Idag öste regnet ned och planen sedan några dagar tillbaka var att åka till Miramar för att köpa långbyxor. Men först lite frukost på en närbelägen cafetería.
Plötsligt ringer min telefon och det är Antonio, han på Gestoría Rosales som fixar med registreringen av bilen.
- Hola Antonio! svarar jag.
- Hola, you have not collected the papers for the ITV inspection today! säger han.
- Today?! You said next Friday when you called this Monday.
- Yes, and that is today.
- No, then you say this Friday, next Friday is next week...
Jag inser i detta läget det idiotiska i att diskutera engelska med en spanjor när vi bara har en kort stund på oss och massor som måste göras innan bilbesiktningen...
Så in i bilen, hämta papperen hos Antonio och få en snabb info om "när-var-hur", hem och plocka bort takräcket (har suttit där tillräckligt länge nu, kan man tycka), kolla att alla lampor funkar (ungefär som att vi hade hunnit byta en ev trasig!), slänga ut onödiga saker, ta med tjocka pärmen, kolla vart vi ska åka, toa, dricka och så iväg i den tjocknande dimman...
Vi hittade dit utan problem, parkerade bilen och gick in i Oficina för ankomstregistrering. Efter lite trassel fick vi en lapp (vet fortfarande inte vad vi skulle med den till) och så stod vi och väntade men fattade absolut ingenting: vilken skärm i taket ska vi titta på, ska vi till kassorna eller till bilen? Till slut trängde jag mig fram och frågade kvinnan bakom kassan:
- Excuse me, may I ask a question? frågar man lite svenskt försynt...
- No.
Öh... va?!
Men det visade sig bara vara det att hon inte kunde engelska. En annan kom och förklarade att vi skulle vänta tills ankomstregistringsnumret syntes på en av skärmarna i taket, dvs vår tur att gå fram till kassorna. Tog någon minut och så fick vi betala 153,40 € och blev åtsagda att vänta tills bilens registreringsnummer syntes på en annan skärm i taket. Så där satt vi och väntade ca 20 minuter med blicken oavvänt vänd mot skärmen tills det blinkade uppe, port 1 skulle vi till.
In i bilen och till port 1. Vänta lite och sedan var det dags för den första spanska besiktningen i vår och bilens liv...
I Sverige är man van vid att man kliver ur bilen och de pillrar och tittar på allt själva medan man tar sig en kaffe i automaten. I Spanien kollar de allt medan man hjälper till med att tända och släcka bilens alla lyktor, man vrider på vindrutetorkare, trycker på bromsar och allt det där andra som kollas. Nu har jag hört massor med nya spanska ord. Hört, inte lärt. Var stressad genom hela situationen, allt är ett dis. Hur f-n sätter man på dimljusen!? Besiktningsmannen stack in handen genom den nedvevade rutan och vred hjälpsamt och leende på reglagen.
Allt var så bra så med bilen (JÄTTESKÖNT att veta efter sommarens bilfärd och alla branta backar med vägbulor överallt!) och därefter tillbaka till Officina och förvirringen. Vad gör vi nu då? Tar en ny lapp? Till slut fram igen och frågade en kvinna bakom kassan.
- No ingles.
Nä, ok. Provar nr två. Den tredje kunde informera oss att de ropar nu upp oss med namn.
Så där satt vi sedan i säkert 45 min och undrade hur de skulle uttala mina namn. Emma är ju lätt men resten...?
- Hyundai! står det en gubbe och ropar ut över de församlade. Ingen reagerar.
- Hyundai? ropar han igen.
Herrejisses, det är ju jag det! Eller ja, bilen. Jaha, är det så jag heter nu! :) Han gav oss i alla fall besiktningsprotokollet samt en klisterlapp som ska placeras på bilens vindruta, den bekräftar att bilen är besiktigad och får framföras i ytterligare två år.
Nu ska vi på måndag lämna över papperen till Antonio som sedan åker tillbaka till ITV och hämtar mer papper vilka han tar till Benalmádena Town Hall, betalar vägskatten åt oss, till polisen (eller i vilken ordning det nu var) och sedan hämtar han ute de nya skyltarna på torsdag.
Antagligen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar