Dagen efter, alltså i torsdags, skulle hon enligt läkarens ordination uppsöka vårdcentralen. De ville väl kolla att det inte blev någon infektion eller så.
Så vi satte oss i bilen, svärmor, mannen min och jag och körde till den som ligger närmast, den i Arroyo de la Miel. Där beklagade sig den trevliga damen i receptionen, vi fick gärna komma in men det var just nu väldigt mycket folk och hon kunde inte veta hur lång tid det skulle ta. Och det var verkligen många som satt där och väntade. Lockande...
Efter lite internt överläggande kom vi fram till att vi provar vår lycka vid vårdcentralen i Benalmádena Pueblo i stället. När vi kom dit var tolken på väg ut. Ajdå. Jaja, vi har ju klarat oss hittills... Mannen vid mottagningsdisken var väldigt hjälpsam men tyvärr gick det av någon orsak inte att hjälpa svärmor. Han ringde dock till den tredje vårdcentralen i kommunen, den som ligger i Torrequebrada. Där skulle det gå bra.
När vi ändå var där i Pueblon passade vi på att lämna in våra papper så att vi (dvs sonen, mannen min och jag) tillhör nu den vårdcentralen.
In i bilen igen och efter mycket snurrande med en halvfunkande adress och GPS hittade vi till Centro de Salud Torrequebrada. Jovisst kan de titta på fingret men inte förrän i kväll vid 19-tiden (klockan var väl 14.30 vid det här laget) eller i morgon bitti. Vi bestämde oss för dagen efter, fredagen vid 10-tiden.Så vi åkte hem med oförrättat förvärv...
Fredag morgon satte sig svärmor och jag i bilen och åkte tillbaka till vårdcentralen, vi var där strax efter 9 och fick tid kl 10.06. Inte 10.05 eller 10.10, nej 10.06... In till läkaren kom hon dock 9.45. Där ser man!
Allt ser bra ut med fingret, vi lägger om det så fint varje dag och på fredag ska vi tillbaka och låta ta bort de fyra-fem stygnen. Och med en latexhandske och på det en diskhandske så kan hon till min glädje ta hand om disken!
Var det lika många dörrar, då? Vi gick ju genom en del när vi var på alla Benalmádena kommuns vårdcentralen men sedan var det egentligen bara en enda dörr.
Nu är vi en del spanska erfarenheter rikare igen!
Stackars svärmor!!!
SvaraRaderaVilken trist början på semestern!
Men lustigt att ni fick komma intill FÖRE utsatt tid. Jag tar alltid med en bok, alltidalltidalltid, eftersom det sällan händer att jag kommer intill mindre än en halvtimme före min tid. Många gånger handlar det om timmar. Trots det där 06, 17,23 minuter över eller vad det kan vara.
Jo, jag fnissade lite åt tiden där - mitt i allt elände. Och jag hade också laddat upp med bok och spansk mattidning.
RaderaSkönt att det blev bra med fingret i alla fall. Men om jag hade varit i din svärmors position så hade jag vägrat diska. Nåt ska man ha för att det är synd om en... Jag vägrade för tusan diska när jag hade stygn på magen! :-)
SvaraRaderaJag har haft turen - i oturen - att aldrig behöva vänta särskilt länge på sjukhusen eller vårdcentralen. Synd bara att jag behövt vara där överhuvudtaget... :-)
Men det är ju mig det ör synd om! Hon gillar att diska och skulle ta all disk. Nu måste jag ju ta en del i alla fall... Och jag AVSKYR disk.
Radera