fredag 6 september 2019

Mina bokmärken - nr 18: Pennan

Boklysten skriver så här på sin blogg:
"Vad har du mellan sidorna den här veckan? Är det senaste kvittot från ICA, ett gem från jobbet eller kanske du också alltid använder ett bokmärke? Är det inte dags att visa upp vad du använder just nu? Eller kanske du är som jag, samlar på bokmärken? Oavsett vad du använder, visa upp det!"

Marcapáginas número 18


- Va?! En Penna! Som bokmärke? Nu har hon tappat alla begrepp ..., tänker ni och skakar på huvudet.

Men faktum är att jodå, jag använder denna stiftpenna som bokmärke i min dagbok och jag har haft samma penna i 35 år! Så nog är det ett bokmärke, alltid. Får så klart fylla på med stift emellanåt.

Det började med att jag julen 1984, precis innan jag fyllde 15 år, fick en dagbok av mina föräldrar. Det var en femårsdagbok, en sådan som man bara skriver några rader i varje dag. Och med ett fåtal missade dagar så har jag gjort det i 35 år nu!


Jag skrev faktiskt om den nuvarande som en godisbit på en Lördagsgodis för ett drygt år sedan, om min 10-årsdagbok. Nu har den fyra månader kvar innan den läggs åt sidan och det syns på dess pärm. Konstlädret faller bort så jag får alltid svepa bort små svarta flagor ur sängen efter skrivstunden. Den har ju varit med om en del och alltid hängt med i min ryggsäck när vi åkt någonstans. Aldrig att jag skulle lägga den i resväskan!


I går satt jag faktiskt och började leta efter en ny, tiden går ju fort. Om det står på svenska, engelska eller spanska spelar mindre roll men än har jag inte hittat någon som slår min Burde. Jag gillar att det finns ett litet fält där jag noterar dagens väder, att det finns rader högst upp att skriva bemärkelsedagar samt så klart de korta anteckningsraderna. Så jag vet ju vad jag vill ha. Jag har knappt fyra månader på mig att jaga vidare!

Intresset för denna typ av dagbok verkar i alla fall finnas även hos andra. "A Line A Day" kallas de för ibland och de kan användas på olika sätt. Jag använder ju min som en journal över dagens aktiviteter, vilket kanske är det vanligaste. Andra använder det för att skriva en dikt eller något tänkvärt varje dag eller helt enkelt som en kalender över vad som ska göras på lång sikt. Den kan ju också användas för att notera vilken mat man ätit under dagen. Då kan man på ett lätt sätt hålla koll hur gamla resterna är i kylskåpet eller bläddra bakåt/titta uppåt för att få middagsförslag, det är så lätt att fastna i samma maträtter.

Men här kommer ett fint tips från andra användare! Tänk vilken fin gåva en 10-årsdagbok är till någon som precis fått reda på att den är gravid eller precis fått barn! Att skriva några rader varje dag om barnets liv, händelser, milstolpar. Tänk vad roligt att en dag få lämna över den till barnet, att barnet kanske tar vid och fortsätter skrivandet. En fantastisk tanke!

Innanför dagbokens pärmar har jag en gång lagt ett blad i press.
Det är bladet från ett Ginko biloba-träd.
Ett minne väl värt att bevara.
 
Visst kan man notera händelser på så många olika sätt med alla sociala medier numer. Men att avsluta varje dag med att skriva tre, fyra meningar är något helt annat då man tänker igenom, reflekterar och sätter punkt för dagen.

📙

Mina tidigare publicerade bokmärken hittar du under etikett Bokmärken.
Vill du se vad andra har mellan sina boksidor så besök gärna Boklysten, BP, Gerd, Hanneles bokparadis, Klimakteriehäxan, Mösstanten och Älskar att läsa. Alla är inte aktiva längre.

20 kommentarer:

  1. Förstår hur viktig din penna är! Och naturligtvis funkar den! Fantastiskt att du lyckas hålla liv i en dagbok också.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är det som är grejen med denna typen av dagbok. Det är inte en hel sida som ska fyllas med "Kära dagbok ..." utan det är mer i stil med "Jobbat, badat, handlat, klippt håret, promenerat utmed stranden, 29 grader och sol."

      Radera
  2. Jag läste lite slarvigt först och tänkte att nu har hon nog tappat det... Fyra månader kvar på den 10-årsdagbok du fick när du var 15? Haha! Läste om och läste rätt :-D

    Jag har som jag skrev redan i förra inlägget om din dagbok bloggen som dagbok. Men visst är det vanskligt! Rätt vad det är så läggs portalen ned och - POFF! - alla minnen där är borta. Så blev det ju med metrobloggen, men som tur var så lyckades Anders rädda över den till WP åt mig. Fanns hjälpmedel för det, fast då följde inte bilderna med i sina respektive inlägg. Då blev min bilderblogg ganska meningslös, men Anders räddade upp det hela.

    Hoppas du hittar en ny som passar perfekt efter dina önskemål på utseende!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, ibland läser man lite för fort!

      Hu, jag har tänkt på samma sak som du! Man kanske skulle ta lite skärmdumpar, tynga ned OneDrive lite till! :D

      Radera
  3. Roligt att läsa! Jag har också en penna som bokmärke i den bok där jag skriver några meningar varje dag. Jag har inte längre kvar de tjocka 5 och 10 årsdagböckerna. Jo, de kah´g fyllt har jag kvar. Men eftersom vi reser så mycket blir de så tunga att ha i mitt handbagage- därav en mindre bok för ett år. Vad gäller 10-års dagboken så började min mamma redan 1949 att skriva i en sådan. Alltså när jag föddes och hon höll på sedan till 59. Foton blandas med text och även om hon inte skrev varje dag så i alla fall en gång i veckan. Nu har jag boken. Tyvärr har limmet till bilderna lossnat så jag får åtgärda det.
    Förstår att dina dagböcker är viktiga för dig och de är, tycker jag också, mer än bloggen. Bloggen är ju en dagbok på ett sätt, men den är ju offentlig. De andra dagböckerna är ju privata på ett helt annat sätt.
    Hoppas du hittar en ny dagbok som du kan tycka om när det är dags att byta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag förstår verkligen att du valt något tunnare, den är ju rätt stor och tung!

      Vad roligt att din mamma skrev! Och det är klart du ska fixa till bilderna!

      Radera
  4. bra för minnet att skriva dagbok, kan vara lite terapi också, jag använder penna ibland som bokmärke, utom nu...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är bra terapi att skriva av sig, det har jag gjort många gånger i bloggen när det gäller idiotiska situationer!

      Radera
  5. En sådan penna har min man också, fast den är (konstigt nog) limegrön. Det var en liten överraskning att du fört dagbok så länge. Ja, eller att du skriver dagbok överhuvudtaget alltså. Otippat faktiskt, men himla roligt.

    Det är faktiskt förvånansvärt många som fortfarande skriver "riktig" dagbok. Själv har jag aldrig gjort det, men sedan 2008 har jag ju min blogg;-)

    Ska kolla hos Akademibokhandeln nästa gång jag är där. Har ett svagt minne av att jag sett en sådan dagbok där. Är åtminstone helt säker på att de säljer/sålde Burde produkter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Egentligen är det väl inte så konstigt att jag gör det, det är ju lite som en lista över dagen och jag gillar att lista upp saker.

      Och visst är bloggen på många sätt en dagbok där jag får skriva av mig!

      Vad gulligt av dig, BP!

      Radera
  6. Jag skrev dagbok i många, många år, men efter en händelse i livet tappade jag liksom gnistan och har aldrig kommit igång igen ...
    Hoppas du hittar vad du söker!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag förstår att man kan tappa lusten, särskilt när det händer något!

      Radera
  7. Jag skrev dagbok när jag var tonåring men av någon glömd anledning så slutade jag. Har tittat flera gånger på 5- och 10- års kalendrar men de är så tjocka att bära runt på. Så nu kör jag med en personlig almanacka och försöker skriva in någon händelse/minne varje dag.
    Hoppas att du hittar den kalender du letar efter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Min ligger ju alltid vid sängen och vi reser ju inte så ofta så för mig fungerar det bra. Men reser man mycket så blir det såklart knöligt. Det finns de som är mindre i formatet också men då har man även mindre plats att skriva på.

      Jag tror det är många tjejer som skriver men som slutar vid tonåren.

      Radera
  8. Vad härlig läsning! Så du skriver dagbok också, på riktigt papper. Har förstått att många gör det. Jag har gjort det, men efter några tråkiga år, så la jag ner detta och började skriva dikter. Sen kom bloggen 2006 för mig. Men sånt försvinner i cybern kanske. Jag bloggade på Expressen först och det är borta.
    Jag har dock en liten årskalender, en Leader, som är perfekt för korta anteckningar. Den kör jag jämsides med kalendern på nätet, som har ännu kortare anteckningar.

    Din bokmärkespenna var väl inte så dum? Nejdå.
    https://gerd-geddfish.blogspot.com/2019/09/mina-bokmarken-v-36.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det blir ju som en liten ritual vid sänggåendet och det blir väldigt konstigt om jag glömmer det. Har inte hänt så ofta, faktiskt.

      Som du säger, bloggen kanske försvinner som en vindpust. Hu så hemskt det vore!

      Radera
  9. En sådan dagbok är kanske bra för att hålla skrivandet vid liv. Man tror inte att man behöver skriva en hel uppsats varje dag. Fint med den där stålpennan som bokmärke tycker jag. Passar bra i en dagbok.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den dagboken är för mig inte till för att hålla skrivandet vid liv (alltför få rader) utan för att hålla minnet vid liv. Oj så många gånger den har hjälpt till att minnas när något skett!

      Radera
  10. Jag började med femårsdagbok för 30 år sen, när jag uppptäckte dess existens. Tidigare hade jag gjort små anteckningar i fickdagboken men det blev för kladdigt. Tycker formatet är perfekt, det finnns liksom ingen ursäkt för att hoppa över en dag. Min är från Almanacksförlaget. Tyvärr tycks de inte göra tioårskalendern längre.
    Hopppas du hitttar den perfekta modellen! Stellla i Italien

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad roligt att höra att jag inte är ensam med en liten notering varje dag. Jag har haft både fem- och tioårsdagböcker och i lite olika storlekar.

      Radera