lördag 8 november 2014

I butiken: mjölk

I Sverige är familjer antingen blå, gröna eller röda. Någon enstaka kan vara gul, i sällsynta fall brun. Vanligaste nu är väl grönt, skulle jag tro.
Nu pratar jag inte politik utan jag pratar mjölk. Och brun är ju den där gammeldagsmjölken, den med lite högre fetthalt. Kanske inte finns kvar...?

När vi har åkt till Spanien på semester har vi alltid haft ett pentry eller kök så att vi ska kunna laga lite mat och göra en kopp kaffe. Till kaffet vill vi båda ha mjölk och sonen dricker det till maten. Men som svensk är man egentligen helt borta när det inte längre står ARLA på förpackningen. Och i närbutiken är det dessutom blandat med spanska och engelska så det är semi, entera, full, half och allt vad det nu är.

Så nu tänkte jag försöka reda ut det här med mjölken.

Det absolut första som slår en är ju att men herrejisses, det är 30 grader varmt och här står mjölken ute i butiken, inte i kyldiskarna! Eller jo, det står visst mjölk där med...

Det finns alltså två varianter: Fresca som är som vår vanliga färskmjölk i Sverige och UHT, det är ultrapastöriserad mjölk som klarar att stå i rumstemperatur i flera månader så länge den inte är öppnad.

Först och främst vill jag visa hur det ser ut på Carrefour och deras avdelning för UHT-mjölk:

 

Hur många meter kan det vara? 10-12...? Bara mjölk. Bara UHT. Så vilken ska man ta?

Det finns i stort sett tre sorter:
Entera  3,6 % fett  Vanlig mjölk    Whole or Regular på engelska 3,25 %
Semi Desnatada   1,5 % fett  Mellanmjölk Reduced fat på engelska 2 %
Desnatada
 0,5 % fett
 Lättmjölk
Low fat på engelska 1 %
Skim milk eller Nonfat 0,5 %
3,6 % till vänster, 1,5 % i mitten och 0,5 % till höger.

Sedan finns det lite olika med extra vitaminer, utan laktos och annat...

Hur är det med färgerna då? Är det rött, blått och grönt här med? Jo då, det är samma färger. Men tro inte att bara för att den är röd så är det vanlig mjölk.

Här intill har vi Carrefour, visserligen deras med extra vitaminer och inte den jag brukar köpa.
 
3,6 % till vänster, 1,5 % i mitten och 0,5 % till höger.
Men sedan har vi då Puleva som jag tror är ett av de största märkena på mjölk i Spanien. De kör ett annat race, det var det jag upptäckte när jag kom hem med en kartong vitt vatten trots att det var röd förpackning. OK, de har ju rosa men det är väl bara en designfråga, tänkte jag. Nähäpp... Tydligen inte.

Så vad lär man sig av detta?
Kolla vad det står - gå inte på färgen!
Och ska man köpa Puleva, Carrefour, Lidl eller annat märke? Det är ju en fråga om pris och smak - som allt annat här i livet.

I butiken: krossade tomater - del 2

Igår var jag och handlade på Carrefour (igen) och eftersom jag började känna att jag fått lite mer grepp om tomatburkarna så tittade jag på hyllorna med andra ögon.

För att visa hur svårt det kan vara så är här en bild på alla Tomate Frito, dvs tomatkonserver som är lite mer "såsiga" och kryddade med t ex olja, lök och salt:

De två raderna längst till höger är ketchup-varianter och pizzasåser. Pastasåserna finns på ett annat ställe i butiken.

Sedan har vi då de "vanliga" tomatkonserverna där jag dessutom hittade ännu en variant, den heter Tomate Troceado och det är det närmaste jag har hittat vanliga krossade tomater. De som heter Tomate Triturado är passerade, inga skal eller fröer är med (öppnade dessa två burkar till lasagnen igår).

Jag roade mig med att samla ihop de olika tomatkonserverna av märke Carrefour, butikens egna märke.

De har även ett lågprismärke som man ser skymta i bakgrunden, de med vita etiketter.

torsdag 6 november 2014

Kardemummajakten del 4 - The end!

Ja, nu har jag ju ingen ursäkt! Nu måste jag ju baka en omgång bullar igen för allt finns hemma!

Jag klippte upp en påse med hela kardemummafrön och andades djuuuuupt. Åhhhhhhhh..... Vilken helt underbar doft! Stack påsen under sonens näsa och han sa drömmande "Bullar..."

Sedan "mortlade" jag dem fint. Dvs jag tog hammaren och bankade som en galning på fröerna som låg i en vikt kökshandduk med lite plast emellan. Funkade bra.

Så det är på gång, jag har arbetat ihop degen och den står just nu på jäsning. Det är ju det där med jäsning som kan vara lite trixigt. Här finns bara kalla stenytor att ställa bunken på och då blir det inget vidare, även om det inte drar och luften är varm. Så jag tog bunken i famnen och gick ut på terrassen där solen värmer skönt trots de svala 20 graderna i luften idag.

Känn på den, Sverige! (Fick just foto från mamma och pappa med den första snön...)

Jag stod ett tag med bunken i famnen och tänkte att det här måste ju vara idealet, stå i solen så blir det värme från mig också. Men köket måste städas upp innan utbakning så det går ju inte.

Just nu står bunken ute i solen med en tjock mörk frottéhandduk om sig. Värme och stiltje.

Ursäkta den suddiga bilden...
Just ja, ingredienserna jag har använt är dessa:

Mjöl (märke Carrefour)
Socker (köpt på Carrefour)
Mjölk (märke Carrefour, Entera)
Smör (märke Bocage, köpt på Eroski, tror jag)
Vaniljsocker (köpt på Lidl)
Jäst (märke Levital, köpt på Carrefour)
Ägg (köpt på Carrefour)
Kanel (Carrefour - rätt smaklös)
Kardemumma (Kockens)

En liten stund senare...

JISSES, vad det jäser på terrassen!

En liten stund senare...

Nu är de utbakade och står på köksbordet och jäser, solen har nästan gått ned. Jag har experimenterat lite (mannen min gillar inte det)... Jag har även rört ihop smet till en kladdkaka och upps! Lite smet bara hoppade över till den utkavlade fjärdedelen av degen och spred ut sig!
Tänk er kombinationen: kardemummabulldeg med chokladkladdkaka! Hur kan det går fel?

En liten stund senare...

Vår vän, mamman till en i sonens klass, bor i Torreblanca, det är inte långt härifrån. Fru Torreblanca (hon som länsade plantbutikerna med mig för någon vecka sedan) har följt min kardemummajakt och suckat lite "Har du kollat i svenskaffären?". Nä, det är fusk, har jag hela tiden hävdat. Idag berättade Fru Torreblanca att hon varit i svenskbutiken i Los Boliches i ett annat ärende och såg kardemumma så hon passade på att köpa "utifall att, bra att ha hemma". Måste fråga vad hon betalade...

Bullarna då? Jättegott! Super! Underbart! Önskar ni kunde känna doften här hemma just nu! Bullarna med "kladdkakefusion" som mannen min kallade mitt experiment var i hans tvivlande sinne godkända men som den traditionalist han är föredrar han de vanliga kanelbullarna - utan russin.

Sonen och jag - vi är i det avseende inga traditionalister. Bullar = GOTT!

Dags att ta ut kladdkakan!

I butiken: krossade tomater

Att gå i en matvaruaffär tar rätt lång tid - alltför lång tid! - tycker mannen min. Och att stiga in i en spansk matvarubutik (Carrefour, Mercadona, Eroski, Lidl och alla de andra) blir ju en ny värld i jämförelse med ICA, Coop, Hemköp osv. Att sedan hitta runt i den nya världen tar ännu längre tid... För vad är det som står på hyllorna, egentligen?

Vi tar det här med krossade tomater. Eller egentligen konserverade tomater, för det finns ju olika: hela, krossade, passerade, smaksatta, puré osv. Och sedan tillkommer som vanligt olika märken i form av butikernas egna och olika producenters. Men som jag har upplevt det så är det i Sverige alltid "rena" tomater (OK, det är säkert något konserverande tillsatt) med olika konsistens eller mängd vatten. Ungefär så.

Här i Spanien fattar jag ännu ingenting... Tomate Triturado, Tomate Frito, Tomate Entero, Tomato Tamizado, Tomato Pure, Tomate Salsa Pizza...Till dessa varianter finns Extra och Casero, Suave och Con Aceite m fl. Och tittar man på innehållsförteckningarna finns där oljor, salt, peppar, lök, socker, citronsyra mm.

VICKEN TOMATRÖRA! Rena salsan, alltså!

Så nu ska vi se om jag kan kan bena upp det här, kanske t o m lära mig något?

Enligt Googles översättning:
Tomate Triturado krossade
Tomate Entero hela
Tomate Tamizado passerade
Tomate Frito tomatsås
Tomate Pure tomatpuré
Casero hemlagad
Con Aceite med olja

Vad är det då för skillnad på Frito och Tamizado? Är det så att frito alltid innehåller en massa lök, olja och kryddor, tro? Det finns även en Frito som är Suave (mjuk) och den var väldigt söt i smaken. Inte vad just då när jag lagade mat hade räknat med...
Om jag vill köpa passerade tomater så ska jag alltså hålla koll efter Tomate Tamizado och vill jag ha vanliga krossade så är det Tomate Triturado? Men varför är det då salt i mina Triturado-burkar i skåpet?

Känns som att jag ska hålla mig till de tre första alternativen även om det i hyllorna finns mängder med Frito. Jag gillar ju att krydda själv.

Goodis!

Nej, jag har faktiskt inte stavat fel, Goodis stavas med två o.

För nu pratar jag inte om sådant man så gärna stoppar i munnen utan sådant man sätter i (eller kanske oftast på) öronen: hörlurar.

Sonen har nämligen fått nya hörlurar, han har en tendens till att vara oförsiktig (ovanligt med en 9-åring!) så det blir lätt glapp i dem och han gör därför av med några set per år. De används flitigt vid kontakt via Skype med sina gamla vänner i Sverige i kombination med de nya här i Spanien.

Teknikens under - inga gränser!

I alla fall, sonen fick sina nya i förrgår och älskar dem, vännerna säger att nu hörs han ju riktigt bra. Han skrattade högt och förtjust över namnet på dem: GOODIS!
Helt ärligt, jag skrattade också högt när jag hittade dem i butiken.

Det är härligt att vara lättroad - det blir så mycket roligare då!

tisdag 4 november 2014

Kardemummajakten del 3

Jakten är över! Idag låg det ett tjockt kuvert i brevlådan:



Tänk en sådan snäll mamma jag har! Och smart som köpte både hel och mald kardemumma! Generellt sett föredrar jag den hela för det blir oftast mer smak då, men emellanåt vill man ha den malda, t ex i en sockerkakssmet är det såååå gott!

Åsnan skrittade visst lite snabbare över Pyrenéerna den här gången! 4 dagar tog det. Alltså inte över Pyrenéerna utan från Sverige till Spanien.

Kom på att jag glömt berätta om vad jag gjorde med den tesked kardemumma jag rensade så fint. Jodå, visst blev det bullar - redan samma kväll! Jag hade dock inte så mycket smör hemma så jag hade solrosolja i degen vilket gjorde den lite "tunn" i smaken. Men faktum är att de jag hann frysa in inte alls kändes lika tunna när de sedan tinades upp (de försvann i ett huj!). Jag vet att många gnäller på att mjölet är konstigt här i Spanien, att det jäser inte som det ska osv men jag har inte märkt någon skillnad, faktiskt. Det som ställde till problem för mig var dock när jag stod och knådade degen och tänkte att sedan ska jag kavla ut den... Öh... Kavel? Jag har ingen kavel! Den ligger ju så fint magasinerad hemma i Sverige, den. PET-flaskorna var för buckliga och jag fick inte bort etiketten från glasflaskan jag hade. Så det blev till att trycka ut degen med fingrarna. Jag hade ju bestämt mig för kanelsnurror så då ska det banne mig bli det också!

Ja, jag är envis.

För någon dag sedan var jag inne i en kinaaffär (roliga affärer det där, man kan hitta ALLT om man inte är ute efter kvalité) och köpte mig en kavel. Så nu måste jag nog allt baka bullar igen - de tog slut i förrgår. Men i kväll blir det definitivt inte för vi har ingen jäst hemma. Eller smör...

Residencia - akt 1

Ja, vad ska man säga... Var ska man börja... ?

Kan ju börja med att berätta vad residencia är, dvs så som jag har uppfattat det. Det är alltså att man skriver sig i Spanien. Vi skriver ut oss ur Sverige och skatterna och in oss i Spanien med i alla fall lite lägre skatter. I runda slängar...

För att kunna ansöka om residencia behöver man uppfylla vissa kriterier:
* Man ska ha NIE
* Man ska ha en inkomst
* Man ska ha en sjukförsäkring

Mannen min uppfyller ju detta med sitt företag och de sociala avgifter han nu betalar in till spanska staten. Jag gör det ju inte... jag är tydligen enligt spansk definition hemmafru.

Hemmafru? JAG?! I mitt huvud ekar nu det där skräckfilmsljudet "Skriii-skriii-skrii...!" från vilken film det nu är. Det där man hör när någon står med kniven i högsta hugg. Psycho?

Fast det var inte det jag skulle skriva om...

I alla fall, det kunde ju bli lite komplicerat det här så vi vände oss till vår advokatbyrå och de bokade tid hos polisen i Fuengirola till idag, de skulle fixa alla papper. Vi behövde bara dyka upp med passen i handen. Sonen skulle få slippa skolan under några timmar.

Igår eftermiddag fick jag ett mail från advokatbyrån där de sa att eftersom de har bokat in oss på polisen i Fuengirola har de uppgivit att vi bor i Fuengirola. Öh... VA?!

Jag fick tag i dem i morse innan den utsatta tiden och frågade varför och jo, det kunde ta 1-2 månader att få tid vid Torremolinos-polsen (dit vi då tydligen tillhör) så därför blev det Fuengirola-kontoret och så skulle vi bara anmäla annan adress efteråt.
- Men adressen stämplas ju på residencia-kortet, sa jag. Vad tror du de tycker i Benalmádena när vi ska skriva in oss i kommunen (Padrón) och det står Fuengirola? Kommer de då inte säga att vi måste skaffa nytt residencia-kort i alla fall med korrekt adress?
- Jo.... ja... det har du rätt i... det tänkte jag inte på... tänkte bara på att ni hade bråttom...
- Vad är det för adress ni har skrivit in på papperen?
- Det är en hyreslägenhet vi har, brukar använda den...

Det slutade med att vi avstyrde det hela, de får vaska fram en tid på något sätt så att det blir rätt från början. Det känns liksom som att risken finns att det kan gå fel i alla fall, då behöver man ju inte medvetet göra fel.

Nu tar det ännu mer tid! Vi har ju redan "förlorat" några veckor på att vänta på den idag. SUCK!

Nä, nu ska jag väl jobba lite med mannens företag innan jag åker och hämtar sonen, jag är ju hemmafru.

SKRIII - SKRIII - SKRIII...!
(tryck fram till ca en minut)