Ett litet kap

Jag vet, fotografering är inte min grej!
Men det är i alla fall alltid lite skoj
med ett foto - hur trist fotot än är!

-¿Cuanto cuesta? frågar jag och pekar på ugnsplåten.
- Dos euros, svarar mannen bland alla prylar på lördagens loppmarknad på feriaplatsen i Fuengirola. Den kostar 2 €. Eller egentligen säger han do euro, de uttalar ju inte alltid S i slutet här i Andalusien.
- ¡No, es nuevo! gormar frun som tycker att mannen skänker bort den nya ugnsplåten.
Jag tittar frågande från honom till henne och till honom igen men han viftar bort henne och han får sina pengar, do euro. Jag var jättenöjd, han var nöjd, frun var inte nöjd. Han var nog van...

Men framför allt tror jag att Naira, hon som vi nu hyr hus av blir nöjd, hon är ju den som egentligen ska betala detta samt även den nya tallriken för 3 € till mikrovågsugnen. Hade hon köpt nytt hade kalaset gått på närmare 30 € i st för 5 €. Det här är alltså saker som saknas i huset. Att en glastallrik går sönder kan jag förstå men vem tar med sig en ugnsplåt?

Nu hoppas jag bara att det passar. Jag har mätt allt så det ska funka men man vet ju aldrig. Annars får det vara en ostbricka jag köpt, ugnsplåten fungerar säkert att använda till något. Fantasibrist är inget jag lider av...