen är advektionsdimma vilket så klart kan uppstå även på andra platser. Men då är det inte El taró som döljer allt med sitt tjocka täcke utan bär då andra namn.
Verkligen ett fascinerande och intressant fenomen. Har upplevt detta lite varstans i världen och då med andra namn. Inte minst till havs. Första bilden blev än mer spännande när jag förstorade den.
SvaraRaderaEl taró - advektionsdimma. Alltså jag föredrar det spanska namnet för dimman;-)
SvaraRaderaHar aldrig upplevt dimman på kvällen, men väl på morgonen i Benidorm. Där kunde den hålla i sig till lunch ungefär och den var så tät att man inte ens såg grannfastigheten. Strandpromenaden hade också försvunnit. Men när dimman väl löstes upp då gick det fort, på bara några minuter faktiskt. Dimman upplevdes både under hösten, vintern och tidig vår. Har dock ingen aning vad den kallas vid Costa Blanca.
Tänk hur tankebanorna går - nu fick du mig att minnas en skiva som jag älskat! "När dimman lättar" av och med Bernt Staf. En synnerligen speciell kille med ovanlig röst. Jag slet nästan ut den där LP:n. Men har den kvar. Hoppas dimman lättar kring dig också!
SvaraRaderaEtt fascinerande fenomen! Här brukar dimman också välla in från havet ibland, men den har aldrig presenterat sig så jag vet inte vad den heter :-)
SvaraRaderaHa en fin start på helgen!
Ja visst har jag varit med om dimman - El taró. I Sevilla så har vi haft en tjock dimma som inte har lättat förrän sent på eftermiddagen. I torsdags låg dimman kvar hela dagen och fukten låg som en slöja men inget regn. Visst behöver både vi och naturen fukt. Nu är jag hemma för en kort stund och ska njuta i monligheten utan en tillstymmelse till solsken.
SvaraRaderaHa det gott!
Förstår att naturen tar emot fukten med tacksamhet!
SvaraRaderaÅ hopps ni får njuta av värme och blå himmel sen.
Ha det gott!
Känner igen din beskrivning, men visst inte vad dimman hette. Fascinernade!
SvaraRaderaSkön söndag!
Vad spännande! Så vackert!
SvaraRaderaNu tycker jag faktiskt att det är dags för ett inlägg! Saknar dina (oregelbundna) inlägg, men mest saknar jag dina lördagsgodis.
SvaraRadera