Sparar du din blogg?

Jag hade något trassel med min blogg i våras, kommentarerna visades inte som de skulle och allt vad det nu var. Och emellanåt beter det sig minst sagt mystiskt åt! Blogger som är den tjänst jag använder för min blogg har så klart ett hjälpforum och där kunde jag läsa att jag inte var ensam. Det är alltid skönt att höra att andra sitter med i samma eländiga båt.

Vad jag också läste i trådarna var att det var en hel del som hade problem med att hela bloggen bara försvann! Puts väck!

Hemska tanke!

För tänk hur mycket tid man har lagt ned, hur mycket energi, glädje och frustration som har kanaliserats. För många är det ju en dagbok och en minnesbank också. Och så en dag när man ska öppna bloggen för att skriva nästa inlägg så är den bara borta ...

I de allra flesta fallen beror det på användarfel eller i alla fall på någon missuppfattning så att det går helfel. En Blogger-klassiker verkar vara att om man har kopplat ihop bloggen med Google+-kontot och avslutar det senare så försvinner tydligen bloggen. Tack och hej. Men ibland så är det bara så att den är borta. Och att sitta och vänta på att få experthjälp med att lokalisera bloggen någonstans där i den ökända cyberrymden, nä fy! Jag vet hur frustrerad jag var när ett inlägg bara raderades för att inläggshanteringen hakade upp sig. Jag var lite lätt skogstokig! Något liknande hände precis när jag var färdig med mitt senaste Skyltsöndags-inlägg, skulle ta bort ett annat i utkast-högen och Skyltsöndags-inlägget togs bort. Hade som tur var kvar texten i förhandsgranska-fliken och slapp att helt börja om från början. Men glad var jag inte.

Så här kommer därför två tips!
 
Tips 1!
Mannen min tipsar om att om man skriver långa texter så kan det vara lämpligt att göra det på annat sätt, t ex skriva i Word eller liknande program och sedan klippa-klistra in det i bloggen. Samma sak om man vet att man ska skriva långa inlägg i något diskussionsforum, de brukar också bete sig udda.

Tips 2! 
Och mitt tips är att ta en back-up på bloggen! Back-up? Den har ni väl aldrig hört förut, va!

Lägg in en pling på telefon om att göra det en gång i veckan eller månaden eller något. Jag resonerar som så att jag tappar ju hellre en månads arbete än hela bloggen, ska jag göra det en gång i veckan blir det för mycket arbete och därmed inte gjort. Tror jag... Bara det görs och helst då kontinuerligt!

Och det är enkelt, i alla fall på Blogger:
Logga in på bloggen => Inställningar => Övrigt => Säkerhetskopiera innehåll => Spara på dator => flytta html-filen till molntjänst eller på sticka eller låt den ligga kvar på vald plats på datorn.
Tänk på att det bara är innehållet som sparas, inte mallen. Den måste sparas separat och det gör man på Mall => Säkerhetskopiera => Hämta den fullständiga mallen => spara på lämplig plats på dator, molntjänst eller på sticka.

Sedan finns det ett sätt till och det är att spara ned sin blogg i bokformat. Det finns många tjänster för detta men om man är nyfiken kan man läsa mer t ex på den jag länkar till ovan, den var den första som dök upp när jag sökte och jag har absolut ingen erfarenhet eller hört något om den. Tror dock det är viktigt att titta runt och se vad som kommer med och inte. Alla roliga kommentarer kanske man vill ha med och det verkar de inte alltid göra.

Du kanske redan tar backup kontinuerligt eller har gjort en bloggbok? Eller har du andra alternativ? Berätta gärna hur du gör!

Sommar och semester

Klockan är strax efter tio på kvällen, börjar nog närma sig elva, till och med.

Middagen var god och disken är avklarad.
Sonen sover.

Det är 27 grader i luften.
I poolen är vattnet 28 grader.
Det är ganska lugnt och stilla.
Det är en klar himmel och stjärnorna tindrar.

Vinglasen är fyllt till hälften och det är så otroligt härligt att sprattla med benen i vattnet och sedan bestämma sig för att jomen självklart!

SJÄLVKLART ska jag ta mig ett dopp!

Och att sedan komma upp och känna sig avsvalkad - inte avkyld - och känna att nu ska jag sätta mig en stund vid TV:n och sedan ska jag sova. Gott.
Tills jag själv känner mig för att vakna.
Tills jag själv känner att jag vill gå upp.

Semester.

En tur till Costasol

Den 23 juni är det Noche de San Juan i Spanien, motsvarigheten till den svenska Midsommaraftonen, och det hade flaggats för att i fredags skulle butikerna vara stängda. Därför bestämde jag i torsdags att sonen behövde komma bort från dator, TV och platta och följa med mig för att fylla på förråden lite. Siktet var inställt på Carrefour Hipermercado då de även har mannen mins favoritrom i sitt sortiment.

Som boende i Benalmádena har vi ungefär lika långt till det stora Carrefour som ligger i Mijas som det som ligger i Torremolinos, i Centro Comersial Costasol. Eftersom jag bara besökt det i Torremolinos en gång tidigare så tänkte jag att vi åker dit! Så det gjorde vi även om sonen först gnällde lite...

Men med en muta om att först äta på en servering så var det OK. Snäll pojke! Sedan handlade vi. Det var egenligen inte så där våldsamt mycket som behövdes men det var lite inför den kommande dagen osv. Och handla tar alltid tid så det var tur att vi stoppat oss fulla först annars hade jag nog stoppat vagnen full med annat.

En kaffe med mjölk, en Fanta, en croissant med mycket ost och skinka
samt en stor lantbrödskiva med krossade tomater på spanskt manér
= ca 7 €

När det var avklarat gick vi förbi en djurbutik. Och jag har ju så svårt för dem. Jag tycker det är så hemskt att se hundvalpar och kattungar i skyltfönstret där de leker på tidningspapperet.

Men åh så bedårande de är! Man står där en lång stund och säger åhhh! och när man går därifrån är det med ett lite brustet hjärta, man tittar tillbaka och då står någon annan där i fönstret och säger åhhhh!

Perserkattungar för 295 € per styck

Vet ni vad det här är?

Kanske detta hjälper er?

Det är alltså mycket vackra ställ till skinkor!

Och här var jag med om en av de där sakerna som jag älskar! Och det där som man säger att svenskar är så dåliga på!

Jag tog som sagt kortet ovan på skinkbutiken (jag vet, det är supersuddigt) och då hör jag någon innifrån ropa HOLA!!! och jag höjer blicken och ser då en av butikskvinnorna stå där med båda armarna i luften och vifta glatt till mig.
- HOLA! ropar hon igen och vill att vi ska komma in i butiken. Så då gör jag det.

Hennes kollega håller på att karva på ett ben med en väldigt lång kniv, den viftande glada kvinnan ställer sig med ena armen om henne och ber henne hålla upp kniven. Så, nu kan jag ta kort! Och jag blir så till mig så fotot blir alldeles suddigt! (Det med!) Hon var så helt gränslöst sprudlande glad!

Kvinnan med kniven karvade oss varsin bit skinka och den var så otroligt god! Bland det godaste jag ätit! Av någon outgrundlig anledning köpte jag ingen, troligen för att jag någonstans där inne visste att jag inte skulle ha någon plats i vårt minimala kylskåp. Men jag lovade henne att vi skulle komma tillbaka och det är ett löfte jag tänker hålla! Om inte jag gör det så kommer sonen att göra det:
- Mamma, det där var ju SUPERGOTT!

Och det var det. Och kvinnan var så smittsamt full av glädje, sonen och jag fnissade hela vägen till bilen och när vi kom hem var detta det första vi berättade om för mannen min.

Mannen min stod också frågande till varför vi inget köpte? Ja, varför gjorde vi inte det? Några skivor hade ju räckt, egentligen, och de tar ju knappt plats.Vi hade inte ens behövt lägga dem i kylen, vi hade kunnat äta dem direkt! Ja, varför köpte jag inget...?

Och fick jag namnet på butiken? Nä... Men jag kan verkligen rekommendera den! När vi åker dit så ska jag försöka komma ihåg att ta bättre kort och kanske lämpligen namnet på butiken. Eller vänta, Google kom till hjälp! El Gourmet del jamón heter den.

Jag ska berätta mer när vi har varit där!

Skyltsöndag nr 18 - Skyltande spray

Nu har jag stått med näsan i butikshyllorna igen! Jag skulle fylla på deo-förrådet här hemma och upptäckte något som jag tycker är så himla tramsigt, egentligen. Så välkommen på en rundtur i kroppssprayernas och deodoranternas värld där vi skyltar med lukter för att visa vem vi (tror att vi) är eller (tror att vi) vill vara.

Vi börjar väl dagen med en kaffe. Och det ska ju inte bara vara en kaffe eller kaffe med mjölk numer. Nej, det ska vara en chocolatte. Men spanjorerna är ju ibland lite senare av sig så därför blir det en Choco late.

Luktar den choklad och kaffe?
Nästa gång ska jag provspraya. I luften.

Vi måste verkligen lukta illa vi människor för jisses så mycket sprayer, stick och roll-on det finns! Många kända märken också (fast i andra sammanhang). Visste inte att Playboy marknadsförde denna typen av produkt. Men det är som bekant mycket man inte vet.

Från vänster till höger:
Play it wild
#generation
Super playboy
VIP
#generation Fragrance collection

Det roliga är ju att se vad som varje märke sedan har döpt respektive doft/lukt/odör/stank till. Märket Exclusive har jag inte hört talas om tidigare men de försöker verkligen köra något slags James Bond-stuk. För vilken man vill inte vara/lukta som honom?

Från vänster till höger:
Polo Mustang - Dubai
Yachting Club - Monte Carlo
Extreme Player - Vegas
Spicy Fever - Macau

Herrarnas klassiker: Old Spice. Men denna nya serie, är den för alla Harry Potter-fan? Som har vuxit upp och börjat använda deo?

Från vänster till höger:
Lionpride
Bearglove
Swagger
Wolfthorn
Danger Time

Ingen fara, den vanliga original-Old Spice-lukten finns kvar!

Men priset går nog ändå till AXE! De har verkligen lyckats med att hitta de allra manligaste lukterna, förpackningarna och namnen:

Från vänster till höger:
Tobacco & Amber
Old Wood & Dark Vanilla
Iced Musk & Ginger

Manligt så det förslår! Alla kvinnor kommer rusande medan de andra männen kommer att stå bredvid och se på AXE-användarna med avund! (Fast jag måste erkänna att förpackningarna är riktigt snygga!)

Vill du hellre vara vetenskapligt och "rymdigt" manlig så har AXE en annan serie:

Från vänster till höger:
Dark Temptations
Apollo
Black

Trött på allt testosteron-luktande? Dags att gå över till damernas. Och vad hittar vi väl där om inte en dröm i pastell från Dove ...

Från vänster till höger:
Original
Pure
Visible dry
Beauty finish
Go fresh

Eller nästa radda med Rexonas fräscha, lätta dofter som fladdrar i sommarvinden ...

Från vänster till höger:
Algodón (betyder bomull)
Stress control
Radiant sunshine
Shower fresh
Tropical

Det är ju inte bara Playboy-männen som ska ha sina sprayer, även de små skuttande  flickkaninerna har en egen uppsättning i kvinnligare färger:

Från vänster till höger:
VIP
#generation
#generation Fragrance collection

Nu orkar jag inte mer stereotyp marknadsföring! Tror jag ska gå och tvätta mig, känner mig lite svettig och äcklig. Eller kanske äcklad.

~ ☺ ~

Vill du se fler skyltar och annonser kan du klicka på etikett Underhållande här i bloggen.
Och glöm inte bort att kika in på förvaltaren BP's Skyltsöndag! Här är alla medverkare.

Summering av dagen mitt i sommaren

Midsommar, det ska väl stå för mitt i sommaren, inte sant? Lite konstigt för jag har alltid tyckt att det borde vara i juli någonstans. Men jo, jag förstår att det hänger ihop med sommarsolståndet, då vi har den längsta dagen på året.

Som alla andra så ska jag väl också summera vår Midsommar 2016.

Vi vaknade vid 8.30, kokade vatten till te och kaffe, mannen satte sig vid datorn då han planerat att under dagen avsluta en massa jobb så att han ska kunna varva ned nu inför sommaren. Sonen satte sig så klart vid TV:n. Själv gick jag ut för min morgoninspektion av pool och trädgård. Dessutom klippte jag blommor till den viktiga Midsommarkransen.

Efter bara en kort stund hörde jag två ilskna vrål ifrån huset och jag förstod direkt vad som hänt, har ju hört exakt dessa vrål tidigare - måååånga gånger. Strömavbrott. Och tiden gick utan att elen kom tillbaka. No luz! sa jag till elbolaget Endesa när jag ringde dem och de sa att det kommer tillbaka vid 13-tiden. Jag pratade med grannarna och de suckade då de också var utan. Jag var även i kontakt med Herr Cuba, de bor på en annan gata, och han sa att det sitter lappar uppe om att det skulle stängas av under dagen mellan kl 9 och 13. Vilka lappar? undrade jag. Jo, det sitter lappar uppe, han hade sett dem tidigare när han var ute med hunden.

Hur kan jag ha missat dem? tänkte jag och gick ut för en lappinspektionsrunda.

Ser ni lappen?

Sonens kommentar när jag visade honom fotona jag tog var att "de där ser ju ut att ha suttit där hur länge som helst, de ser ju gamla ut!" Jag har gått förbi dem på kvällarna i skymningen och har inte observerat dem. Suck.

Jag satte mig och band kransen och det blev riktigt fint med bourgainvillea och blyblomma. Blev så fint så! Jag tänkte dessutom fixa lite varmvatten till kaffe så jag drog igång kol i tändröret och satte en glasskål med vatten ovanpå, har gjort det förut.

Efter ett tag hör jag Krack! följt av Fsssssst! Hoppas att mitt stormkök finns kvar i Sverige för i så fall tar jag med det hit igen. Eller så får vi köpa nytt, helt enkelt.

Det blev kaffe uppblandat med vatten, mjölk, en isbit och några skedar vaniljglass i stället. Riktigt smakligt! Men nästa gång ska jag prova att bara ta mjölk, inget vatten. Tur vi dricker NesCafé pulverkaffe i det här hushållet.

Jag satte mig under parasollet, målade naglarna i bourgainvilleafärg (för att matcha klänningen jag tänkte sätta på mig senare) och läste Tom Sawyer i stället, den boken finns ju med på min digra klassikerlista. (Har klarat av två Sherlock Holmes, Frankenstein och båda Alice i Underlandet-böckerna sedan jag skrev det inlägget.)

När strömmen kom tillbaka (vilket den gjorde före kl 13!) så var det bara att sätta igång med tårtan! Jag experimenterade och gjorde en jordgubbstårta med tiramisu-kräm i stället för grädde.

Jag blev lite flyktigt sur för jag trodde jag fått tag i fresa och inte fresón men så fort jag satte kniven i så märkte jag att det var fresón. Fast det funkar det med, om än inte riktigt lika gott.

Jag fixade lunch till sonen som gnällde på att han hade ont i huvudet och var lite snurrig i skallen, han var nog bara hungrig. Han åt och tvingades sedan i säng för en välbehövlig siesta. Själv satte jag mig under parasollet igen och målade nästa lager på fingrar och tår.

Sonen somnade fort och fortsatte att sova länge, till slut väckte vi honom. Och jodå, han var febrig. 39 grader. Han satt lite urvriden i soffan och spelade spel på sin platta men insåg själv att det inte gick så bra. TV:n var bättre. Men det var det där med midsommarfotot!

Sedan sonen föddes har jag varje Midsommarafton tagit ett foto med honom med en krans på huvudet (eller något år i handen när han satte den sidan till) och lite feber skulle minsann inte få sätta stopp på det. Och ett svalkande pooldopp kanske kunde vara bra tänkte vi för det var 31 grader i skuggan. Han satte på sig kransen men kände att bada ville han inte, det var för kallt med de 29 graderna i vattnet. Kortet som togs var dock som alltid jättefint!

Nej, det här är inte årets Midsommarhälsning till familjen!

Till middag grillade vi fläskkotletter och jag experimeterade med potatisen som blev supergod! Jag skivade potatisen tunt, blandade i olja, salt och örter, och la det sedan som en tunn kaka på ugnsplåten. Hur gott som helst blev det! Krispigt.

Det blev en Midsommar i bergochdalbane-format! Bra-dåligt-bra-dåligt. Men frånsett sonens feber (han mår mycket bättre i dag så det är inget att oroa sig för) och att klänningen blev hängande kvar i garderoben så var det en bra Midsommar.

Tårtan blev jättegod, förresten! Bästa är att det finns kvar till en bit i dag med!

Trevlig Midsommar!

Kransen är bunden, jordgubbstårtan står i kylen, solen skiner genom det höga molndiset, termometern visar på 31 grader i luften och 28 i poolen, parasollet uppfällt, grillen framdragen ...

Ha en riktigt Trevlig Midsommar!

¡Y San Juan también!

En byråkratisk tur i pueblon

Den som äger en bil den första dagen på året är också den som ska betala IVTM, fordonsskatten, under våren även om bilen har blivit såld. I Andalusien skulle skatten i år betalas in senast den 20 juni, dvs i måndags. Men eftersom vi flyttat (för ett år sedan och jag inte adressändrat ordentligt) så har jag inte fått betalningsinformationen. Alltså behövde jag ta mig till tesoría, skattekontoret. Och då tänkte jag även passa på att adressändra på padrón också. Enkla saker men som jag känner kan gå så himla fel så jag har puttat det framför mig. Men nu fick det vara slutprokrastinerat, nu måste det göras.

Så jag fyllde i padrón-lappen som legat hemma sedan september och la den i väskan tillsammans med Tjocka pärmen och packade in väskan, vatten, sonen och en stor mängd tålamod in i bilen.

Parkeringsplats hittade vi på andra sidan Benalmádena Pueblo men det var OK, vi fick röra lite på oss och det var inte så väldigt varmt på förmiddagen. Det första vi gjorde var att hämta ut kontanter (måste man ha här). Sedan gick vi in i polishuset där även skattekontoret ligger. Vi fick vänta några minuter, ingen fara. När det var vår tur blev vi invinkade av en dam och oj så trevlig hon var! Vi pratade spanska och hon var idealisk för mig. Hon pratade lugnt och tydligt för att jag skulle förstå, frågade sonen om han kunde spanska, var han gick i skolan osv. Henne skulle man anlita som konversationspartner, det är det jag känner att vi behöver och det var även det hon sa att vi behövde. Hon kunde väl lite engelska men jag sa att jag behövde träna så hon tog sig verkligen tid med mig! Trots att hon sa själv att hon behövde träna sin engelska. Oerhört nöjd fick jag lappen med informationen om vad som skulle betalas och vi gick vidare. Fast innan vi gick så frågade jag henne om sophanteringen: när får man egentligen slänga hushållsopor nu? Jag har hört glunkas om att man inte får slänga det mitt på dagen för då kan man åka på dryga böter och fler sådana vill jag ju inte ha. Hon visste inte men sa att det vet de inne på el ayuntamiento, kommunhuset, informationsdisken till vänster.

Perfekt, det var det som var nästa anhalt! Så vi gick tvärs över gatan och jag tog min turnummerlapp för padrón och medan jag väntade gick jag till informationsdisken. Kvinnan där såg totalt frågande ut och räckte över en lapp med info om när det fanns tolkar tillgängligt - TACK! Det värmer! (Här skulle jag kunna skriva ett väldigt fult ord om henne!) Till slut förstod hon vad jag var ute efter men visste inte svaret utan hänvisade till polisen, de hade disken på andra sidan entrén. Så då gick jag dit efter att lämnat henne den där tolklappen tillbaka.

Polismannen förstod vad jag sa men tittade på mig som att "Varför frågar du mig!?" vilket jag också undrade över, tyckte att informations-fula-ordet borde ha kunnat svara på det. Men han sa sedan att nej, man får inte slänga på dagen, bara på la noche, natten, nu när det är varmt. Och när är det noche? frågade jag. Från kl 7-8 på kvällen sådär... var svaret. Så nu vet jag det: inte slänga sopor före kl 7-8 på kvällen under den varmare årstiden! Inte i Andalusien i alla fall.

Det blev vår tur för adressändring på padrón så jag räckte fram blanketten och våra pass till kvinnan på andra sidan bordet. Hon skulle dessutom återigen ha kopior på passen (tur jag hade det i Tjocka pärmen) samt återigen NIE och det nya hyreskontraktet. Hon fick våra residencia-kort (samt kopior på dem) och hon fick titta på hyreskontraktet, hade ingen kopia på det. Hon dubbelkollade allt mycket noga och satte sig att läsa det fyra sidor långa hyreskontraktet. Hon gick efter en stund bort till en kollega som också läste och han skakade sedan på huvdet.

Vad är det nu då?

Då är det så att vårt kontrakt är skrivet för ett år och sedan står det att det löper på om ingen av oss sagt något och det har vi inte gjort. Men det står inget om att det är förlängt så därför så funkar det inte för att göra adressändingen. Vi måste få det signerat av Naira, hon som vi hyr av, och sedan komma tillbaka med det. Det andra var OK, blanketten var rätt ifylld.

Jag plockade ihop mig, sa tack och hej och gick ganska surt ut med sonen i släptåg. Vad f-n! Tror inte att Naira kommer hit från Sevilla med sin man bara för att vi ska kunna ändra på vårt padrón. Det där får vi ta vid ett senare tillfälle... Vi bor ju i alla fall i samma kommun som vi är skrivna på.

Så vad innebär det? Jo, vi står nu kommunskrivna på ett ställe vi inte bor på med ett kontrakt som inte längre är giltigt och får inte skriva oss där vi bott det senaste året och där kontraktet är giltigt.

Jag tror att ett solblekt hår föll av mig till förmån för det nya grå som trängde sig upp...

Nästa anhalt var banken. Vi måste ju betala fordonsskatten för bilen jag inte längre äger. 61.34 € skulle betalas och vi gick in på Unicaja, den bank som låg närmast men som inte är "vår". Men det står att man kan gå till vilken bank man vill av dem på deras lista. Så står det i alla fall...

På banken fick vi vänta rätt länge men till slut blev det min tur. Jag sträckte fram IVTM-lappen och 70 € i sedlar men kassörskan sa att nä, hon måste ha jämna pengar för hennes kassaapparat funkade inte.

VA!?

Hon räckte tillbaka lappen ungefär som att "gå till någon annan bank eller kom tillbaka någon annan dag". Men den måste ju betalas nu! Jag kunde producera 60 € i sedlar men det var det där med småmynt... Jag hade en massa "skräp", dvs 1-, 2- och 5-centare, och titta en 2 €-mynt! Men det gick ju inte, hon kunde ju inte växla. Så motvilligt jag vände mig om och började fråga de andra väntande kunderna om de kunde växla mot två 1 €-mynt och varpå hon bakom kassan vaknade till liv.
- Señora!
Då minsann funkade det. Mynten kunde hon hantera. Och jag ser då att hon har ju mängder med mynt bakom sig. Varför kunde hon inte ha givit mig tillbaka 8.66 € i mynt?
 
Och jag nästan hörde hur ett hårstrå till föll i golvet. Inte ett grått, de sitter som berget.

Fordonsskatten för bilen jag inte längre äger är i alla fall betald nu. Och på Aldi hittade vi goda glassar och annat roligt smått och gott.

Padrón, då? Vi pratade med Naira och hon föreslog att vi skulle gå en annan dag så vi fick en annan handläggare. Men jo, vi bör väl revidera hyreskontraktet, så att det syns att det är giltigt.

500 postade inlägg!

Oj!

Bild lånad från renders-graphiques.fr

Jag missade att den 14 juni firade jag två år här med min lilla blogg - grattis till mig!

Och tänk så tiden går. Vad har jag gjort då? Jo ...
... jag har haft nästan 81 000 sidvisningar.
... jag har skrivit en väldig massa ord ojämnt fördelade på 500 inlägg.
... jag har fotat, gjort och lånat en hel del bilder i väldigt varierande kvalité till de allra flesta inläggen.
... jag har ägnat många timmar för att hitta fakta när det är den typen av inlägg.
... jag har haft väldigt skoj!

Det har blivit en hel del trams, rätt många svordomar uppblandat med en del matnyttigt. Framför allt nyttigt för mig! Bloggen har hjälpt mig att sortera tankarna, reda ut begrepp, ta reda på fakta (så som jag har hittat det och förstått det), jag har hittat mycket roligheter att dela med mig av, fått ut och spritt en del frustration, skrivit av mig en del irritation (säkert skapat en del frustration och irritation också) men framför allt har jag kunnat berätta för dem där hemma vad vi gör och hur vi mår!

Vi mår bra!

Nu ska jag sätta mig ned och skriva om det senast upplevda i den spanska byråkratiska världen... Ja, ni förstår nog hur det inlägget kommer att bli. Lite terapiarbete hägrar.

Trevlig och trevligt!

Är det inte typiskt!
Jag tog ett endast kort på dem och
så blev det suddigt och i motljus.
Kan inte ens skylla på att kameran i
mobilen är dålig för det är den inte.
Fotograf, jag? Nä.
Korten på växterna i parken blev riktigt fina, dock...

- Vad trevlig hon är och jag har haft det jättetrevligt i dag! sa sonen helt spontant efter att jag hade lämnat av Annika och lilla Disa utanför Carins hem i lördags.

Och jag kan så klart inte annat än hålla med! Trevlig, lugn, sansad och glad, lätt för att skratta, så uppfattade jag Annika. Med en härlig västgötsk dialekt!

Under drygt två timmar strosade vi runt i Parque la Paloma (eller Parque de la Paloma beroende på var man ser namnet), tittade på Disa, på alla fåglar, på växterna, på sonen som sparkade runt på sin spark och ännu mer på Disa. Hon hade det rätt skoj där hon plockade små stenar, plaskade med fötterna i fontänen och med målmedvetna steg satte av mot lekplatsen när hon tröttnat på att sitta stilla vid serveringen. Bestämd ung fröken! Men ändå så näpen och bedårande söt.

Det är faktiskt en rätt udda känsla att träffa någon som man läst så mycket om och av. Man vet så mycket men inte alls mycket. När man skriver så väljer man ju vad man vill skriva om, man vänder och vrider, tar bort och lägger till, funderar över om det är tillräckligt personligt skrivet eller om man passerat den eget satta gränsen för ens integritet.

- Vad pratade ni om då? frågade mannen min när vi kom hem.

Ja, vad pratade vi om, egentligen? Om bloggar, om att flytta från Sverige, att behålla sitt språk och dialekt, att lära sig nya språk, skolor, det roliga med skillnader och likheter. Vi är rörande överens om att det är jättekul att jämföra och att det inte är något negativt, det behöver inte vara annorlunda bättre eller sämre, bara annorlunda. Jag tror vi pratade om det som vi skriver en hel del om båda två men på olika sätt.

Jag hade så mycket som jag hade tänkt att fråga Annika om men så klart glömde jag helt bort allt. Får ta det någon annan/nästa gång. Vi måste ju ta oss till Sevilla, det ska vara så vackert där!

Och så håller vi alla tummar vi kan för att Annikas Jesús ska få den anställning som hela familjen vill och önskar att han ska få så de äntligen kan få flytta till ett hus med trädgård och vattenlek!

Skyltsöndag nr 17 - P in the pool

I dag har jag faktiskt snurrat runt på internet och hittat skyltar till mitt tema (hoppas att det är tillåtet på Skyltsöndag). Jag har inte varit ute på stan så mycket och i poolen finns inga skyltar. Men jag har sagt till mannen min att det är nästan så jag skulle vilja sätta upp en!

Som den här:

Klassikern.
Det finns mååååånga skyltar med samma text.
Det är väl för att den är välformulerad.
Bilden lånad från amusingtime.com

Sonen har ju fostrats till att toalettbesök gör man på toaletten, inte i poolen! Men jag är mindre säker på hans kompisar för jag har hört lösryckta meningar som tyder på annat.

Det här är väl för det lite finare stället.

Bilden lånad från freesignposter.com

Och jag vet inte om jag ska säga till/läxa upp dem. Kompisarna har kanske fostrats till annat, deras föräldrar kanske tillåter det. De vuxna kanske t o m själva kissar i poolen!
Usch och fy!

Bilden lånad från Pinterest

Men är det så farligt då? Urin ska ju vara sterilt så det ska i alla fall inte finnas bakterier i det (om man är frisk). Däremot finns det många undersökningar som visar på att urin och klor reagerar på varandra och bildar mindre trevliga gifter. Det är dock i så små mängder att det inte är så jättefarligt, inte för dem som bara badar ibland. Men jag tänker alltid att vi blir oftast utsatta för så mycket annat med allt skräp vi äter och andas in och det kan vara den där sista lilla droppen som får den berömda bägaren att rinna över, i det här fallet blir det väl en pool med urin då.

Bilden lånad från Compoundchem.com

Fast egentligen så är det ju vi som bestämmer över vår pool. Nä, nästa gång jag hör det glunkas så får jag nog allt säga till och visa var toaletten är.

Bilden lånad från healthguidance.org

 Kanske skulle börja spela den här låten för dem medan de byter om till badkläder:

Man kan visst göra låtar av allt... Och vad värre är, man sprider dem vidare!

~ ☺ ~

Vill du se fler skyltar och annonser kan du klicka på etikett Underhållande här i bloggen.
Och glöm inte bort att kika in på förvaltaren BP's Skyltsöndag! Här är alla medverkare.

Kärnfritt?

Det har ju varit varmt här ett par dagar men natten till i går frös vi! Och under dagen frös vi! Det var ju bara 27 grader i solen. Vad konstig man är, va! Fast det blåste faktiskt rätt kallt, det var nog det som var orsaken. I natt var det bättre och i dag verkar det också bättre!

Och man vet ju att det är trots allt varmt och man måste få i sig vätska. Vatten är rätt tråkigt i längden och man behöver komma på nya sätt att få i sig vätska - rätt sorts vätska. Frukt är bra. Frukt är gott. Och så fick jag ett så bra tips hos Lanclin om att mixa vattenmelon och jordgubbar. Jag hade i lite vaniljsocker och några droppar citron också för melonen var lite smaklös. Gott! Det slurpade sonen, kompisen Fröken Cuba och jag i oss i början av veckan när det var så hett. Mannen min avstod, han har tröttnat på vattenmelon.

I går köpte jag i alla fall en ny förpackning med spanska jordgubbar (fresón, inte fresa för det har jag inga sett här) samt en ny vattenmelon, una sandía, och jag valde och betalade för en utan kärnor så man slipper stå och peta bort innan man kör ned mixerstaven i bunken.

Men alltså allvarligt! Kärnfri? Nä, inte riktigt. Det sitter faktiskt en där!

Nästan lika varmt

När vi vaknade på tisdagsmorgonen så kände vi att det skulle bli en varm dag till. Prognoserna hade ju dessutom lovat oss det.

Som tur var blev det inga 39,3 grader i skuggan, det blev endast dryga 37!

Och vad hittar man på då? Jo, man sätter igång en ny brödomgång! Det jäste ju så bra i värmen dagen innan!

Ja, jisses så det jäste även denna dag!

Den här gången strödde jag på havssalt på en av limporna och hackade ned gröna oliver och soltorkade tomater i en annan. Den tredje lät jag vara naturell, den blir god att rosta till frukosten dagen efter! Det här brödet är verkligen supergott men det håller sig inte så länge så då får man "skrämma upp det lite" (en på jobbet för många herrans år sedan sa alltid det när han stoppade en bulle eller brödbit i microvågsugnen några sekunder).

Brevet som jag skrev till grannarna med den vilda kattfamiljen ligger kvar i sin påse, oläst. Framemot seneftermiddagen i går hissade jag dock upp min vattenhink och såg då att någon varit där och ställt dit en bunke med vatten till dem intill terrakottafatet. Fatet var dessutom fyllt med något som jag förutsätter var mat. Underbart att se! Jag behövde därför inte fira ned min hink igen, inte just då i alla fall.

Just nu på onsdagsmorgonen är det nästan så man får lite gåshud, det är svalare och ska så vara ett tag framöver. Klockan är 10 på morgonen och det är 27 grader ute. Hutter...

Skärmdump från väderappen på min surfplatta från måndagens kväll.
Tycker den är så rolig, vad är det för skillnad på nice och pleasant?
Undrar hur de har ställt upp det i programmeringen
för det kan väl inte vara så att det är någon stackare som sitter och skriver det varje dag.
I dag onsdag ska det alltså bli Sunny, breezy and not as hot.

Det är skönt, det behöver inte vara närmare 40 grader i skuggan. Men det får gärna vara lite varmare i havet, där är det ca 19 grader och det är inte så många som badar. Det ser man t ex på Webcam Fuengirola som visar en del av paseon också.

Tur vi har vår pool!

En riktigt varm dag!

Redan när vi vaknade i går morse kände vi att dagen skulle komma att bli varm. Antagligen väldigt varm. Det var ju varmt för några dagar sedan men det här var en annan slags värme. Riktigt torrt, så där så man känner munnen klistra igen.

Turer till väderstationen togs frekvent för att kolla temperaturen som steg hela tiden.
 

38,6 är rätt varmt och bara 20 % luftfuktighet.

En minut senare steg det till 38,7 ...

... för att gå upp ytterligare 0,1 efter en minut till.
Det räcker nu.

39!!!

Kvart över fem på eftermiddagen och det är 39,1 ...

... för att till sist nå 39,3 men precis när jag skulle ta kortet hoppade det ned till 39,2.

Så vad gör man då en dag som denna? Storstädar? Springer runt i stan och shoppar? Nä, inte direkt.

Man tittar på TV. Man i det här fallet är då mannen min.
Det där slösar jag inte en minut på!

Det här gjorde jag i stället! Vridna bröd.
Dvs när jag inte låg under parasollet och läste Sherlock Holmes (från min digra lista).

Och så klart var vi mycket här!
Sonen sprattlar runt där under ytan, det är där han är mest när han är i poolen.
Klockan är 21:26 när det där kortet togs.

Och självklart så gällde det att hålla koll på att man drack mycket vatten, mängder med vatten. Vi funderade på katterna där nere på granntomten, hade de något vatten? Vi har sett att kläderna tagits in men min påse med brevet låg kvar. Som tur är verkar stolen i poolen stå kvar. Av katterna har vi inte sett många skymtar, de ligger väl i någon skugga och flämtar. Men har de vatten?

Sonen försökte att med vattenpistol och mannen min med vattenslang spruta ned lite vatten på det terrakottafat som står där och som jag sett katterna lapa ur men det var för långt bort. Så därför skar jag hål i en hink (så den inte blir för djup och så att kattungarna kommer åt), band fast ett snöre, fyllde med vatten och firade ned.

Spanska för vi är i Spanien.
Franska för jag tror det är marockaner som städar där.
Engelska för att marockanerna kunde lite när jag bad dem kasta upp sonens boll förut.
Skulle kanske skrivit på svenska också, har fått för mig att det är en finne som äger huset.

Nu har vi i alla fall gjort så mycket som vi kunnat för de små liven. Senare i dag ska jag hissa upp hinken och fylla på med nytt.

Sängdags ...