Vi var på promenad på paseon i Fuengirola igen.
- Kolla bilen! utbrast jag.
- Var? sa de andra.
- DÄR! På andra sidan vägen.
- Woooooooow!
Den stod lite gömd bakom de andra bilarna men den syntes liksom ändå. Jag sprang över och fotade och kunde då konstatera följande:
Det är en Porsche (modell får någon annan artbestämma).
Malina är innehavaren av den.
Hon bor i Monaco. Eller bilen är registrerad där i alla fall. Brukar ju vara lite si och så med var man är registrerad och var man faktiskt bor när det gäller vissa länder. Pengar och skatter, ni vet.
Det kallas för chrome vinyl med denna typen av pimpning. Antar att det är en film man sätter på den befintliga lacken på samma sätt som man sätter dit reklam på bilar.
Googla gärna på bilder med sökorden chrome vinyl car - vilka bilar!
Undrar hur jag ska få mannen min att gå med på att chrome vinylpimpa vår bil i rött ...
Inget ont som inte har något gott med sig, brukar det ju sägas. Men att rensa öronen med en bomullspinne så att man sedan tvingas ut och till läkare är kanske lite väl mycket för bloggen.
Men positivt tänkande! Strålande vackert väder med en klarblå himmel och en vacker rondell med stora palmer och kantad med någon lila växt som väller överkanten. Väldigt stor semesterkänsla i den rondellen, tycker jag!
Egentligen finns det inte så mycket att säga om den namnlösa rondellen förutom att växtligheten i de tillhörande refugerna för tillfället inte tillförde så väldigt mycket. Men jag tror det är för att det just nu inte är deras tid.
Uppskattar ändå att det inte bara är en
betongsockel, att man passat på att göra något som emellanåt nog är vackert.
Örat då? Ingen smärta och hörseln är oförändrad. Jag åkte på en penicillinkur, så klart. Duscha med igenproppat öra, återbesök om tio dagar. Och så fick jag ju en banning med höjt finger och allt av läkaren: ¡No tocar! Inte röra! Nä, jag vet att man inte ska röra hörselgången med mindre saker än en armbåge men varför finns det tops då? De heter ju till och med öronpinne!
⛐
Vill du själv se den? Då kan du åka hit: Korsning: Calle de Alemania/Avenida del Sol Ort: Torrequebrada, Benalmádena Provins: Málaga, Andalusien, Spanien Google Maps hjälper dig till rätta.
⛐
Det här är min lilla serie med cirkulationsplatser jag har kört förbi
eller genom i först och främst Spanien. Vill du ser fler vackra, roliga,
konstnärliga eller helt enkelt bara udda rondeller? Klicka då på
etikett Rondeller. Planen är att publicera en ny varje onsdag.
Vi gick en promenad utmed Paseo Marítimo i Fuengirola och än en gång hade den annat att erbjuda än den förväntade solen, en underbar havsutsikt och skådandet av verkligt udda människor.
Fuengirola fyllde förra året 175 år som stad och detta uppmärksammas där vid promenadstråket utmed Medelhavet.
Förstorade fotografier från förr visas upp och de är verkligen värda att ses! Det är en utställning som heterFuengirola ayer y hoy, Fuengirola i går och i dag.
En hel radda med stora vackra skyltar med foton sedan 1900.
Plaza del Torro, tjurfäktningsarena från 1962. Här får det plats drygt 4 000 åskådare. Som jag förstår det så används den tyvärr fortfarande för dess ursprungliga syfte. Har aldrig varit där (kommer aldrig frivilligt att gå på en tjurfäktning), bara åkt förbi och det är en vacker byggnad.
Hotel Mare Nostrum, byggt 1960. I dag ligger det inte ute på en åker som det ser ut att ligga på då.
Avenida Condes de San Isidro, den som vi svenskar kallar bussgatan, här anno 1964.
En närbild av fotot på bussgatan, titta på polismannen som står där och viftar åt trafiken. I dag skulle han fort få utslitna armar.
Paseo Marítimo 1965, då var det inte mycket till väg eller promenadstråk
Många skyltar är det med foton från förr, både på fram- och baksida av skyltarna. Men varje foto är värt en stunds betraktelse och begrundande.
En liten film har de också gjort:
Har det verkligen blivit så mycket bättre i vissa avseenden?
Hur trevligt det än är att se sig om i backspegeln så är det nog så viktigt att se vad man faktiskt har där i spegeln i dag!
~ ☺ ~
Vill du se fler skyltar och annonser kan du klicka på etikett Skyltsöndag här i bloggen.
Och glöm inte bort att kika in på förvaltaren BP's Skyltsöndag! Här är alla medverkare
En vecka som har varit lite stressig, knökig och bökig samt sorglig (med det som hände i Stockholm) men som så klart ändå har sina fina och goda stunder! Plockar som vanligt upp några få av dem ur min godispåse.
Godisbit nr 1
Det är äntligen färdigmålat här hemma! Tre dagar var målaren här, det gick inte direkt fort och vi hoppas att Miguel, han som vi hyr av, inte betalat per timme. Men fint blev det!
Godisbit nr 2
Påsklovet har börjat ... Vi slipper vakna av väckarklockan på morgonen veckan som kommer. Gu så skönt!
Godisbit nr 3
Torsdagens middag som sonen glatt gjorde merparten av. Vad bjöd han på då? Jo, han gjorde potatismos (inte pulver, det kommer inte innanför dörren i det här huset). Sedan stekte han nötköttsstrimlor (som jag skurit, än vägrar han skära kött) och kebabkryddade (som vi blandade ihop själva). Detta serverades sedan med tortillabröd, sallat, majs, tomatskivor och yoghurtsås. Kebabrulle, helt enkelt. Jättegott!
Ledsen, ingen rondell i dag. Har inte hunnit fota några denna veckan för det har varit lite mycket annat att göra. Detta inlägget är som ett levnadstecken från min sida, bara.
Det här var Googles lilla meddelande i dag:
Now seems like as good a time as any for an important reminder: Never read the comments.
VA? Vad tråkigt det skulle vara för oss bloggare då! Fast antagligen har jag väl helt missat poängen med detta meddelandet. Verkar ha något med troll att göra, dvs de som bara sitter och skriver för att röra om i grytan.
Ytterligare en söndag jag inte alls hade tänkt att delta i denna underbara skyltparad. Men så gick jag en promenad och tittade runt omkring mig och insåg att här finns till och med en röd tråd! Alldeles inpå knuten!
Så varsågoda, i all enkelhet ett collage med skyltar som visar var brevbäraren lämpligen bör peta ned posten.
En tunn liten springa under den stora skylten Buzón, brevlåda,
~ ☺ ~
På denna hade de nya ägarna målat över texten med sitt namn. Jag har i min tur kladdat ut deras namn ...Rätt ska vara rätt. Men fint är det ändå.
~ ☺ ~
Vacker!
~ ☺ ~
Jag förstår att brevbärarna ibland har svårt att dela ut posten, denna syns knappt!
~ ☺ ~
Ytterligare en som var svår att se.
~ ☺ ~
En vertikal!
~ ☺ ~
Titta så fin! Med en egen liten lucka under för ... vad? Ödlor? I vår brevlåda (inte den på bild) sitter det ibland ödlor där inne i brevlådan.
Jisses vad rädd jag blev när en stor ödla rände iväg när jag öppnade luckan! Squeeek!
Jisses vad takläggarna skrattade när de såg det.
~ ☺ ~
Ännu ett hål i väggen. Eller muren.
~ ☺ ~
En lite mer internationell tolkning.
~ ☺ ~
Visst är den fin! Och väldigt spansk, namnet till trots.
~ ☺ ~
Och visst är denna vanligt tråkig!
~ ☺ ~
Men hur ska då brevbäraren få posten att stoppa ned i alla dessa brevinkast och -lådor? Jo, man letar upp denna:
~ ☺ ~
Inte denna, dock! Förstår inte ens varför det står att man inte ska
stoppa ned brev i denna gröna, det finns liksom inte någonstans att
stoppa ned posten såvida man inte bänder upp luckan.
~ ☺ ~
Vill du se fler skyltar och annonser kan du klicka på etikett Skyltsöndag här i bloggen.
Och glöm inte bort att kika in på förvaltaren BP's Skyltsöndag! Här är alla medverkare
Trots allt tjafs med den spanska byråkratin denna veckan så har där varit några riktiga ljusglimtar!
Godisbit nr 1
Söndag kväll, sonen hade läst ut alla böcker. Jag skulle logga in på Stockholms Stadsbibliotek för att hitta en ny bok åt honom att ladda ned men äsch! Det har gått ett år och lånekortet har inaktiverats (de är aktiva ett år i taget, tydligen).
Kl 20:23 på söndagskvällen skickade jag mail till dem om att aktivera kortet, måndag morgon kl 9:02 fick jag svar att det var fixat. Helt suveränt fin service! Jag är så otroligt tacksam för detta!
(Tänk så lätt administration faktiskt kan vara!)
Godisbit nr 2
Återbruk! Mannen min suckar åt mig ganska ofta, jag har ju så svårt för att slänga saker. Men den här gången fick jag med beröm godkänt. Varför då? Jo, en av de där böjliga skärbrädorna från IKEA hade spruckit lite i mitten. Kastklar, alltså. Men jag tog i stället fram saxen och klippte skärbrädan i bitar så nu har jag fyra små skärbrädor i perfekt storlek för till exempel en apelsin för morgonjuicen. Dessutom får de plats i diskmaskinen utan att vara i vägen för vattenspridaren där inne.
Godisbit nr 3
Torsdagens middag, så klart! Sonen skulle ju laga middag och han hade bestämt att vi skulle göra köttfärscrêpes, dvs pannkakor med någon köttfärsfyllning, ost på och sedan in i ugn en stund. Så det blev det! Han lagade i stort sett allt själv medan jag sprang runt med disktrasan i hand och torkade och sa vad han skulle göra.
- Lagade du allt själv? frågade mannen min när vi satt vid bordet.
- Ja, fast mamma hällde i paprikapulver och den där andra ... salladskryddan.
Och jo, det stämmer i stort. Jag tog över lökhackandet när tårarna bara rann.
- Häng inte över löken så blir det lite lättare och gnugga inte med handen i ögonen! Och akta fingrarna! instruerade jag.
Resultatet? Det blev gott, ingen gourmetmiddag kanske, men helt OK. Men man måste ju lära sig vardagsmat också samt att det är svårt att instruera när det liksom sitter i fingrarna. Men bäst av allt var att han gjorde allt med ett bra humör, tyckte det var kul. Han har redan bestämt vad som står på menyn nästa torsdag.