Om att lämna sitt hus

Jag vet att jag har lite att uppdatera i händelseväg men nu blir allt lite konstigt eftersom vi nu har påbörjat vår resa nedåt mot Solkusten! I skrivande stund sitter jag på en hotellsäng på ett Ibis-hotell i Bremen, Tyskland. Rent och fint, spartanskt och urtrevlig receptionist för det facila priset av ca EUR 69 för tre personer med frukostbuffé.

Men en sak i taget! Tänkte skriva om sista dagen på Solbacken, huset vi nu har lämnat.

Som jag skrev senast så kom jag i säng sent - jättesent! La mig på madrassen (då sängramen slängts) vid 03.30 och sedan låg jag där, sov inte en blund på hela natten. Vid 6-tiden gick vi upp och började köra lass till återvinningen. Vid 9-tiden kom flyttstädarna och då ställde vi våra kvarvarande tillbehör på uteplatsen då bilen var full med saker till återvinningen. Vid 10.30 kom vi på att vi inte hade ätit frukost, slängde i oss lite innan vi skrev papper, fick våra pengar och nycklarna lämnades över till de nya lyckliga ägarna.

Därefter åkte vi och tömde bilen på återvinningen medan vi kastade blickar mot skyn, det började droppa lite... Vi tänkte på våra väskor med alla våra tillbehör som stod ute i trädgården och hoppades att det inte regnade där! Vi rejsade i kapp med molnen hem och på fem minuter hade vi knökat in alla våra ägodelar medan dropparna kom tätare och tyngre och mullret kom närmare. När vi smällde igen bagageluckan vreds kranarna på för fullt och åskan stod rakt över oss!

Jag hade ju tänkt ta mig en stilla tur runt hus och trädgård - så blev det inte alls! Men nu så här i efterhand känner jag att det finns en mening med det mesta: det hade blivit ett jättejobbigt adjö av vårt hem där vi bott i 15 år. Nu "slapp" jag utsätta mig för det.

Jag satte mig som planerat i baksätet för att sova medan mannen min körde oss till Kalmar - inte sov jag något (hjärnan snurrade av allt som jag missat, glömt och inte hunnit med) men jag  slumrade lite i alla fall. Och planen var ju att vila och varva ned hela veckan i Kalmar.

Nu har det ju gått nästan en vecka och det känns fortfarande helt OK med att ha sålt huset.