Fontän i badrummet

Så här såg det ut ungefär
när jag kom in på toaletten. Mycket mysko!

Jag lovade ju tidigare idag en förklarande fortsättning och här kommer den. Ber på förväg om ursäkt för att det är lite långt.

Mitt "kontor" är ett litet mellanrum mellan vårt sovrum och toaletten. Mycket mysko utrymme men väldigt bra. Mellan utrymmet och toaletten är det heller ingen dörr utan bara ett valv, ännu en mystisk detalj i det hela.

Hur som helst, det var igår mitt på dagen, jag satt här vid datorn och mannen min stod där vid toaletten, eller egentligen vid handfatet, och drog en kam genom håret. Plötsligt börjar toaletten att rinna.
- Men jag rörde den ju inte ens! sa mannen min. Mysko.

Vi ruckade lite på toalettcisternen och -knappen, spolade. Men nä, den slutade inte rinna. Jaja, ibland får de ju lite ryck och oftast går det över.

Igår kväll, vid reklampausen 20.45, gick jag in på toaletten och ser då att locket på cisternen har höjt sig på ena sidan. Helmysko!
- Har du varit och pillrat på toaletten? frågade jag mannen min i en mycket konfunderad ton för det brukar vara jag som pillrar på saker här hemma.
- Nä.
- Då är det nog bäst att du kommer hit. Typ nu!

Sedan brakade det liksom bara löst. Bokstavligt talat! När vi tog bort cisternlocket så lossnade hela fadderullan däri och det bara forsade upp vatten.
- Var stänger man av vattnet till toan? frågar mannen min lite stressad.
- Jag vet inte! Det finns inga vred någonstans!

För det gör det inte i det här huset, inga stora och synliga avstängningskranar eller golvbrunnar som det brukar göra i spanska hus.

Så för att få det att inte svämma över helt och totalt så satte mannen min på vattnet i handfatet och då lugnade toaletten ned sig. Men så gick det ju inte att ha det, vatten som bara forsar rakt ned i avloppet till ingen nytta! Till slut hittar vi något nästan oåtkomligt bakom toaletten som vi misstänker är en trasig ballofix eller liknande, vredet är borta. Med vårt magra utbud av verktyg lyckas vi till slut vrida den så att det slutar forsa och istället "bara" rinner. Något helt tillslutet läge finns liksom inte.

Därefter försöker jag desperat få tag på Naira, hon som vi hyra av, eller ännu hellre hennes man för han kan lite mer engelska än henne. När han väl ringer upp undrar han lite halvsurt varför vi ringer till honom.
- Ring en rörmokare!
- Jamen det är ert hus och vi vet inte vart vi ska ringa, det kanske ni borde informerat oss om!

Och jo, det höll han väl motvilligt med om. De har ju trots allt sagt nej till arbeten som vi bedömer borde göras.

Jag filmade eländet för att han skulle förstå bättre, han lovade få dit någon tidigt imorgon bitti (idag vid 9.30-10-tiden är spanska för tidigt på morgonen) och han informerade oss om var huvudkranen sitter - den hade vi nämligen inte lyckats hitta! Och så ringde han sitt försäkringsbolag, försäkringsbolaget ringde oss, handläggaren kunde ingen engelska och jag var så trött och stressad att hjärnan helt stängt av så alla spanska ord jag lärt mig var helt borta. Hon ringde Naira istället och vi stängde av huvudkranen efter att först ha lokaliserat den och sedan fått bryta upp ett lås för att komma åt den. Smart...

Vid 10-tiden i morse ringde försäkringsbolaget igen, tror det var samma kvinna, och den här gången satt spanskan på bättre plats, jag blev nämligen arg.
- På måndag!? Men vi har inget vatten alls nu!
- Men det är ju bara cisternen som är trasig.
- Ja, men vredet är trasigt så det går inte att stänga av vattnet till bara toaletten utan vi måste stänga av till hela huset!
- Jag återkommer!
Och det gjorde hon.
- Det kommer en rörmokare kl 13 idag istället.
(Konversationen är mycket fritt översatt, det där var andemeningen.)

Han kom 12.45. Där ser man - en hantverkare i tid! Sedan är det spanskalektion som gäller! Med mycket gestikulerande och onomatopoetiska ord gjorde vi oss förstådda. Tror jag. Han kontaktade därpå sitt kontor som tar alla beslut åt honom (det är så toppstyrt här) och han väntade på svar. Han sa att antingen så lagar de idag eller så stänger de av vattnet till endast toaletten. Han åkte iväg och strax därefter ringer min telefon. Det är försäkringsbolaget. Den här gången har vi ett trepartssamtal med en som översätter till engelska.
Diskussionen är samma som förra gången och den korta versionen är denna:
- Är det lagat än?
- Nej, det var ju en här nyss och han väntar svar ifrån er.
- Vi skickar en rörmokare på månad eller tisdag, vilken tid passar?
- Åh, nej! Det måste fixas idag! Inget vatten i hela huset!
- OK, vi skickar en rörmokare idag.

Två minuter efter att jag har hunnit uppröra mig så kommer försäkringsinspektören/rörmokaren tillbaka:
- ¡Voy a reparar! säger han glatt. Nu ska jag laga.

Och det gjorde han. 1 timme tog det med en hel del suckande och "es problemo". Men nu är det gjort. Vi har vatten i hela huset - ja, i kranarna och rören alltså - och toaletten leker inte längre fontän.

Av detta kan man konstatera att i Spanien kan man skilja på höger och vänster. De är så pass bra på det att höger hand vet inte vad vänster hand gör.