Vi är här nu!

Den sista etappen genomfördes idag och vi kunde äntligen få tömma bilen och bära in allt i lägenheten i Elviria - flera dagar tidigare än beräknat men det var helt OK med ägaren.

Lägenheten är helt underbar, den är mer ett hem än ett semesterboende! Och som ni kan se är utsikten från uteplatsen helt makalös!

Jag ska återkomma med mer information om utgifter, rutter, hur många mil vi tillryggalagt osv. Men inte idag, just nu vill jag bara avnjuta den första Sangrian!

Imorgon ska jag inte ställa klockan...

Att bo på hotell

Vi har bott på några olika ställen och i olika prisklasser och här nedan är vad vi har upplev.
Priserna nedan är alltså för två vuxna och en 9-åring i ett sk familjerum för en natt samt frukostbuffé.

På alla ställen har personalen varit glad, trevlig och hjälpsam (kanske lite mindre glad i Spanien om än dock lika trevlig och hjälpsam). Varje morgon har vi glatt fått hjälp med att fylla vår termos med hett vatten och mjölk (kaffepulver hade vi med oss) utan att de har lyft på ögonbrynen.
De andra gästerna vid frukosten har dock tittat lite undrande på oss. Den fyllda kaffetermosen har dock varit guld värd under hela resan ned så att pauserna har kunnat minimeras till toabesök osv.

Natten mellan 5 och 6 augusti
Ibis Budget Bremen, Tyskland € 69,80
Detta var första gången vi bodde på ett Ibis-hotell och visste inte vad vi skulle vänta oss. Vi hade inte bokat utan hittade det via GPS:en och knallade in. Blev mött av en jättetrevlig tjej som erbjöd oss handikapprummet då det ligger på gatuplan, hon tänkte på alla väskor vi skulle slippa bära upp då parkeringen var obevakad.
Det var en dubbelsäng med enkelsäng ovanför, stort handfat, stort toalett med dusch. Det var rent och fint överallt och frukostbufféen var jättebra!

Natten mellan 6 och 7 augusti
La Villa des Houx, Aumale, Frankrike € 127
Vi kom till detta vackra hus i den helt underbara omgivningen sent på kvällen. Vi fick varsin säng i ett rum och det var fint. Frukosten avnjöts i ett inglasat rum där den manikurerade trädgården underhöll mig! Vi tog en sväng där innan vi satte oss i bilen som stått på den låsta parkeringen.

Natten mellan 7 och 8 augusti
Ibis Budget Rennes, Frankrike € 66,75
Om vi inte hade fått handikapprummet i Bremen hade vi nog fått ett likadant rum som vi nu fick: en dubbelsäng med enkelsäng ovanför. Jag roades av det kompakta och smarta med handfatet utanför, duschkabin på ena sida och toaletten på den andra. Duschkabinen var ändå större än den vi hade i huset!
Bilen parkerades på deras parkering som låstes om natten.

Natten mellan 8 och 9 augusti
Ibis Styles Perpignan, Frankrike € 171
Vi hade ringt innan och bokat rum, började misstänka att det kunde bkli svårt att bara dimpa ned och tro att det fanns lediga rum åt oss.
Vi snurrade runt en timme för att hitta någonstans att ställa bilen och vi var på väg att ge upp helt! Till slut fick vi en plats en kort bit från hotellet.
Hotellet låg precis vid havet så från balkongen på fjärde våningen hade vi underbar utsikt över Medelhavet samt åskovädret som drog förbi.
Däremot kändes det lite slitet på något sätt: hissen skramlade, mitt i natten satte AC:n igång på högsta fart och WiFi:n fick vi aldrig att fungera. I lobbyn hade de en dator med något franskt tangentbord - helmysko!
Vi var föga imponerade...

Natten mellan 9 och 10 augusti
Ibis Hotel Barcelona Montmelo, Spanien € 72,75
Nu ska ni få höra...
Vi ringde på förmiddagen och bokade rum, lyckliga efter att ha ringt ett flertal hotell i omgivningen och de var alla fulla.
Vi parkerade på den inhägnade parkeringen och lastade ur våra pinaler för att checka in. Men vi hade ingen bokning! Den hade de slarvat bort och hotellet var fullt! Gissa vad vi tyckte om detta! Vi snurrade runt i omgivningen, ringde massor men allt var fullt. Till sist vände vi oss nedslagna tillbaka för att tjata till oss två separata rum och då helt plötslig hade de ett familjerum ledigt åt oss! Vart kom det ifrån helt plötsligt? Med parkettgolv och allt...?
Detta var det finaste rummet vi har bott i under resan, dock var det lite lyhört och ungar sprang i korridoren ett tag.
Dubbelsäng samt extra säng som fälldes ut från väggen av personalen. Sängen var skön och det var rent.
"Rengöringsenheten" är som en egen hytt med toalett, handfat och jättestor duschkabin. Roades åter av den smarta lösningen.

Natten mellan 10 och 11 augusti
Ibis Hotel Alicante Elche, Spanien € 67,75
Den här gången hade vi bokat kvällen innan via nätet och fått bekräftelse osv. Man lär sig!
Parkeringen är i deras inhägnade garage under hotellet.
Rummet är av samma typ som den i Barcelona. Däremot fick vi börja med att be dem städa om på toaletten samt att de hade missat fixa till barnsängen och extra handduk. Grannen hade dessutom en bjäbbhund och den störde oss när hunden lämnades ensam ett tag på tidiga kvällen. Den hörde vi dock inte mycket av sedan ägaren kommit tillbaka till sitt rum.
AC:n var dock hemsk! Och med 35 grader ute och trafik kunde man inte ha fönstret öppet. Då jag inte klarar av att sova med öronproppar sov jag inte många minuter den natten.
Inte mycket engelskakunskaper hos personalen, framförallt inte av kvinnan som tog emot klagomålen men vi lyckades kommunicera med engelska, spanska och gester.

SUMMA SUMMARUM
Ibis Budget var över förväntan och ska man bara sova på hotellet, dvs inte fördriva en massa tid där, så rekommenderas Ibis Budget-alternativet varmt. Ibis Hotel är inte många euro dyrare, de har definitivt skönare sängar men de hotell vi råkade på var mer lyhörda så att sömnen stördes.

Och så rekommenderar jag att man skapar ett konto på ibis.com och försöker boka där, framförallt i semestertider.

Språkkunskapen i olika länder

Vi svenskar är ju generellt sett bra på engelska och man klarar sig ju långt med det. Men både mannen min och jag är intresserade av språk och har läst en del olika.

Jag har t ex läst franska i sex år och spanska i två. Franska är rackarns svårt, tycker jag, men jag känner ändå att det liksom finns där någonstans. Jag förstår en del och kan bilda lite meningar (i huvudet i alla fall) men ändå så svarar jag vid tilltal på engelska. Många gånger genom Frankrike har vi väl blandat upp engelskan med franska ord för att göra oss förstådda eller för att konfirmera och det har gått bra. Men i stort sett har jag "klarat mig" igenom hela Frankrike utan att ha hela konversationen på franska.

Igår satt jag på hotellrummet i Frankrike och ringde runt till hotell i Spanien för att försöka boka ett rum. Råkar då på en señora som endast kunde franska och spanska. Så nu var det bara att ta hela konversationen på franska nu när jag pratar med en spanjorska!

Det blev verkligen helkonstigt! Mannen min stod bredvid och tyckte jag var duktig och att det lät bra, han har alltid undrat hur mycket franska jag kan egentligen.

Nu när vi har kommit in i Spanien så måste jag ställa om skallen - jag som precis började bli varm i de franska kläderna!

GPS:en - del 2

Vi kom sent om sider fram till Perpignon igår, vid fötterna av Pyrenéerna på den franska sidan. Tog ett Ibis Styles denna gången men tyvärr tillhör nog inte detta hotellet kategori rekommenderas av flera orsaker.

Vet inte ens om jag skulle rekommendera Perpignon. Jo, stranden är fin!

I alla fall, jag satte mig bakom ratten när det var dags att korsa Pyrenéerna. Efter ungefär fem minuter tog jag fel avfart i en rondell (j-a GPS!!!) vilket ledde till att vi körde genom de mest udda vägar jag någonsin framfört ett fordon (cykel inkluderat!), en väg blockerad av stenbumlingar och en 7 km lång bilkö inne bland bergen. På något sätt resonerade GPS:en genom min felkörning att vi ville köra de mindre vägarna...!

Detta resulterade i att vi (OK, jag) gjorde en ful sväng, vi stannade och bytte förare (mannen min hade tröttnat totalt!), vi körde tillbaka nästan till Perpignon och upp på den stora betalvägen så på fem minuter var vi i Spanien (mot min irrfärd på 1,5 h).

Och så har vi ändrat inställning på GPS:en så att den rekommenderar U-sväng i stället för att helt kalkylera om rutten som för oss in bland alla infödingar (Titta ännu en dum turist med GPS!).

Men den ledde oss till hotellet idag - två gånger t o m. Men det är en annan historia!

Att resa med barn

När jag var liten satt vi (jag och mina två bröder) lugnt och stilla i bilen och tittade ut eller sov medan vi åkte Frankrike runt, vi tittade och lyssnade intresserat på allt historiskt och vackert vi upplevde utmed vår resa, all mat var god...

Mamma och pappa håller nog inte med det minsta, dock. Det var nog likadant som för oss nu.

Sonen säger:
Mamma, kan jag få godis?!
Jag är törstig/hungrig/kissnödig...
Är vi framme snart!??!?!

Vi säger:
Lägg i från dig plattan och titta på allt utanför! Du missar ju allt!
Sluta tjata!
Du får hålla dig en stund till...
Nu får ni sluta tjafsa! (Detta från mannen min och riktat till mig och sonen!)
Var är flygplatsen? Ni får åka själva! (Också från mannen min)

Det är verkligen avkopplande och underbart med semester, inte sant!

GPS - prylen som hjälper och stjälper

Mannen min älskar sin GPS, jag är lite mer... avvaktande.

Saken är den att jag har ju ett sådant kontrollbehov att jag kan inte bara sätta mig i bilen, pillra på GPS:en och lita på att den leder mig rätt. Ska jag åka till ett nytt ställe är det konsultation av en kartbok eller via internet (Eniro, HItta, Google Maps m fl är alla Bokmärken/Favoriter i min dator) och sedan kör jag. Jag har begåvats med ett rätt bra lokalsinne (Tack pappa!) så jag brukar känna om jag är på väg åt fel håll.

Mannen min pillrar på GPS:en och struntar blankt i vad det står på vägskyltarna.

Båda varianter funkar men båda har även brister! Det har vi märkt idag...

Vi åkte idag från Omaha Beach i Normandie och ned till Mont St Michel. Jag tror GPS-fanskapet ledde in oss på varenda liten väg den kunde hitta! Ju mindre, krokigare och bergochdalbanigare desto bättre! Eftersom det var jag som körde hamnade vi fel fyra gånger (j-a GPS!) och jag var slut i både axlar och huvud när vi kom fram!

När mannen tog över så valde t o m han att läsa på vägskyltarna...

Men i sanningens namn så har den även varit helt underbar och hjälpt oss enormt! T ex så har vi hittat Ibis Budget-motellen utan problem och natten till idag spenderade vi på ett jättefint hotell vi aldrig hade hittat utan dess hjälp, Villa des Houx.

Men fördelen och vinsten med att köra/hamna fel är att ofta får man se saker man annars hade missat helt, underbara byggnader eller hisnande natur. Motorvägar är dessutom ofantligt trista i längden - både att köra på och sitta bredvid och se allt svischa förbi.

Om att lämna sitt hus

Jag vet att jag har lite att uppdatera i händelseväg men nu blir allt lite konstigt eftersom vi nu har påbörjat vår resa nedåt mot Solkusten! I skrivande stund sitter jag på en hotellsäng på ett Ibis-hotell i Bremen, Tyskland. Rent och fint, spartanskt och urtrevlig receptionist för det facila priset av ca EUR 69 för tre personer med frukostbuffé.

Men en sak i taget! Tänkte skriva om sista dagen på Solbacken, huset vi nu har lämnat.

Som jag skrev senast så kom jag i säng sent - jättesent! La mig på madrassen (då sängramen slängts) vid 03.30 och sedan låg jag där, sov inte en blund på hela natten. Vid 6-tiden gick vi upp och började köra lass till återvinningen. Vid 9-tiden kom flyttstädarna och då ställde vi våra kvarvarande tillbehör på uteplatsen då bilen var full med saker till återvinningen. Vid 10.30 kom vi på att vi inte hade ätit frukost, slängde i oss lite innan vi skrev papper, fick våra pengar och nycklarna lämnades över till de nya lyckliga ägarna.

Därefter åkte vi och tömde bilen på återvinningen medan vi kastade blickar mot skyn, det började droppa lite... Vi tänkte på våra väskor med alla våra tillbehör som stod ute i trädgården och hoppades att det inte regnade där! Vi rejsade i kapp med molnen hem och på fem minuter hade vi knökat in alla våra ägodelar medan dropparna kom tätare och tyngre och mullret kom närmare. När vi smällde igen bagageluckan vreds kranarna på för fullt och åskan stod rakt över oss!

Jag hade ju tänkt ta mig en stilla tur runt hus och trädgård - så blev det inte alls! Men nu så här i efterhand känner jag att det finns en mening med det mesta: det hade blivit ett jättejobbigt adjö av vårt hem där vi bott i 15 år. Nu "slapp" jag utsätta mig för det.

Jag satte mig som planerat i baksätet för att sova medan mannen min körde oss till Kalmar - inte sov jag något (hjärnan snurrade av allt som jag missat, glömt och inte hunnit med) men jag  slumrade lite i alla fall. Och planen var ju att vila och varva ned hela veckan i Kalmar.

Nu har det ju gått nästan en vecka och det känns fortfarande helt OK med att ha sålt huset.