Väg A-381 mot Comic-Con Spain 2015

Idag har vi varit på Comic-Con Spain 2015 som jag skev om tidigare. Men jag tänker inte skriva om själva Comic-Con idag, måste sortera intrycken först så jag ger det lite rättvisa.

Vad jag ska skriva om idag är resan dit, eller kanske mest om väg A-381 mellan Algeciras och Jerez de la Frontera.

Jag hade väntat mig en motorväg i drygt 8 mil av snark-sorten, dvs rak väg, inget att se, grått och trist. Vet inte varför jag fått för mig det, varifrån jag skulle ha fått det. Men det är ju alltid roligt när man blir överraskad och ännu mer när det är i positiv betydelse.

Det är helt fascinerande att se hur landskapet förändras varefter man åker milen fram. Av någon anledning har jag fått för mig att Spanien är platt men det är det ju inte! I alla fall inte Andalusien. Här är det verkligen berg och dalgångar. Bergen är mjukt rundade och många, täckta med en djup grönska som just nu skiftar i gult av alla acasior som blommar. Ju närmare man kommer Jerez, desto flackare blir det, där är det inte längre berg utan kullar som bönderna kultiverar. Det kändes som att köra in i Skåne, nästan.

Jag tror att det är i dessa trakter som det ska finnas en bit regnskog i Europa. Det är så grönt och fint! Jag hade gärna stannat bilen och bara gått och gått i skogarna...

Utmed vägen finns det dock alltid mindre roliga inslag, här var det i form av alla dessa vindkraftverk. Mannen min har en väldans massa åsikter om dessa, själv försöker jag att inte titta på dem men det är så klart svårt att undvika när det finns tjogvis av dem.

Men utmed vägen finns det även alltid roliga inslag! Ett var när jag vid Los Barrios tittade upp på en kraftledningsstolpe och på denna ser ett gigantiskt fågelbo! Och det var bebott dessutom: storkar! Plötsligt tittar man ju då närmare på alla stolpar och inser att i stort sett varenda en är grunden för ett storkbo! Undrar om jag någonsin har sett storkar i verkligheten förut...

Sedan finns det platser som väcker förundran och tankar: vad har hänt här? Som när vi åker förbi ett sjöområde där det står träd mitt i vattnet. Sjön har inte kommit till i år, träden är döda sedan ett tag tillbaka. Det stora vackra huset har äntligen fått en sjötomt, kraftledningarna står plötsligt mitt i sjön... Hur gick detta till? Vem eller vad har dämt upp utloppet?

Vi åkte även förbi ett nunnekloster, Monasterio de las Hermanas Belén, som vi sagt att det borde vi vid tillfälle åka förbi och titta närmare på, det såg så vackert ut.

Som ni ser har jag även etiketterat detta inlägg som Utflyktsmål. Så fint tyckte vi att denna väg var.