Lördagsgodis 2020 vecka 1

Först och främst, god fortsättning till er alla på det nya året! Jag hoppas att ni haft en härlig helg och känner er nöjda.

Godisskålen är renskurad och skrubbad inför detta nya år och nu fylld igen med riktiga smaskigheter ur veckan som gått!

Fru Cuba hade tillagat brownies utan socker, hon är lite hälsoinriktad så att säga.
De var goda men frukten ännu godare!

Godisbit nr 1
Trevligt nyårsfirande! Vi blev bjudna över till grannarna och vännerna Famlijen Cuba (Eftersom ni är flera som frågat: hon är från Kuba, han är från Sverige, dottern är född i Spanien.). De hade även bjudit in andra vänner som vi träffat förr så det var trevligt, med mycket skratt och intressanta samtal.

Fru Cuba hade tillagat kalkon och ingen vågade sig på att skära upp den så till slut tog jag mod till mig. Jag tror Storebror Kocken hade varit nöjd över resultatet, de andra var i alla fall lite imponerade. Ibland lyckas man!

Sonens traditionella och önskade Ambrosia-tårta.
Vi är inte hälsoinriktade.

Godisbit nr 2
Födelsedagsfirande! Sonen har fyllt 15 år, han tyckte att nyårsdagen var en lämplig dag att födas på. Vi andra är lite mer tvekande inför valet av dag, vem orkar gå upp och sjunga för honom på sängen så som vi gör i Sverige? (Gör man det i andra länder?) Jag tror han blev skickad i säng första året i Spanien så vi kunde sjunga för honom med mina föräldrar, det är väl det närmaste. Annars har han alltid varit den som vaknat först, han har suttiti vid teven eller datorn när vi andra masat oss upp.

Men i år! Jag ruskade liv i mannen min och med brickan med tänt ljus, en liten blomma och te samt presenter i händerna sjöng vi "Ja må han leva!" medan vi tågade in. Sonen satte sig lite yrvaken upp!

15 år! Oj. Snart får man väl vara glad om han ens är hemma på nyårsdagens morgon ...

Såg i dag i butiken att färsk oxfilé nu kostade 35 € per kilo.

Godisbit nr 3
Hållna traditioner! Sonen har tagit över min favoriönsketrätt på födelsedagen: helstekt oxfilé med murkelsås. Han vill ha Hackebackpotatis (hans namn när han var liten) till det. Men det var det där med oxfilé som så här års är svindyrt - om man ens kan få tag på det. Men lite tur ska man ha emellanåt för dagen innan nyårsafton fick jag tag i en liten bit.
- Det är den sista! sa mannen i charken på Carrefour.
- OK, jag tar det, Det är till sonens födelsedag, det är tradition.
- Vill du att jag skär upp den? Som tournedot?
- Nej, det är bra, jag har mitt eget recept.

Jag tillagade enligt konstens alla regler fast murklorna byttes ut till portobello-champinjoner samt att jag gjorde en form till med fläskfiléer till mannen min och mig. Det blev jättegott och räckte till vår glädje till nästan tre middagar.

I dag var jag och köpte köttfärs där i charken, det var mycket folk inför det spanska julfirandet.
- Blev köttet bra? frågade han i charken,
- Va? frågade jag förvirrat, tankarna på andra håll.
- Till din son! Den lilla biten filé.
- Åh, ja tack! Han blev jätteglad!

Och jag tycker att det var en extra liten godisbit att han mindes och frågade!