onsdag 4 september 2019

Serbien 2019 - Huset

Vår tanke var att sova första och sista natten hos mannen mins moster då hon bor relativt nära flygplatsen i Belgrad. De andra nätterna tänkte vi bo i svärmors hus utanför den serbiska huvudstaden.

Nu blev det inte så.

Det var så mycket byråkratiskt trassel med arvet så jag tänker inte ens gå in på det. Men att ha mosters lägenhet som utgångspunkt blev mer praktiskt än att sitta och köra de 45 minuterna ut till huset, kanske riskera fastna i köer. Ibland var det snabba byråkratiska ryck som gällde och ja, då blev det så. Dessutom fanns inte internet eller telefon där så vi kom fram till att det var inte praktiskt genomförbart hur mycket vi än ville.


Men två gånger var vi ute vid huset. Det kändes tungt. Det är tre år sedan vi var där senast. Inne i huset var det sig likt förutom att svärmor låtit installera ännu en värmekamin som komplement till pelletsbrännaren. Men ute i trädgården var det mer förändringar gjorda då hon hade låtit gjuta en ny trappa, planterat mängder med fruktträd och lavendelbuskar och andra plantor som tagit sig så fint. Om något år finns här mängder med björnbär, aprikoser. äpplen och annat gott, frukt hon aldrig hann få njuta av.

En liten fontän hade hon också! Moster sa att förra sommaren hade svärmor massor med blommor kring den och det var så vackert. Nu stod den nästan lite "naken", inga blommor och inget porlande vatten.


Men vi var inte bara där för att njuta av idyllen på landet där det enda som hörs är rovfåglarnas skri samt någon enstaka traktors framfart på vägen. Nej, huset måste gås igenom framför allt vad gäller kläder och skor. Arbetet att gå igenom detta föll på mig och moster och det var bara att hyska upp kjolarna och hålla upp sopsäckarna. Det var nu som jag verkligen fick något bekräftat för mig: svärmor älskade att shoppa kläder, skor och väskor.

Men titta så söta!
Och i perfekt storlek för mig och mina hallux valgus-fötter!
Vågar jag skriva att det var 8 par skor i olika modeller som följde med hem ...?

Sakerna i källaren - där merparten var snyggt och prydligt upphängt eller vikt - kunde vi konstatera att mycket var sorgligt nog bara att slänga eftersom det var så fuktigt där och en hel del var mögligt. Det gjorde ju på ett sätt arbetet lättare för mig. Jag har ju så svårt för att slänga saker! Lägg då till att svärmor har mycket roliga och udda kläder, väldigt speciella och jag vet inte hur mycket från Olars Ulla hon hade! Svärmor var någon centimeter kortare än mig men fylligare så vissa saker var lite stora fast det mesta passar mig storleksmässigt. Svärmor avskydde nämligen att prova kläder i butiken utan höll upp dem mot sig och sa "det här blir bra". Jag fick mycket oanvända kläder den vägen ...! Att vi har samma skostorlek gör det ju inte heller enklare. Men jag kunde ju inte ta med mig hur mycket som helst heller så jag var duktig, en resväska extra blev det bara. Och då har jag verkligen valt ut kläder och skor som jag tror mig kommer använda.

Resten av kläderna kommer moster att lägga i säckar som sedan hämtas upp. Hon har hittat en förening där före detta missbrukare arbetar med att ta hand om saker, de rengör och lagar innan de sedan säljer. Så det kommer till nytta och det känns bra.

Vad som inte känns bra är att han den där gubben som hjälpt svärmor en hel del under åren hon har bott i huset har tyckt sig berättigad till att bo där efter hennes bortgång samtidigt som han i lugn och ro har gått igenom huset för att ta med sig vad han fann lämpligt. Det är så klart svårt att avgöra vad men kaffebryggaren saknas, all den nyinköpta veden till braskaminen är borta (hon hann elda i den en gång) samt annat som vi undrar över. En del smycken bland annat ...  Han vägrade ju lämna ifrån sig nycklarna han hade så till slut fick moster byta ut låsen. Det hela känns mycket olustigt men också väldigt svårt att bevisa varför vi tyvärr heller inget kommer att göra. Men som sagt mycket olustigt. Och så fruktansvärt tarvligt!

Så som känslan är i dag så kommer mannen min att behålla huset även om grannarna hört att det finns de som är intresserade av att köpa. Det kostar inte mycket per år att ha huset och moster har hittat någon som kan komma dit emellanåt och hålla lite koll och klippa gräset. När vi var där hade de varit där någon dag innan och klippt det så fint.

Nu hoppas jag att flygbolagen å det snaraste öppnar ett direktflyg mellan Belgrad och Málaga! Det vore suveränt och det är välbehövligt! För vi var inte ensamma om att flyga denna rutt med mellanlandning någonstans i Europa och det är verkligen ett projekt! Jag ska snart berätta om det med, hur det kan gå till att flyga mellan dessa två städer.

14 kommentarer:

  1. Verkligen söta skor! Förstår att det måste ha varit motigt att gå igenom allt, och den fördömda gubbtjuven som har roffat åt sig också!
    Men bra att det finns ställen där man kan lämna in grejer så dom ses över och kommer till nytta för andra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är de fina, de små ballerinaskorna!

      Bra med föreningar som tar hand om allt, hemskt när man slänger allt bara!

      Radera
  2. Vad kul att ni behåller huset, där har ju mannen din sina rötter.
    Skorna gillar jag också, bra ändå att de kommer till nytta och att "gubben" inte hade intresse av dem.
    Hoppas ni kommer att ha möjlighet att resa dit framöver.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mannen min har ju inte vuxit upp där i huset, svärmor köpte det för fem år sedan. Men det är väldigt fint! Hoppas också att det inte dröjer alltför länge innan vi tar oss dit igen.

      Radera
  3. Jobbigt detta att ta hand om allt efteråt - och obehagligt med den där mannen där som visst inte är helt ärlig. Trevligt ändå om ni beslutar er för att behålla huset och att ni kan åka dit då och då.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är jobbigt, särskilt då för mannen min och moster så klart. Synd att det är lite knökigt att ta sig dit, både till Serbien och till huset.

      Radera
  4. Visst är det jättemycket jobb, både känslomässigt och praktiskt att ta hand om ett dödsbo- Jag vet. Och roligt att du, när du gick igenom kläder och skor. hittade det du kunde använda. Alltid bra att saker och ting kommer till fortsatt användning.
    Väldigt trist med att mannen som skulle hjälpa din svärmor plockat med sig saker och dessutom bott i huset. Men säkert svårt att bråka om det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, svärmor hade nog gärna sett att jag tog med mig ännu mer, hon var väldigt givmild.

      Ja, du, den där gubben ...

      Radera
  5. Vilket fint och väl underhållet hus! Förstår att din man inte ville sälja det. Ett rent sommarparadis för er i framtiden, speciellt då någon ser efter det. Å vilken utsikt!

    Din svärmor verkar ha varit en riktig krutgumma som verkligen vetat vad hon ville. Ja, så var hon ju världsvan också, och det syns/känns/märks verkligen.

    Kul att du hittade mycket som du tyckte om.

    Gubben ja... Har lite splittrade känslor där. Du vet ju inte vilken relation (på riktigt alltså) hon hade till din svärmor. De var kanske ett par, vem vet. Din moster kanske vet. Att han tog sakerna utan lov är helt fel såklart. Han borde ha kontaktat din moster eller din man och frågat om han fick ta grejorna. Men på något sätt tycker jag ändå synd om honom.

    Minns att när min mamma dog så kontaktades jag av en kvinna. Hon berättade att hon varit väninna till min mamma och undrade om hon "kunde ta" en massa saker från lägenheten. Hon var fattig och jag sa bara "Ta allt du vill ha". Men hon frågade åtminstone om lov.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Utsikten är helt underbar. När vi var där för tre år sedan var det åskoväder och vi hade sååå fin utsikt på det! Det är så lantligt och stilla så du skulle få helt spader! :D

      Gubben, har MYCKET svårt att tro att det skulle vara något mer. Jag har träffat honom ... Svärmor betalade för allt han hjälpte henne med i huset och om han körde henne någonstans. Moster tyckte redan innan att han var en ful fisk. Nej, han är inte värd att tycka synd om, han har det tydligen ganska bra ställt redan innan.

      Jag har inga problem med all lämna till någon som behöver. Men som du säger, då ber man ju om lov, inte passar på. Jag kan tänka mig att gubben tänkte att vi är rika svenskar, drabbar ingen fattig om han tar vad han vill ha. Men valet är ju inte hans.

      Radera
  6. Ett känslosamt inlägg. Ingen lätt situation.
    Har själv tagit vara på allt efter min mor, känslomässigt jobbigt.
    Bra att inte ta några förhastade beslut.
    Ha det bra allihop!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, verkligen inte en lätt situation. Och jag håller med om att det är bra att inte bara sälja på en gång utan känna efter lite först. Huset är verkligen jättefint!

      Ha det bra själv, Lena!

      Radera
  7. Så skönt att läsa att ni inte bara gör er av med huset utan orkar tänka lite längre än så :) Allt för mycket göra av med allt för fort i svallvågorna av sorg.
    Nu får vi verkligen hoppas på direktflyg för er del :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag håller med. Det är värt att tänka efter lite. Men det är klart att det är inte bra med hus som står tomma heller.

      Ja, tänk om de kunde skaffa ett direktflyg! Vi såg flera som steg på planet i Belgrad som steg av samma plan som oss i Malaga. Undrar om det förs någon statistik på sådant. Antagligen.

      Radera