¡No cacas de perro!

Finns i Elviria på några ställen

Många gator här har så långa och konstiga namn. Dessutom så verkar de ibland byta namn mitt i, tycker jag. Därför har det blivit en del gator och platser i Fuengirola som har fått mer beskrivande namn av alla svenskar här på Solkusten, andra har kommit till av - och används inom - vår familj.

Jag kan kanske berätta mer om det en annan gång för idag ska jag adressera Calle Francisco Claros Curro, i vår familj omdöpt till "Bajsgången".

Vi parkerar varje morgon och eftermiddag bilen vid feriaplatsen och går över den där plattan (med garaget för bortbogserade bilar under) och därefter fortsätter vi då Bajsgången fram mot Avenida Acapulco och Svenska skolan. Här verkar alla med hund i Los Boliches gå morgon, dag och kväll med sina (oftast inte alls särskilt) små älsklingar. Man hoppar och skuttar åt sidan samtidigt som man undrar hur många högar och pölar man inte har sett och därmed gått i.

Skor som varit ute har vi inte på oss inne hemma hos oss.

För att slippa gången på tillbakavägen så brukar jag ofta gå via Parque del Rosario och beundra de vackra träden som fåglarna älskar, det är världens liv på de små parakiterna där uppe i lövverket. Gräsmattorna aktar jag mig noga för att beträda då där springer alla glad och lekfulla hundar medan hussar och mattar promenerar runt eller sitter på några av de många bänkarna. Imorse när jag lyfte blicken för att titta på de enorma träden såg jag en skylt som av skicket att döma har suttit där länge: det är hundförbud i parken! Det var värst! Det hade jag ingen aaaaning om - uppenbarligen inte hundägarna heller.

Eller så skiter de i det medan hundarna skiter - punkt.

Vännen Fru Australien hade bara varit här en vecka när hon för sig själv mumlade "Gu vad jag är trött på alla hundar!" när vi gick mot parkeringen. Det tog väl ungefär lika lång tid för oss innan vi sa det när vi kom hit i augusti, Fru Torreblanca sa det säkert redan i juni när hon kom hit.

Jag har egentligen inget emot hundar men de är så många och de är ÖVERALLT här på Solkusten! Antar att det är alla pensionärer som har dem som sällskap och som hjälp till att komma ut och på ett enkelt sätt träffa nya människor. Inget fel i det, de verkar så nöjda där de står och pratar medan jyckarna rusar runt oss andra som går förbi. Men jag anser att de (hundarna, alltså) ska vara kopplade (vilket de enligt lag ska vara), de (gäller både två- och fyrbeningar) ska inte kissa på varenda buske (går att träna bort), hundägarna ska plocka bort efter dem (vilket de också måste enligt lag), de (hundarna, då) ska inte kopplas fast precis vid skolans grind eller butikens dörr (många är rädda eller allergiska, hur ska de våga gå in?).

Som sagt, jag har inte problem med hundarna - det är ägarnas fel. Hundar är oftast glada och sociala yrväder som vill gulla och leka medan ägaren inte har vett/ork att styra och träna dem. Grannen Fru Africaan berättade att i ett av våra radhus hade ägarna inte orkat gå ut med sina två jättejyckar utan under en längre period bara släppt ut dem på den övre terrassen. En saneringsfirma fick kallas in efter att hyresgästerna hade avhysts medelst stänga av strömmen (de vägrade flytta).

Hmmm... hur ska man runda av det här inlägget nu då? Tror inte det går... :D Ska jag verkligen våga publicera det och riskera få en massa sura kommentarer? Äsch, nu har jag öppnat en flaska med attans god Cider från DIA (det enda som var bra i den affären, upptäckte jag idag) och folk skriver ju inte så mycket kommentarer i alla fall...


Men snälla hundägare, plocka upp efter er! Eller ja, efter hunden då.

Så. Nu trycker jag på PUBLICERA.