Varje gång jag skriver veckonumret hickar jag till en del. Är vi redan framme vid vid vecka 20!? Jisses, nästan halva 2019 har slunkit iväg.
Jaja ... Som tur är finns det godisbitar ur denna veckan också!
Godisbit nr 1
Fysioterapi-lektionerna avklarade. Sonen har gått sex gånger på fysioterapi för att lära sig övningarna han ska göra varannan dag från och med nu.
-
¡Muy bien, joven! sa fysioterapeuten och kollade noga hur en av de sju övningarna utfördes.
Om ett halvår ungefär kommer vi att få kallelse från sjukhuset igen för att kolla hur det då ser ut med sonens skolios.
- Ett halvår! Ska jag hålla på med det här ett halvår!? sa sonen bestört när vi var på väg hem från sista sessionen.
- Lilla hjärtat, sa jag. Du kommer nog att få hålla på med det här i många år! I alla fall så länge du växer, kanske resten av livet ...
Stackars liten. Men tänk ändå så bra det är att han har fått hjälp och att det på dessa sex sessioner och några hemma redan märks, han gör framsteg, sträcker på sig! På måndag ska vi köpa en pilatesboll också! De är roliga!
Godisbit nr 2
Amaryllisen blommar! Det är alltså så här års de egentligen blommar när de själva får bestämma. Den ser lite skamfilad ut, det blåste något infernaliskt i går!
Blåsten gjorde att det rasade citroner från trädet! En hel matkasse med fina citroner plockade jag ihop (det på bilden är bara en bråkdel ...). Jag frågade väninnan och grannen Fru Cuba om hon ville ha mer och som tur var ville hon det. Så himla trist när man bara får kasta, jag kan inte ta hand om det själv.
Godisbit nr 3
Snabb hjälp! Vi fick lite panik när vi såg att det inte fanns några tider på Sveriges Ambassad i Madrid! Inte en endaste en förrän slutet av augusti! Våra pass går ut, mannen min och jag har våra nationella ID-kort men sonen har ju inte det. Dessutom måste vi åka till Serbien i sommar och då måste vi ha pass.
Som tur är så kunde ambassaden skaka fram några extratider åt oss så i veckan som kommer ska vi på en blixtvisit till Madrid.
Godisbit nr 4
Lengua 1 ESO avklarad! Ja, ni läste rätt! Sonen klarade sin sista
recuperación och har nu i alla fall en femma i betyg, precis på gränsen. Med tanke på att han inte har pluggat ett dugg inför detta - trots tjat och tjafs - så är jag nöjd.
Sonen berättade att provet var helt annorlunda mot de andra. Detta får mig att tro att de har gjort det enklare för att fler elever ska kunna passera. Men just nu bryr jag mig inte, det känns verkligen så himla skönt att detta är fixat!