Vad vi har hört så ska det gå bra ändå, det är matten som är svårare men den är han ju duktig i. Dessutom så tränar vi på matten och kollar kunskapsnivån, än är det inga problem. Marta, sonens spanskalärare, berättade även att kunskapsnivåerna på klasserna är väldigt olika (även inom samma skola) då det beror mycket på hur duktiga eleverna är. Läraren också, antar jag.
Tankarna på att byta skola har alltid funnits men under hösten och vintern tänkte vi mer seriöst på det. Vi hade i mars inte bestämt oss men vi tänkte att vi kontaktar en skola och tittar runt, känner oss för, ställer tusen frågor. Så det gjorde vi sista veckan i mars. Först var vi på IES Cerro del Vento i Arroyo de la Miel, en stor skola med både högstadie- och gymnasieelever. Över 1 000 elever. Oj, tänkte vi då sonen gått i skolor med ca 250 elever. Några dagar senare besökte vi även IES Benalmádena och pratade med Sekreterare Fernando. Det är den skola som han enligt kartan ska tillhöra. Ca 600 elever och bara högstadieelever. Känns lite mer hanterbart ...
I samma veva fick vi också reda på att man måste ansöka om Admisión, om plats för antagning vid skolan, mellan 1 och 31 mars varje år. Vi hade alltså bara några dagar på oss att få våra papper i ordning och det var då jag höll på att stressa om det där padrón på kommunhuset, vi behövde det för att vid ansökan visa vilken skola sonen tillhörde.
 |
| Anexo III - Första sidan, det var 7 sidor varav 2 med text. |
Ansökan lämnar man in hos den skola som man helst vill att barnet ska gå på. Detta görs i Andalusien med hjälp av impreso Anexo III, blankett Anexo III. Förutom de vanliga person- och kontaktuppgifterna så fyller man i inkomst, om man har flera barn, om man jobbar i närheten, om man har barn som redan går på skolan, om man jobbar i skolan, om man har något handikapp, om barnet går på speciell musik-eller dansutbildning... Puh! Allt detta poängsätts sedan och ju högre poäng man har, desto högre chans har man att få plats där man vill. Resterande platser lottas ut! I alla fall är det ordet sueldo som används och det översätts till lotteri. Den som vet får gärna rätta mig men det är säkert lotteriverksamhet i svenska skolor också.
Räckte då med att lämna in Anexo III för att göra ansökan? Inte riktigt. Vi lämnade till Sekreterare Fernando vid skolans sekretariat även in en kopia på padrónlappen (den rosa ansökningslappen, de riktiga hade vi inte fått än men det gjorde inget, vi behövde bara visa var vi bor för poängräkningen) samt kopia på sonens NIE, det gröna lilla kortet. Tillbaka fick vi en kopia på Anexo III, stämplad och signerad.
Ansökan ska man tydligen även kunna lämna in vid Secretaría Virtual, dvs via internet. För att göra det måste man dock ha ett digitalt certifikat och det har vi tyvärr inte (än). Men någon dag ska vi följa instruktionerna och fixa det.
Äntligen var ansökan avklarad. Nu var det bara att vänta. I mitten av april får skolorna listor med alla elever som ansökt och hur många poäng respektive elev har. Om det är fler ansökande elever än tillgängliga platser får först de med högst poäng plats sedan blir det en dragning. Under maj månad får sedan skolorna listor i omgångar med de antagna eleverna. Hur denna information sedan sprids till elever och föräldrar är jag ännu osäker på. Det skickas inte ut några brev utan jag tror att det sätts upp listor på skolan så man får gå dit och läsa. För att få reda på hur det gick för sonen kontaktade jag Sekreterare Fernando som snabbt svarade på mitt mail: ja, sonen har fått plats vid IES Benalmádena.
Har eleven inte fått plats kan man överklaga. Har eleven fått plats är det frid och fröjd, då är det bara att vänta till första veckan av juli då det är dags för matriculación, när eleven ska skrivas in. Hur det går till kommer i ett annat inlägg.
✎...
Det här är en serie om att börja i en spansk skola i Andalusien.
Mer vardagliga händelser finns under etikett Skolan.
Mer vardagliga händelser finns under etikett Skolan.
Skönt att sonen fått en plats i den skola ni önskade. Och visst kan det lottas även i Sverige vad gäller grundskolan, men här är det i första hand närhetsprincipen som gäller. Men även betyg används från klass sex eftersom betyg sätts för första gången när höstterminen är slut- särskilt om man vill börja högstadiet i en "attraktiv" skola med många sökande. Till gymnasiet är det ju betygen man söker på .
SvaraRaderaSäkert bra att hoppa en klass, brukar sällan vara några problem och bra att gå med andra i samma ålder. Kunskaperna går ju att hämta in.
Önskar sonen lycka till. Och er också. Visst kommer detta att bli bra.
Någonstans måste det ändå bli "lotteri" för om två elever bor på samma avstånd och har lika betyg så måste det ju singlas slant eller något. Eller ska man se till att ha ett efternamn som börjar på A helst?
RaderaDet är nog bättre att det är lite svårare än att repetera allt, då slappnar man av och hänger inte med när det sedan börjar bli nyheter igen.
Grattis Emma!!! Det gjorde du/ni bra!!! Första valet gick hem och sonen är förhoppningsvis också nöjd.
SvaraRaderaHur det fungerar här har jag faktiskt ingen aning om, då vi inte har barn. Men jag vet att man har första, andra och tredje "val".
Allt grönt då:-)
I Spanien har man också 1-2-3 val av skola. Som sagt det är väldigt lika, bara det där med proceduren så kanske som skiljer. I Sverige fick vi också lämna in val om förskola och sedan skola, då fyllde man i en blankett och skickade in till kommun i förfrankerat kuvert. Men nu är ju posten som den är här så det funkar kanske inte.
RaderaMamma mia, blev helt andfådd av ditt inlägg...är imponerad att ni fixade ansökan, och jätteroligt att han kom in! Men lotteri, det låter lite gammaldags, vet inte om det funkar så nu i Sverige?!
SvaraRaderaJa, hua! Det är mycket att fixas och donas med. Men som jag skrev till Ditte, det måste ju på något sätt bestämmas även i Sverige vilket barn som har rätt till platsen. Vad gör man och det finns tio lediga platser men 25 sökanden. Alla finns i upptagningsområdet och alla har liknande betyg? Tombola?
RaderaDet urvalskriterium som finns i den kommunala svenska grundskolan är närhetsprincipen. Den som har sin folkbokföringsadress närmast skolan får alltså förtur. Fristående skolor kan även köra med syskonförtur, anmälningsdatum och förtur för de elever som har gått i skolans ev. förskoleverksamhet. Tror att betyget, det man kallar för meritvärdet, är en urvalsfaktor först vid valet av gymnasieskola/program. Lottning av platser har debatterats politiskt här (Skolkomissionen lade precis fram det som förslag), men det är inget som utövas än så länge.
RaderaÄr inte insatt i det spanska poängsystemet, men har svårt att se hur ett liknande formulär skulle kunna användas som urvalsinstrument i Sverige. Elevens sociala och ekonomiska bakgrund får ju t ex inte spela någon roll.
Men är det då gatunumret som bestämmer? Ju närmare desto högre möjlighet? Någonstans måste det ju bli ett urval om det är fler sökande än det finns platser.
RaderaJag tyckte också att det kändes väldigt konstigt att vi skulle behöva uppge inkomst. Eller egentligen var det så att vi gav dem tillstånd att kontrollera vår inkomst.
Det är avståndet mellan hemmet och skolan som avgör (gångväg, inte fågelvägen). Huvudregeln är att eleven placeras i den skola som hen och vårdnadshavaren önskar, men rätten till en skola nära hemmet väger tyngre. Finns det fler sökande än platser träder den relativa närhetsprincipen in - en rätt så krånglig historia. Då mäter man alltså avståndet mellan elevens hem och den önskade skolan PLUS mellan hemmet och den alternativa (näst närmaste) skolan. Sedan räknas den relativa närheten ut. Det är m.a.o. inte säkert att man får sitt förstahandsval för att man bor närmast det jämfört med konkurrerande elever, utan även avståndet till alternativet har betydelse.
RaderaT ex: Anna och Olle har båda valt Önskeskolan i första hand, men den kan bara ta emot en av dem.
Anna har 1500 m till Önskeskolan och 550 m till Alternativskolan.
Olle har 2000 m till Önskeskolan och 2100 m till Alternativskolan.
Olle har 100 m närmare resväg till Önskeskolan än till Alternativskolan. Anna har istället 950 m längre bort till Önskeskolan än till Alternativskolan. Platsen på Önskeskolan tillfaller därför Olle.
Oj, Sofia! Du har koll ser jag. Tack för svaret.
RaderaKan tycka att det verkar lite väl "övertänkt", att lotteriverksamheten har sina fördelar. Sedan bör syskon få förtur då det för många föräldrar är ett evigt körande. Alla barn har ju inte möjligheten till att ta sig till skolan själv.
Bra jobbat! Det är helt klart slitsamt med skolbyten, och då inte bara för barnet/eleven. Hoppas att sonen blir nöjd med valet och att han snabbt tar igen den överhoppade årskursen.
SvaraRaderaTack! Ja, slitsamt men intressant. Det ska även bli intressant att se hur mycket det skiljer kunskapsmässigt. Räknar med att han ligger före i vissa ämnen men efter i andra. Jag menar, spansk historia? Men däremot ligger han nog väldigt bra i engelskan. Vi får se, helt enkelt.
RaderaGrattis!!!
SvaraRaderaKul att det gick bra när ni nu jobbat rätt hårt för det.
Det blir spännande att följa, om du får skriva om det för sonen.
Ja, det här blir lite spännande. Visst kommer jag att skriva men det blir ju inga avhandlingar om hans framsteg i skolan. Men något ska jag allt skriva.
RaderaIntressant! Ganska personliga frågor de har med i formuläret. Undrar om det ger högre eller lägre poäng om man t ex kommer från en familj med flera barn, lägre inkomst eller har en ensamstående förälder. Eller där man ska fylla i om eleven har en särskilt hög intellektuell förmåga - är det föräldrarna som avgör det?
SvaraRaderaHur blir det förresten om man som svensk medborgare går i spansk skola och sedan vill studera på högskola i Sverige? Högskolestudier kostar ju en del i Spanien. Måste man översätta betygen då på något sätt?
Hoppas det går bra för sonen med skolstarten, men det gör det nog. Jag känner till flera svenska elever på Svenska skolan som av olika anledningar fick byta till spansk skola på min tid. Befolkningen på Costa del Sol är ju vana vid utlänningar så man slipper känna sig som en alien. =) Lärarna borde ju ha tidigare erfarenhet av det också.
Allt gott!
P.S. Gällande lotteriet tror jag att det spanska ordet är "sorteo".
Hej Sofia,
RaderaJapp, lotteri heter sorteo och det är det ord som används. Känns lite som julmarknad eller något! :)
Och visst är det personliga frågor. Skillnaden är väl att i Sverige så är det så sammanbundet med våra personnummer. Nu tror jag inte att inkomsten har något i det svenska urvalet att göra men vem vet ...? Fler barn, lägre inkomst, ensamstående, handikapp mm är allt sådant som ger mer poäng. Om eleven har särskilda behov eller är högpresterande inom något ämne ska man lämna intyg på det vid inskrivningen (om jag uppfattade det rätt) så nej, det är inte föräldern som bestämmer barnets intelligens. Ja mer än de genetiska gåvorna, då.
Om sonen fortsätter att studera svenska (vilket han nog kommer göra på lördagar i Svenska skolan) så kommer han att vara behörig till svenska universitetsstudier. Översättandet av betygen sköter nog skolorna.
Har du gått som elev själv vid Svenska skolan eller haft barn? Alltid skoj att höra mer!
Hej igen och tack för svaret!
RaderaI Sverige kan skolan inte ta reda på personliga familjeförhållanden genom en elevs personnummer och social/ekonomisk kvotering används inte i något urval (det skulle nog strida mot skollagens bestämmelser om likvärdighet). Hälsoinformation är det total sekretess på. Såklart är det skillnad om man själv väljer att uppge informationen. Är det en speciell antagningsenhet på skolan i Spanien som behandlar uppgifterna eller får även elevens lärare reda på allt? Nu står det ju inte hur poängen räknas ut, men med svenska ögon verkar det konstigt att man som elev "förtjänar" en plats mer bara för att man t ex har ett syskon med funktionshinder eller en ensamstående förälder!
(OBS: ingen kritik mot ert val, utan jag är bara genuint intresserad av skillnader mellan Spanien/Sverige då jag har bott stora delar av mitt liv i Spanien och är sambo med en spanjor sedan 13 år tillbaka. Jag hade nog också valt spansk skola om jag haft barn i Spanien). :-)
Det är ju fantastiskt att ni har tillgång till svenskundervisning vid sidan om där ni bor! Sonen kommer nog snabbt att bli väldigt duktig på spanska, så då är det ju guld värt att kunna bibehålla svenskan också inför framtiden.
Jag bodde mina första sju levnadsår i Spanien och gick förskolan och första klass i Svenska skolan. Det var på 80/90-talet och mina minnen från den skoltiden var enbart ljusa. Sedan bodde vi även där en period när jag gick på gymnasiet och då trivdes jag inte alls på Sv. skolan. Det var helt min personliga upplevelse där och då (andra tyckte säkert att det var toppen), men för mig kändes det rörigt. Det var väldigt hög genomströmning på både lärare och elever, vilket gav en känsla av otrygghet och låg sammanhållning. Många led av svår hemlängtan. Dessutom var skolan väldigt sliten (det var väl därför den senare revs). Det kryllade av kackerlackor - även i matsalen låg det döda, ihjältrampade sådana lite här och där när man åt. Jag delar för övrigt också ankdammsupplevelsen; passade man inte in eller trivdes i "mallen" blev det svårt att hitta sin plats. Jag slutade efter några månaders försök och läste resten av gymnasiet på distans. Men detta var som sagt länge sedan. Jag har inga erfarenheter från Svenska skolan som finns idag.
Ja, det är mycket som är konstigt med våra svenska ögon! :) Lika konstigt blir det nog för en spanjor i Sverige.
RaderaMed tanke på att papperen lämnas in till skolan så ser de ju uppgifter men papperen skickas vidare till vad jag antar är motsvarande Skolverket. Det är inte skolorna själva som heller bestämmer vilka elever de ska ta emot.
Poängräkningen ska väl göra det enklare för dem som har det svårare i samhället. Men det säger ju inte hela sanningen för bara för att man är gift eller i alla fall inte ensamstående så innebär det inte att man har det lättare. Tänk alla där ena parten reser mycket och kanske är borta månader i taget.
Svenska Skolan är bra men visst är det som du säger, det är större omsättning på både elever och personal. Och jodå, visst finns det en och annan kackerlacka i den nya skolan också.