Stressen är här

Jag kan berätta att här i Stockholmsområdet gick solen upp vid 03.30-tiden inatt för då såg jag hur det bildades en röd strimma mellan träden i skogen bakom vårt hus.

Det var helt stilla, inte ett djur syntes, allt verkade sova... Ja, förutom jag då som tyckte att kl 01.55 var en lämplig tid att vakna vid och dra igång hjärnan. Och när man tänker på allt som ännu inte har slängts, sålts eller packats ned så blir det rätt svårt att sova.

Vi har lagt ut en del på Blocket och fått en hel del sålt, faktiskt. Men än finns det mycket i gömmorna och därav stressen. Hoppas den är temporär, bara.

Ja, hoppas kan man ju...

Vi har våra olika "sorger" att bearbeta här hemma när vi gör oss av med saker, har jag märkt. Sonen över sina leksaker han vuxit ifrån och inte lekt med på två-tre år, mannen min funderar över sina "leksaker"... Själv lade jag under lite vånda ut mitt sminkbord, mitt älskade sminkbord jag haft sedan tidiga tonåren. Jaja, tänkte jag. Det kommer säkert inte ens att säljas och hmmm... titta, det går att skruva isär så det blir väldigt litet och platt och då kan jag ju magasinera det! Och då - precis då! - säger det pling-plong i datorn för mail från en som vill köpa det. Så nu står mitt sminkbord inne i Stockholm och ska målas om. Pojkvännen som hämtade det berättade dock att flickvännen letat länge, hade inte hittat det rätta förrän nu, så på det sättet känns det bra. Lite bra, i alla fall.


Nu ska jag lägga ut något mer på Blocket, tror jag. Och snart kommer det en och ska köpa mannen mins cykel!