onsdag 3 april 2019

Tur och retur

Mamma påpekade när hon var här att mina kastruller och stora stekpannan börjar bli lite slitna och det har hon alldeles rätt i. Drygt fem år av idogt användande sätter sina spår i de där ytorna som inget ska fastna i.

Vi tittade lite i butikerna när de var här men jag hittade inget som jag kände jag ville ha. Jag har verkligen gillat mina tjockbottnade köksredskap, det är så bra storlek och form på dem! En efterföljare har en del att leva upp till, helt enkelt.

Jag har emellanåt tittat på nytt, funderat och tänkt. Till slut beställde jag på Internet av samma märke men annan modell i formpressat aluminium. Så himla läckra! Kommer platsa bra på veckans Lördagsgodis tänkte jag, för kolla bara!

Den är mörkt röd nedtill och sedan blir den ljusare upptill
även om det syns kanske inte så bra där.

Problemet var bara att någon hade bangat mjölkkastrullen i leveransen för så här såg den ut på undersidan:


Emaljen låg lös i bubbelplastpåsen den var inlagd i. Så himla trist! Jag kontaktade omedelbart leverantören och den ska skickas tillbaka och jag får pengarna tillbaka. Fattas bara ...

Jag hade även beställt en stekpanna och en treliterskastrull, samma märke men annat inköpsställe än den lilla mjölkkastrullen. Det är tydligen synd att ha hela sortimentet.


Kolla så fin stekpannan är! Lika bra att prova, tänkte jag så jag diskade ur och torkade torrt. Här skulle det stekas!

Eller inte. På en gång bågnade botten på stekpannan så den stod där och vickade på glashällen, kastrullen visade tendenser till att göra samma sak.

Så det var bara att kontakta den leverantören också. Av detta har jag lärt mig att aluminium köper jag inte igen, det funkar inte i detta sammanhanget.

Jakten på nya kastruller och stekpanna, den fortsätter. Tur att det fortfarande finns lite liv kvar i mina gamla.

19 kommentarer:

  1. Så trist! Och en massa extra jobb. Hoppas du även kan ta betalt för tiden det tar dig att skicka tillbaka alltsammans. Färgen var ju helläcker. Men det hjälps ju inte om inget fungerar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst var den läcker! Så himla synd ...
      Nej, inte får man ersättning för förlorad tid inte. Men säljaren av den emaljskadade kastrullen sa att han inte vill ha den i retur, jag kan behålla och han ska betala tillbaka vad jag betalat. Så jag slipper i alla fall krångla med den.

      Radera
    2. Skönt så!Alltid något.

      Radera
  2. Ursäkta att jag skrattar en aning här. Visst är det trist att du får returnera både kastrullen och stekpannan, men en sak har jag lärt mig - inte den hårda vägen för en gångs skull - nämligen att aluminiumkastruller/- stekpannor inte går ihop med spishällar. Du som kan allt och lite därtill har uppenbarligen missat detta. Helt otippat måste jag säga;-)

    Kan tipsa om Paolo Robertos stekpannor som jag använder: https://www.koketsfavoriter.se/le_zie. Har några grejer från Le Creuset också: https://www.lecreuset.se/till-koket/

    Du vet väl att man får vad man betalar för;-) Mina stekpannor har ungefär sju år på nacken och har inga ränder där något kan fastna i;-)

    Sorry, men kunde inte låta bli att skratta. Du är ju annars så himla klok och kan allt och är så överlägsen lilla mig. Hoppas du kan förlåta mig;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har köpt någon billig stekpanna någon gång som har bucklat så jag vet hur de beter sig. Men eftersom den jag använt tidigare (som kostade drygt 50 €, alltså inte det billigaste) varit superbra så räknade jag med att denna också skulle vara det eftersom den enligt tillverkaren dessutom ska funka på alla slags spisar.

      I dag ska jag fortsätta jakten!

      Radera
  3. Märkligt det där, hur man kan fästa sig vid nåt så prosaiskt som en stekpanna ... när vi bytte vår gamla spis till en modern häll blev man ju tvungen att skiljas från gamla älsklingar, det var (löjligt nog) lite tufft!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att det är lite så att man spenderar en hel del tid vid spisen och man lär sig alla egenheter så de blir som personligheter. Dessutom är det nog så att man knyter ihop objekt med händelser och personer och då får de än mer betydelse. För mig inget konstigt.

      Radera
  4. Fy vad synd på så fina kastruller! Hoppas din jakt går fortare och lättare än min jakt på lavalampan. Men, men. Trägen vinner! :-)

    PS: Ännu en fördel med gasspis (utöver att det går fort och att värmen regleras omedelbart) är att kastrullerna inte behöver vara så himla platta på "plattan". Dom flesta kastruller och stekpannor som jag har är inköpta på IKEA :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jamen visst är det synd! De som bågnade har jag idag returnerat, den lilla mjölkkastrullen (visste inte att det hette så) med emaljskadan får jag behålla!

      Jag hade gasspis när jag bodde på Högalidsgatan i Stockholm och usch vad jag inte gillade det! Gammal spis som sa PFOFF! när man tände med tändsticka, jag blev lika rädd varje gång! Och så sabbade jag plasthandtagen på kastrullen ...

      Har du vågat googla på amazon lampara lava rojo?

      Radera
    2. Jodå, nu har jag vågat det :-) Men ännu så länge är jag fullt nöjd med min orangea. Tills jag kommer till Murcia nästa gång vill säga :-D

      Radera
  5. Svar: Hahaha! Skrattade högt när jag såg din bild som ger uttrycket "fula fisken" en helt ny dimension. Googlade firren och den heter "scorpion fish" på engelska. Ett mycket passande namn om du frågar mig. Fisken ser ut som om den hade blivit biten av just en skorpion.
    Fisken liknar en Uer, som är i stort sett oätlig enligt mig. Men tror det eller ej, jag hade nog testat cabrachon ändå. Tror dock att jag hade kapat av huvudet först och täckt över med en servett;-)

    Kul att ni också har en tapas maraton på Costa del Sol. Ska du "delta"?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha! Jag kollade också bilden på fula fisken och tyckte att den liknade en supergod (men ohyggligt ful) fisk som jag har ätit många gånger i Frankrike. Där hette den rascasse och med BPs engelska namn googlade jag och kom fram till att det är just den fisken. Supergod som sagt, utom en gång när den serverades typ "huller om buller" och det var minst en miljon ben på helt obestämbara ställen...

      Upptäckte fisken när vi var på kanalbåtsresa i Frankrike 1998. Då åt jag nästan bara marulk och rascasse på dom restauranger vi besökte. Kom då fram till att ju fulare fisk - desto godare! :-)

      Radera
    2. Vad kul att du gillar fula fisken!

      Ska se om jag kan få med mig familjen på ett rejs men jag är tveksam. Tror jag har skämt bort dem med min mat. :!

      Radera
    3. Ama, där ser man! Ja, man ska ju inte döma hunden efter håren sägs det men i det här fallet blir det väl fisken efter fjällen.

      Marulk är gott om det tillreds rätt dvs inte av mig. Är hopplöst dålig på fisk.

      Radera
  6. Svar - igen! Jo, Ditte menade nog att hon besökt en galopptävling där. Täby Galopp invigdes 1960, långt innan vi flyttade hit. Loppisen du sålde dina saker på slog igen efter 10 år, 2018. Vi besökte den ofta och jag har bloggat om den många gånger. Galoppens läktare ska visst bevaras, men allt annat har redan nu jämnats med marken. Ganska sorgligt. Även om jag måste medge att jag inte bidragit mera än en enda gång till galoppens överlevnad, men då vann jag i alla fall hela 60 kronor. Måste ha varit på 1980-talet...

    SvaraRadera
  7. Himla osis på annars så fina och nya kastruller, tur iaf att det inte var något problem med att få pengarna tillbaka.. och, du påminde mig om att jag/vi nog också måste ta och uppdatera våra egna kastruller:) ;) , tack för tipset :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, ja ibland märker man inte saker förrän någon annan påpekar det och då förstår man inte hur man kan ha missat det!

      Än har vi inte fått alla pengar tillbaka, bara från den ena leverantören. Men det vore väl fasen om vi inte fick från den andra också!

      Radera
  8. Skam den som ger sig!
    Vad var det där med att grejer bara ska fungera ... Bilar, elektronik OCH allt annat ;)

    SvaraRadera