Whack-an-Ant

Myror...

F-n vad trött jag är på dem! De är lugna någon dag (antagligen för att gruppera om och föda upp nästa generation) men så dyker de upp igen. Så nu vet jag var de är: överallt. Eller antagligen under allt.

Just nu är det relativt myrfritt i köket men igår var det jakt i sovrummet. Eftersom de inte längre är där har de idag hittat tillbaka till toaletten där de inte har varit på ca 2 veckor. Undrar var de tänker husera i morgon? Mest gräserar de ju, för det är där i gräsmattan de flesta kommer ifrån och det är där de har gigantiska bon. Men de måste ju ha mat så då kommer de in.

Jag har nu inlett Operation Bevattning steg 2, dvs i stället för att vattna varannan-var tredje dag för att gräset skulle växa så vattnar jag nu varje dag för att få myrorna att vantrivas. De gillar inte väta.

Tänkte att en bild på Ant-Man borde passa,
filmen har ju just haft premiär.
Vet inte riktigt vart bilden kommer ifrån, tyvärr.

Det här med avmyrningen verkar väl annars mest likna spelet Whack-a-Mole på tivoli. Man drämmer till på ett ställe, träffar och får poäng men sekunden efter ploppar mullvaden upp ur ett nytt hål och så drämmer man till igen. Ibland missar man för man är inte tillräckligt snabb. Men var så säker, den ploppar snart upp huvudet i ett annat hål - eller kanske till och med samma två gånger på rad! Eller två mullvadar samtidigt!

Så Whack-an-Ant innebär att man häller ut gift eller medelst sopborste, finger eller fot dödar dem, de är inte där dagen efter, man känner sig nöjd, dagen efter dyker de upp på annat ställe och så är man där med burken, fingret, borsten eller foten igen. Ibland orkar man inte helt enkelt och då bildas det snabbt en flerfilig motorväg mellan (ett av alla dessa miljarder) bon och smulan man missat dagen innan.

Jag är envis - riktigt envis - men t o m jag inser att det här är en strid jag inte kommer vinna, vi kommer aldrig att helt bli av med myrorna. Det gäller nog bara att hitta någon typ av status quo.