En hejdad förskräckelse

Det så kallade landet ligger i träda, har inte hunnit ta tag i det i år. Men persiljan den lever vidare, som tur är! Jag brukar emellanåt hälla ut någon hink med vatten där för att hålla den vid liv i värmen och torkan. Nu var det någon dag sedan och det syns, jisses så torr och tråkig den ser ut!

Jag skulle i stort sett tippa ut hinken men hejdade mig av någon orsak.

Tur var ju det för det hade definitivt tagit en ände med förskräckelse! Undrar vem av oss som hade blivit mest skräckslagen: Tramse som sov gott och plötsligt får några liter vatten över sig eller jag som ser något flyga iväg i raketfart, antagligen spottande och fräsande!

Fast när pulsen lagt sig hade jag nog haft väldigt svårt att sluta skratta! Hade Tramse kunnat skratta skulle han nog inte ens börjat.

Nästan så jag tycker det var lite synd att jag hejdade mig ...