Kärnfria vindruvor har ju funnits i många år och hur man förökar dem visste jag redan: med sticklingar. Man klipper alltså av en liten kvist ifrån den planta som skapat den ursprungliga kärnfria druvklasen och sätter den i jord och så blir det rötter, den växer till sig och klipps i småbitar och blir ännu fler plantor. Det tar ju några år - det kan ta decennier! - men till slut har du flera vingårdar med rad efter rad med kärnfria druvstockar. Eller alltså, det är ju inga kärnor i stockarna.
Druvstocken är dock ett träd eller buske och vissnar ju inte ned och försvinner efter säsongens slut utan kommer med nya skott på våren. Så fungerar inte melonen, det är ju en örtartad växt. Så hur fungerar det där? Sparar man en liten stickling som man sedan håller vid liv? Det var min första tanke. Google, alltså ...
När jag söker på internet om detta med kärnfritt så får jag också lära mig att dagens bananer i butiken är sterila, dvs de fröer som finns i bananerna kommer aldrig att gro (det förklarar ju varför mina fröer aldrig tog sig). Trots att bananplantan är en ört så förökas den vegetativt, dvs genom kloning och där är sticklingstekniken en variant.
Men det var ju melon det skulle handla om! Och än en gång, välkommen in i DNA-världen igen.
En melonplanta har normalt 22 kromosomer, två DNA-strängar som snurrar runt varandra (så som det är hos människan), det kallas då att den är diploid. På kemisk väg, med hjälp av colchicine (läkemedel som används vid bl a gikt), fördubblar man antalet kromosomer i en liten planta till att ha 44 kromosomer, till en tetraploid melonplanta med fyra DNA-strängar. En oförändrad plantans pollen från hanblomman penslas på en förändrad plantas honblomma och den melon som då bildas har fröer som har 33 kromosomer, de är då triploida med tre DNA-strängar. Fröerna sås och den triploida plantans honblommor som växer upp korsas i sin tur med en oförändrad diploid hanblommas pollen igen och frukten blir då de kärnfria melonerna (även om där nästan alltid finns små tunna vita fröer eller ett och annat fullt utvecklat frö - alla sterila). Morföräldern till den kärnfria melonen var alltså kemiskt manipulerad med giktläkemedel.Jag hittade en pdf med väldigt mycket vettig information om att odla meloner! Intressant läsning för den som vill odla dem själv. Jag har också gjort det i Sverige och det var ... intressant. Vi åkte på semester till Spanien i tre veckor och när vi kom tillbaka såg det ut så här i växthuset:
 |
| Ja, automatbevattningen fungerade i alla fall. |
Visst är det skönt att slippa kärnorna i vattenmeloner. Men jag undrar då: vad ska man då spotta på sin familj?
Jag tror att jag faktiskt bara kommer att acceptera att det FINNS kärnfria (nåja, nästan kärnfria) meloner. Tänker inte fördjupa mig i tillvägagångssättet...
SvaraRaderaHaha! Jösses som det såg ut där i växthuset! Kom att tänka på en gammal Hitchcockfilm där allt och alla hade blivit överväxta med mossa... :-)
Fast jag börjar fundera på pm jag tycker att de kärnfria är så trevliga. Är mindre förtjust i manipulering av DNA. Och frågan är om något även förändras smakmässigt.
RaderaDen där filmen du tänker på, kan det vara Världsrymden anfaller?T The invasion of the Body snatchers på engelska. Visades sommaren 1974 och jag var skräckslagen! Kallade den för "Pumporna". Samma sommar visades även Flugan och en del andra skräckfilmer.
Var inte det filmen med attackgurkorna? Jag tror inte att det är den jag menar. Den här slutade med att dom lyste på en gubbe i en eka, och han var helt övervuxen med mossa...
RaderaOoops! Jag råkade visst avslöja slutet här. SPOILER ALERT!!! Och det kom lite för sent ;-)
Hmmm... mossfilmen har jag ingen aning om. Undrar om man kan googla på det? Mossa man eka Hitchcock
RaderaSkulle detta kunna vara den du pratar om:
”The voice in the night” (1958) i serien ”Suspicion” som Hitchcock producerade för amerikansk tv. (infon hittad hos DN)
Jäpp! Den filmen måste det vara! :-)
RaderaOj, det var inte lätt, men verkar funka!
SvaraRaderaHa det bra i solen!
Ja, kan man bara mixtra till det lite så funkar det mesta.
RaderaDNA-världen känns som lite överkurs för mig. Men visst, jag gillar meloner. Lite svårhanterliga bara numera när jag är "enarmad".
SvaraRaderaAtt ta sig in i en stor vattenmelon är banne mig inte ens lätt med TVÅ händer! Tycker alltid det är läskigt att sätta i kniven, det är så lätt att slinta.
RaderaEgentligen borde man bara drämma den i golvet och äta upp bitarna som de blir då! (Kan ju kanske vara lämpligt att lägga den i en plastpåse först.)
Hej Emma jag blir fascinerad över dina kunskaper vilket universitet har du gått och naturvetenskap måste varit dit favorit ämne .Så ni har fått lite skit regn där som vi erkki
SvaraRaderaNä, gymnasiet bara med humanistisk inriktning (latin och grekiska).
RaderaMen med hjälp av internet, vetgirighet och skrivklåda så blir det emellanåt denna typen av inlägg.
Ja, de där sandiga regnen... Hopplöst!
Spännande förvisso! Kul läsning!
SvaraRaderaOch tusen tack för lektionen. Men jag petar gärn abort kärnorna i melonen. Vill helst inte ha det som är "konstgjort". Har testat kärnfria meloner i Spanien men jag tar de med kärnor. Har ätit mycket melon i Asien och där har de kvar kärnorna och jag tycker att smaken på de asiatiska vattenmelonerna är mycket bättre. Tro inte det beror på kärnorna men de är inte så förädlade.
Ditte, jag är inte förvånad. Många gånger när man tar bort något så är det något annat som också får stryka på foten. Samma sak när man lägger till något så är det något annat som hänger med på köpet.
RaderaLäste en bok om det om katter (haha, vad nu katter har för likheter med meloner vet jag inte) men där visade det sig att vissa fysiska drag hängde starkt ihop med vissa psykiska drag.
Roligt att min lilla föreläsning uppskattades!
SvaraRaderaKul och lite skrämmande läsning. 😯
🍉 min mini melon kom från Spanien och när jag skar några skivor till så hittade jag ett par kärnor, ätliga. 😊
Godnattkram å kram ❤
Jo, jag håller med. Lite skrämmande är det. Allt för att vi ska vara så bekväma. Undrar om barn om några år undrar vad det är för fel på melonen då den har bruna pluttar i!
RaderaComsi comsa bloggade också om kärnfria meloner idag. Men eftersom jag inte gillar meloner så bryr jag mig inte;-)
SvaraRaderaJag vet och det var då jag kom på att jag hade skrivit det här inlägget, låg i utkast och behövde bara lite sista handpåläggning. Tyckte att det passade bra med lite korsreferenser. :D
RaderaJa, det var ett intressant inlägg. Jag k bryr mig att varken om att spotta ut eller svälja dessa kärnor i melonernerna. Det hör liksom till. Visst hade det varit bra att slippa kärnorna....
SvaraRaderaAllt har väl sin mening...
Trevlig helg😚😙
Jag köpte en MED kärnor igår, den var nog faktikst godare. Eller så var det en tillfällighet.
Radera