En brinnande buske

Som nämnts tidigare, att få fjutt på olivved är inte det enklaste! Papper, kartong, sådana där vita konstiga braständare... Det går väl men det är mycket suckar från oss och rök ifrån brasan innan den kommer igång.

Kvistar är bra! Men var får man tag på det?

Vi har en park alldeles intill och där har de under hösten kapat alla hibiskusar utmed de veritabla fotknölarna. Riset har tagits bort men det ligger faktiskt rätt mycket lösa smågrenar kvar i rabatterna!

Men får man plocka dem? Vet inte.
Ska man våga? Jodå!

I förra veckan gjorde vi oss en liten utflykt dit, det var väl t o m samma dag som mamma och pappa kom hit.

Vad säger lagen i Spanien?
Får jag plocka dessa lösa grenar
i offentliga parker?

Sonen tog sin sparkcykel, jag en kasse och mamma hängde med som utkikspost. Vi fyllde snabbt och hukande kassen, det fanns hur mycket som helst i varierande torrhetsgrad - från murket till grönt.

Och nu minsann fick vi fjutt på olivveden!

Men veden var nästan slut. Vi köpte därför ny ved, den här gången vid ett ställe i Benalmádena Pueblo vid en skylt med venta de leña, vedförsäljning, av två mycket spanska och trevliga små gubbar. 5 € för en något större säck än den jag köpte på Shell, innehållandes olivträdrötter i mindre bitar. Den vägde något kilo mer men i förhållande till storlek och vikt tolkar jag det som att "gubbveden" är torrare och därmed bättre.

Och idag har sonen och jag fyllt kassen på nytt med hibiskuspinnar. Men kassen är ful och inget jag vill se på längre där intill brasan så jag klippte ned kvistarna med min fina nya sekatör (tack mamma och pappa) i en vacker terrakottakruka. Känner ni igen krukan? Det är den här som nu är tömd och renskrubbad!

Ikväll ska vi njuta av en brasa medan vi ser en film!