Den larviga situationen - säsong 3 och början av 4

Kom på att det var väldigt länge sedan jag skrev om processionslarverna i grannens pinjetall. Ni kanske trodde att de hade dött eller försvunnit eftersom jag inget nämnt? Nej, inte direkt ...

När taket lades om i februari 2017 så passade Hantverkare Dani på att såga ned alla de grenar som vette åt vårt håll och som hängde över vår tomt. Det såg inte klokt ut och jag var lite orolig för tallarna, vi vill ju ha dem kvar trots allt. Men tallarna fick nya skott under sommaren och såg så gröna och friska ut. Sedan kom det små gula barr i topparna på grenarna när hösten närmade sig. Några till blev gula och till slut så var det gula tufsar igen som med tiden blev vita tussar fulla med larver.

Fotot är taget 2 januari 2018 ...

Vi hade larver som kröp runt på husväggen och på gångarna, vi höll oss borta från den delen av tomten som ligger i närheten av tallen. Det innebar att det blev inte mycket gjort i trädgårdslandet sommaren 2017. Tallen repade sig efter angreppet och blev grön igen. Men sedan så kom hösten och med den ett gult barr igen.

... och detta togs 12 januari 2018, 10 dagar efter det andra.
Knappt ett barr är kvar på trädet.

Sådär ja. Larverna tillbaka. Bona växte sig större allt eftersom månaderna gick, tallen såg värre och värre ut.

Här håller de på att borra ned sig i trädgårdslandet - vilket jag ju inte fattade!

Det dök upp fler och fler enstaka larver utanför bona och när januari 2018 närmade sig sitt slut började de processionstågen. Från sina tufsiga vita bon i trädets grentoppar, nedför trädstammen och rakt ned i mitt lilla trädgårdsland. Fattar inte vad de hade där att göra. Men det innebar ju att inte fasen vågade jag mig på att sköta landet den kommande våren och sommaren heller. Tänk om man stoppar ned handräfsan och det bara myllrar med larver och kokonger!

Någon gång mitt under sommaren sopade jag i alla fall rent där på gången intill landet, snyggade upp lite och tog bort stora torra blad från grannens fikus som rasat ned på landet. Jag hade trädgårdshandskar på mig och var försiktig. Ändå fick jag prickar på handlederna där borst från döda larver perforerat huden. Det blev som små blåsor, jag hade på aloe vera och det lugnade ned sig efter ett tag. Som sagt, de är inte att leka med, processionslarverna.

Brevet som skrevs till kommun och begäran från kommun till den tyska domstolen verkar inte ha lett till något, jag har gnällt många gånger till Mercedes, advokatkontorskvinnan, både i telefon och när hon varit här. I somras gnällde vi åter till Miguel, han som vi hyr av. Han lovade se till att det på något sätt fixades. Jag berättade vad jag läst, behandling ska ske på hösten, helst under november. Han skulle prata med Hantverkare Dani vars fru kan sådant där.

Våren blev sommar och sommaren i sin tur blev höst. Tallen återhämtade sig igen, blev grön och fin. Och så kom det första gula barret ...

... som blev till bruna tussar.

10 sekunders film tagen 21 oktober 2018

När Hantverkare Dani och kompanjoner var här och tog bort hundkojan samt fixade muren så tog de äntligen tag i träden!

Cirka 10 € kostar en flaska Ynject Mini, det var ju inte så farligt.
Hade hört att det skulle kosta det tiodubbla, till och med dubbelt det igen!
Fast det kanske är med arbete.

Ett hål har borrats i tallens stam och i hålet har en pip förts in. Pipen sitter fast i en flaska med Ynject, ett pesticid som i stort sett vem som helst får använda, man inte måste ha carnet de aplicador de fitosanitarios, ett speciellt tillstånd för att få använda gifter i trädgården. Tallen tar upp denna vätska och när sedan larverna mumsar på tallens barr så mumsar de även på giftet.

Snipp, snapp ...?