lördag 11 mars 2017

Lördagsgodis vecka 10 2017

Dags att stoppa ned näven och plocka upp gosakerna från den gångna veckan!

Godisbit nr 1
Att komma ut från mataffären och känna värmen slå emot en! Efter att ha spenderat några ruggiga månader är det så himla skönt att äntligen få vara varm igen, rakt igenom.

Godisbit nr 2
Att sitta i en renskurad utegrupp vid den i går rengjorda uteplatsen efter att ha varit arbetsplats under nästan fyra veckor. (Skygglappar på när jag ser cementfläckarna på fönstren, de måste tvättas.) Poolens vatten gnistrar återigen klart efter sandregnet och graderna har börjat stiga. Nästan 18 tror jag det är nu. Det går åt rätt håll!

Godisbit nr 3
Skål och grattis, mammis!
Den största och godaste biten är så klart att lilla mamma fyllde år i går! Godisbiten har några lite syrliga fläckar eftersom vi inte är med och firar i person. Jag vet dock att hon i går blev ordentligt firad av vänner och grannar, telefonen gick i ett och gratulationsmail kom från gamla elever mamma hade när hon var lärare, elever hon hade för ca 40 år sedan! Det är helt underbart att höra!

Och i dag har resten av familjen firat med skinka, ost, citroner och allt som mamma och pappa hade med sig från oss. Så vi är med och firar, som mamma sa.

fredag 10 mars 2017

Alhambra, Granada - Generalife

Så var det dags att besöka den sista delen där uppe på berget i Granada. Mamma och pappa satt kvar vid restaurangen och njöt av den goda maten och lät benen vila efter flera timmars gående. Mannen min och jag drog med oss sonen för att se Generalife, kanske det som jag var mest spänd på att få se. Det är ju en trädgård!

Först och främst ska jag säga att Generalife inte ligger i Alhambra (rubriken till trots), det ligger alldeles intill. Men jag tror nog att många - precis som jag - trodde att allt var Alhambra.


Så vad är då Generalife? Jo, namnet betyder Arkitektens trädgård och det är köksträdgården, området där djuren kunde beta samt det palats som ligger alldeles intill den gamla staden Alhambra. Där finns även en dunge där sultanen kunde jaga. För detta är även den kungliga trädgården dit den muslimske kungen kunde dra sig tillbaka för lite ro och avslappning under sommaren. Vintertid användes inte palatset och det förstår man när man ser det. Beläget högt uppe på ett berg, högt i tak, otäckta ljusinsläpp och öppningar. Det måste ha varit oerhört kallt och ruggigt!


Det ursprungliga Generalife byggdes under 1200-1400-talen och består av fyra delar: Colorada, Grande, Fuentepeña och Mercería.


Den lägre delen av trädgården kallas för Los Jardines Bajos, De lägre trädgårdarna, och ligger i den nya delen, Los Jardines Nuevos. Det är den del som förbinder Generalife och Alhambra och den färdigställdes 1951 (påbörjades på 30-talet).


Gångarna är en fröjd att se! De är gjorda med stor hantverkskunskap och har man inte klackskor så är de lätta att gå på.


De är så vackra och fantasifulla!


Inte ett ogräs!


I biljetten ingick inträde till Generalifes palats, Palacio de Generalife. Vi gick upp för en trappa och jag hörde en massa vatten porla. Vi steg ut på en innergård...


... och bara tittade och lyssnade! Detta är Patio de Acequia. Det var så fint! Växterna i rabatten var nyplanterade, säkert bara någon dag innan, men om ett tag kommer här att prunka med blommor! Den avlånga fontänen i mitten sprudlade med vattenbågar. Dessa fontäner har installerats under 1900-talet men fynd visar på att här fanns tidigare 12 stycken vattenmunstycken så porlande vatten hördes här även för flera hundra år sedan!


I valvbågarna såg man den vackra utsikten över Granada. Solen var på väg ned.


Här är en av köksträdgårdarna med raka rader av ätbart.


Innergården från andra hållet.


Detta är en annan innergård med apelsinträd och vackra fontäner innanför de strikt klippta häckarna. Den heter Patio del Ciprés de la Sultana och är från 1584. Från början var det badbassänger här med ledningar som sedan försedde Patio de Acequia med vatten.


På skylten intill trädet (det var avstängt så det gick inte att komma närmare) står det följande:
Cuentan de leyenda, que este Ciprés del la Sultana, fué testigo de los amorios de un Caballero Abencerraje y la esposa de Boabdil.

Min översättning: Enligt legenden är detta Sultanans cypress, den var vittne till kärleksaffären mellan adelsmannen Abencerraje och Boabdils fru.

Detta var i slutet av 1500-talet och det döda trädet står fortfarande kvar som vittne.


Generalifes palats, Palacio de Generalife, med det döda trädets topp.

En ödla solar sig i de sista värmande strålarna


Detta är en amfiteater. Under sommarhalvåret visas här flamencobalett! Här firas varje år sedan dess färdigställande 1952 Festival Internacional de Música y Danza de Granada, Granadas internationella musik- och dansfestivalen. Under årens lopp har den genomgått många förändringar och förbättringar.


Paseo de las Adelfas, Oleanderpassagen. Det måste vara helt otrolig när sedan oleandern blommar. Det var en lite magisk känsla att gå där, en sådan skillnad mot de strikta och formklippta cypresserna kring palatset. Denna gång övergår plötsligt till att bli ...


... Paseo de los Cipreses, Cypressgången. Tyvärr blev bilden väldigt suddig men jag ville ändå visa de vackra och majestätiska cypresserna som nog skänker en del svalka under sommaren. På sidorna om träden var det vatten som porlade, vi såg fördämningar och bäckar. Det var riktigt djungellikt och vilt! Denna sista del av Generalife är också nyare, den är från första tredjedelen av 1900-talet.

Och med detta vandrade vi ut från Generalife och Alhambra. Och vi åker gärna hit igen när allt blommar!

Alhambras siluett i solen som inte hade så lång tid kvar på sig
denna dagen i början av februari.

Vill du åka hit och uppleva det själv? Läs gärna mina tips om vad du bör tänka på när du planerar din resa hit.


Läs gärna de andra inläggen om Alhambra, Granada:

onsdag 8 mars 2017

Parroquia De La Inmaculada Concepción i Arroyo de la Miel

När mamma och pappa var här i början av februari så tyckte jag att vi skulle titta in i den mycket centralt belägna kyrkan i Arroyo de la Miel. Jag har tidigare tagit kort på den vackra utsidan samt att jag en gång stuckit in huvudet bara för att se. Men nu ville jag titta närmare.


Som svensk ska jag väl räknas som kristen men kan knappast kalla mig för praktiserande eller ens troende. Jag är döpt och konfirmerad men köper inte hela fadderullan. Däremot kan jag nog avundas dem som ser sin tro som ett stöd i livet.


Fast nu var det inte min tro eller brist på denna som det skulle handla om utan byggnaden. Kyrkan Parroquia De La Inmaculada Concepción, Församlingen av den Obefläckade Avelsen. För det är onekligen intressant att titta in.

Klocktornet

Det var en handfull skara människor i den ganska stora salen, långhuset. De flesta satt och kontemplerade, några gick precis som vi runt och inspekterade och begrundande.


Ena sidan var utsmyckad med en länga blyinfattade glas medan den andra motsvarande hade en balkong där. Tror att det var nog där uppe som kören står och där kanske orgeln fanns. Pappa kommenterade nämligen att han inte såg någon orgel.


Från början låg här en kyrkan från 1870-talet men den revs drygt 100 år senare och denna nya byggdes upp på dess plats. Kyrktornet (se några bilder upp) byggdes under 1990-talet.

Jungfru Maria

Överallt finns det alkover med någon divin personlighet, allt är - precis som det brukar vara i katolska kyrkor - väldigt "mycket".


Däremot tyckte jag att altartavlan var ganska liten och nästan lågmäld, i alla fall för att vara en katolsk kyrka.


Det fanns många ställen att skänka en slant vid och tända ett ljus för en anhörig eller annan person man ville sända en extra tanke till.


Vid sidoingången finns denna staty ...


... samt denna historia. Den här blev jag dock lite beklämd över. För ett mynt, jag tror det var för 50 cent, så tänds en lampa en stund. Har det med brandfarlighet att göra eller att någon måste ta bort de utbrända värmeljuskapslarna? Kanske är jag bara dum, det kanske faktiskt finns en bra orsak bakom valet till ett elektriskt ljus? Kanske den som vill tända inte kan göra det på grund av smärtor i händerna eller annan orsak.


Vackrast är det nog ändå med en riktig låga som fladdrar. Lite udda för mig var dock att Jesukorset inte var den centrala avbilden vid altartavlan utan den sitter på väggen några meter till vänster om portarna till kyrkan.

 

Jo, det är faktiskt en fin kyrka och den faller mig i smaken då den inte är så väldigt klatchig med guld och färg.

Vill du också titta närmare på kyrkan? Google Maps hjälper dig tillrätta.  Här finns också en spansk liten film om kyrkan, drygt en minut lång:

tisdag 7 mars 2017

Geggamåle-jakten

Jag plockade upp en i vardera hand. När jag står där med händerna fyllda ser jag skylten: NO TOCAR, POR FAVOR! Vänligen rör inte.

Uppsidejsi!


Jaja, jag skulle i alla fall ha dem och lägger dem därför i grönsaksförsäljarens påse, den han står och nästan lite demonstrativt håller upp åt mig. Eller troligen bara hjälpsamt. Fyra gigantiska vackert runda avokadofrukter för 2,50 € per kilo. Och sedan ytterligare ett kilo med normalstora och normalformade avokado för 2 € per kilo, om jag minns rätt. Eller var det ännu lägre?

Nöjd går jag förbi nästa marknadsstånd där i den varma Fuengirolamorgonen.Och så ser jag ännu mer avokadofrukter, de där små som brukar vara så goda. För 1,50 € per kilo.

Oj! Jag kommer bli så poppis när jag kommer hem! Sonen och jag älskar avokado, mannen min bara i guacamoleform, geggamåle som sonen döpte det till när han var liten och nöjd satt i soffan med en skål mellan benan och mumsade guacamoledoppade tortillachips.

Det här är från samma försäljare med de "normala" frukterna.
De är uppenbarligen inte av samma sort.


Vadan denna frossa i avokado? Jo, i de vanliga matbutikerna ligger kilopriset på ca 4 € eller 1,3 € per stycke. Riktigt dyrt! Och eftersom jag så sällan går på marknaden så passade jag på. De flesta är ännu stenhårda men mognar väl allteftersom, förhoppningsvis inte alla på en gång.

Tänk vad gott det är!



Jag måste få retas lite till! I dag har det varit nästan 25 grader varmt! Då var det rätt skönt att stå där och rengöra poolen, nu är vattnet kristallklart igen. Men det dröjer lite till innan det känns badert, det är bara 16 grader i vattnet.

Visst ja, jag har inte gjort sammanställningar över varken januari- eller februarivädret kom jag på! Det kommer ...

söndag 5 mars 2017

Skyltsöndag nr 50 - Pausdag

I dag tar jag en paus med Söndagsskyltandet. Efter att ha rensat 4 säckar ogräs, klippt gräsmattan, planterat växter, sopat, gått två skottkärrevändor (Passade på att låna takgubbarnas skottkärra!) med skräp till sopstationen så känner jag mig lite halvmör i både kropp och skalle.


Så nä, nu sätter jag mig en stund i solen i stället (molnen flyttar lite på sig emellanåt), dricker en kopp kaffe och mumsar på några neg... chokladbollar medan jag läser i min eboksläsare. Njuter en stund av att det i dag har varit lite drygt 20 grader, jag har gått runt i t-shirt och funderat på att byta om till shorts.

Fast när jag tänker efter, den där bilden skyltar ändå om en hel del! Söndag, vår, välförtjänt paus och njutning!

~ ☺ ~

Vill du se fler skyltar och annonser kan du klicka på etikett Skyltsöndag här i bloggen.
Och glöm inte bort att kika in på förvaltaren BP's Skyltsöndag! Här är alla medverkare

lördag 4 mars 2017

Lördagsgodis vecka 9 2017

Även om det blåser, regnar och är 12 grader där ute just nu så är det trots allt lördag och dags att plocka fram godispåsen, tända en brasa och sätta sig under filten.

Godisbit nr 1
Förra veckan skrev jag att taket var klart. Det var nog inte riktigt rätt för nu är det klart! Tror jag, i alla fall. Takgubbarna ägnade onsdagen och torsdagen åt en massa målningsarbeten där uppe och det är så himla fint gjort! Inget kladd, inga (synliga) nödlösningar (japp, jag klättrade upp på taket och avsynade). Miguel, han som vi hyr av, sa att han har största förtroende för dem och jag förstår det.

Godisbit nr 2
Titta vilka godisbitar i olika färger!
Oavsett om det stavas freesia eller fresia.
Jamen, titta på dem! Freesiorna! Vilken färgprakt och vilken doft! Vet att de - precis som taket - var med i förra veckans godispåse men det finns ju en orsak. BP kommenterade då att hon inte visste hur freesior doftar. Lukten beskrivs som lite åt liljekonvaljhållet och är ofta en av dofterna i parfymer. På Parfymoteket beskrivs den så här: "Freesia är ett släkte bland irisväxter. Doften är söt, pepprig, uppfriskande och blommigt träig. Den angenäma doften är bra på att sprida sig och upplevs ren och tvålliknande."

Varför inte ta en sväng förbi en blomsterhandel eller till exempel Hötorget och där snosa in lite av väldoften, kanske till och med ta med sig hem? Det är en utmärkt snittblomma som håller sig ganska länge.

Godisbit nr 3
Jag sa i måndags att jag behövde ta mig till affären och handla men jag kom inte i väg. Tisdagen var allt stängt eftersom det var Día de Andalucía, onsdagen hade jag ingen lust och samma sak med torsdagen, fredag morgon bakade jag frukostbröd (det var slut) men sedan var jag nästan tvungen att ta mig till en matbutik.

Så varför är detta en godisbit? Jo, varje gång jag handlar så hoppar det alltid ned en massa extra. En förpackning mjölk kostar alltid minst 100 kronor! Eller 10 € här i Spanien, då. Så tänk så mycket jag sparade in nu och tänk vad bra att vi åt upp en del av det där som bara bli liggandes i kyl och frys. Och jodå, vi åt gott hela veckan!

onsdag 1 mars 2017

Rondell nr 14 - Rotonda de Miguel Martín Campos 'La Miguela'

Alla rondeller är inte riktigt lika lyckade estetiskt sett. Den här stackars rondellen ser verkligen inte mycket ut för världen! Medan jag letade information om rondellen så sparade jag det som Den lila fula. Inte så smickrande. Men passande med ett träd på svaj och ovårdat gräs eller vad det nu är där i rundeln. Upphöjningen är inte vidare värst vacker den heller.


Men den här platsen har faktiskt ett riktigt namn, ett väldigt långt sådant: Rotonda de Miguel Martín Campos 'La Miguela'. Den invigdes 29 juni 2016 så den är relativt ny. Vem är då denne Miguel Martín Campos 'La Miguela' och varför har han blivit ärad med en rondell här i Arroyo de la Miel?


Jo, La Miguela var ägare av en bar som låg i närheten av denna plats. Baren öppnades 1969 och här samlades bland annat sångare, konstnärer och tjurfäktare. La Miguela var en förkämpe för människors likaberättigande och för HBTQ, för tolerans och jämlikhet. Han gjorde även egna framträdanden i sin bar. Baren stängdes sommaren 2010 och som jag förstår så är barägaren inte längre i livet.

Om nu kommunen ville hedra hans insatser, kunde de inte ärat La Miguela med en rondell med lite mer ... karaktär?


Vill du själv se den? Då kan du åka hit:
Korsning: Calle Terramar Bajo/Carril de Siroco/Avenida de Bonanza
Ort: Arroyo de la Miel, Benamadena
Provins: Málaga, Andalusien, Spanien
Google Maps hjälper dig till rätta.


Det här är min lilla serie med cirkulationsplatser jag har kört förbi eller genom i först och främst Spanien. Vill du ser fler vackra, roliga, konstnärliga eller helt enkelt bara udda rondeller? Klicka då på etikett Rondeller. Planen är att publicera en ny varje onsdag.